År 1994 infördes en funktionsbaserad norm i Sverige, vilket innebar att en byggnads Stomme kan byggas i brännbart material. Detta öppnade således upp en helt ny marknad för flervåningshus i trä. En byggnad utsatt för vindlast måste konstrueras med avseende på övergripande stabilitet, då hela byggnaden beaktas som en stel enhet, och för horisontell stabilitet hos varje våningsplan bestående av bjälklag och väggar i skjuvning. Syftet med aktuellt arbete är att bidra med kunskap till hur ett åtta våningar högt kontorshus kan stabiliseras genom skivverkan i skivregelväggar. En fullständig dimensionering av byggnad vad gäller horisontell stabilitet genom lastöverföring via bjälklag och väggar ner till grundkonstruktionen redovisas.

LKAB är en mineralkoncern och producent av högförädlade järnmalmprodukter till stålindustrin. Järnmalmen från underjordsgruvorna i Kiruna och Malmberget transporteras upp till malmförädlingsverken ovan jord. Där omvandlas råmalmen i sovrings-, anriknings- och kulsinterverket till bland annat pellets som är huvudprodukten. Pellets används för råjärnsframställning i masugnar och direktreduktionsugnar och de tillverkas i kulsinterverken. De framställs genom att sligen från anrikningsverket blandas med bindemedel samt tillsatsämnen och rullas sedan till kulor.

Hela 85 % av byggnadsmaterialen i ett nybyggt hus består av hälso- eller miljöfarliga material. Detta måste förändras! Ekologiskt byggande handlar om att undvika dessa material i så stor utsträckning som möjligt och samtidigt reducera uppvärmningen och tappvattenförbrukning med hjälp av energieffektiva installationer. Att det går att minska de miljöfarliga materialen i ett hus är självklart, men är det möjligt att bygga ett hus med nästan inga miljö- och hälsofarliga material? Vilka tekniska lösningar är att föredra vid ekologiskt byggande? Hur utformas ett ekologiskt hus?Syftet med detta examensarbete är att hjälpa Eksjöhus att ta fram ett ekologiskt anpassat enfamiljshus och därmed bidra till ett sundare boende och en bättre miljö. Förundersökningar i form av utredningar av material, installationsmöjligheter och arkitektonisk utformning av ett ekologiskt hus ligger till grund för framtagning av huset och är en mycket viktig del i rapporten.

Styrelserepresentanter i blåsväder och skandalartade affärer är medialt frekvent förekommande begrepp. Bolagsstyrningsfrågor blir därför allt mer uppmärksammade och styrelser bevakas av medias ombud. Bolagsstyrelser har som företagets bärande pelare en framträdande roll, vilket orsakar viss problematik vid valet av medlemmar. Många gånger väljs externa representanter in, vilka ska bidra till att bolaget styrs optimalt. Inte sällan består dessa av företrädare för konkurrerande bolag, innebärande att nyttomaximering försvåras och en maktkamp blir följden.

När Boverket 1994 gav ut nya funktionsbaserade byggregler öppnade det dörren till byggandet av flervåningshus med Stomme av trä, något som varit förbjudet i byggreglerna i mer än hundra år. Det finns en del potentiella svårigheter med att bygga i trä jämfört med obrännbara material, men det är genomförbart. Kravet är att visa att funktionskraven i byggreglerna är uppfyllda. I samband med att byggreglerna uppdaterades 1994 tillkom även ett krav på att det vid uppförande av byggnader skall upprättas en randskyddsdokumentation. Av denna ska framgå förutsättningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning.

På senare tid har man börjat satsa på utvecklingen av ett konkurrenskraftigt pelar-balksystem i limträ för bostadshus i flera våningar. Konkurrenskraftiga stomsystem med massiva träväggar finns redan, men även dessa har utvecklingspotential. Ett område som behöver studeras är stabilisering mot horisontella krafter, framförallt vid pelar-balkStomme med stabiliserande diagonaler. Just nu är hus 4 och 5 i Inre hamnen i Sundsvall i projekteringsstadiet. De är två likadana 5½-plans trähus.

Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda är ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus på det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnå dessa syften har målet varit att undersöka hur en av Växjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hänsyn till Växjö kommuns mål och landskapets förutsättningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av områdets historia och förutsättningar som senare legat till grund för analysarbetet.

Effektiviseringsarbete är inget nytt fenomen utan har länge varit viktigt för företag. Ett av de mest kända effektiviseringssystemen utvecklades på Toyota och utifrån det systemet utformades senare begreppet Lean som i korthet handlar om ständiga förbättringar och eliminering av slöseri. Lean är uppbyggt utifrån varuproduktion men har under senare tid även kommit att användas inom tjänstesektorn. Det kan dock diskuteras i hur stor utsträckning Lean går att använda inom tjänsteföretag. Både positiv och negativ kritik vad gäller Lean i tjänsteföretag skapar ett intresse att vidare undersöka hur Lean i tjänstesektorn fungerar i praktiken.Det övergripande syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur konceptet Lean kan användas inom tjänstesektorn.

Den svenska byggindustrin är en traditionsbunden sektor där flervåningshus med Stomme i trä är en relativt ny företeelse. Sedan 1994 då nya bygg- och konstruktionsregler infördes har tekniken för att bygga hus i trä med fler än två våningar, utvecklats till en väl fungerande industriell process. I samma takt som marknaden för flervåningshus i trä har vuxit har även efterfrågan på kompetens hos de producerande företagen ökat. Konstruktörer är en grupp som spelar en viktig roll i byggprocessen med ansvar för statiska beräkningar i byggen och konstruktion av bärande element. Det har uppmärksammats att konstruktörer har mindre erfarenhet och kunskap om trä än om de två andra dominerande materialen på marknaden, stål och betong.

Syftet med detta arbete är att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtänkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrån olika överväganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba reträtt från Alnarpslunden? Arbetet bygger dels på ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels på mina egna studier av lundinriktad litteratur, äldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet består av tre delar: Del 1 Några huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden från islossning till nutid. Skede 1 Från inlandsis till bosättning Marken koloniseras av träd och växter för att tusentals år senare glesas ut av både människan och stora gräsätare. Skede 2 Från den första gårdsetableringen till tiden som svensk kungsgård Så småningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat på mäktiga mäns ägor har den skonats från systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de närbelägna byarna med ved och virke. Skede 3 Från Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anläggas här. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 åren har ytan trädbeklädd mark på Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lång träd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del två beskriver lundens användning ur olika perspektiv både inom och utom SLUs verksamhet.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och är ämnat att ta fram tre olika förslag på byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och Stomme, för att jämföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutsläppen som genereras. Målet med denna studie är att påvisa vilka material som lämpar sig främst vid hållbart byggande, vilka materialval som främst kan föredras när man vill uppnå energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutsläpp.Målet är att påvisa att koldioxidutsläppen minskar med enligt de upprättade miljökraven från Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative.Climate Positive Development Program lanserades år 2009 och är ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt världen över och Norra Djurgårdsstaden är ett av projekten som ska vara en förebild för framgångsrik ekonomisk och miljömässig stadsutveckling. Programmet är även en vägledning vid byggande av bostäder vilket är avgörande för evolutionen av stadsbygget.Utvecklingen kring byggande har med tiden förändrats och anpassats till mer miljövänliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutsläpp, vilka är betydelsefulla faktorer som påverkar miljön och vår framtid avsevärt.

Riskhantering är en viktig del vid projektledning. Att kunna hantera risker medför att projekt kan styras mot dess mål på ett effektivt sätt, med avseende på resurser och tid. Det här examensarbetet har skrivits hos Akademiska Hus Norr. Empirin i arbetet har samlats in genom en riskhanteringsprocess i projekt Lindellhallen. Detta har analyserats och ett förslag till rutiner utformats.

LKAB har tre kulsinterverk av s.k. Grate-Kiln typ, två nyare i Kiruna och ett äldre i Svappavaara. I graten sker torkning och förvärmning av pelletskulor på ett transportband och i Kilnen sker vidare en bränning/sintring av kulorna, innan det slutligen sker en värmeåtervinning samt kylning av pelletsen i en roterande kylare. Ett Grizzlygaller är ett separationsgaller som sitter under kylaren och separerar bort oönskat material från den färdigsintrade pelletsen, efter att denna har kylts i kylaren och ska vidare för lastning i järnvägsvagnar. I Svappavaara tillverkas cirka 3.5 miljoner ton pellets per år som alla strömmar igenom Grizzlyn, vilket gör att gallret idag nöts igenom helt på mellan sex till tio månader på det värsta stället. Detta är helt oacceptabelt ur underhållssynpunkt då punkten för byte sällan sammanfaller med UH-stoppen.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Stockholm är en växande storstad och 2030 beräknas en miljon människor befolka stadens olika delar. I stadens utvecklingsplan ingår att utveckla fler regionala stadskärnor varav Kista centrum är en. Kista är en av stadsdelarna som tillsammans med Akalla, Hjulsta, Husby, Rinkeby och Tensta ligger runt ett större grönområde, en del av Järvafältet med bland annat uthoppspunkt för skärmflygning, discgolfbana, koloniområde samt ströv- och kulturvårdsområden. Området ingår i Stockholms större sammanhängande naturområden, Stockholms gröna kilar. Hösten 2007 togs ett politiskt beslut om en satsning på att förbättra levnadsvillkoren för stadsdelarna runt Järvafältet.