Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken omfattning som revisorn anser att han eller hon kan utföra rÄdgivning utan att den oberoende stÀllningen pÄverkas av ett sjÀlvgranskningshot. Vi tillÀmpar mestadels ett induktivt och kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt under datainsamling och intervjuer för att uppfylla vÄrt explorativa syfte. Vi har anvÀnt oss av revisionsteori. Vi har lagt stor vikt vid beskrivning av teorier kring oberoende och olika lösningsmodeller för att komma förbi agentproblematiken vid revision. Det verkar som att oberoendebegreppet Àr vÀl förankrat hos revisorerna.

SammanfattningI denna uppsats görs en undersökning av reglerna i 17 kap. och 21 kap. ABL. Undersökningen resulterar i en bedömning ifall reglerna Àr ÀndamÄlsenliga för ett av dess syften; att skydda ett bolags borgenÀrer. Uppsatsen Àr frÀmst en bolagsrÀttlig analys, men utgör Àven ett beaktande av skatte- och redovisningsrÀttsliga delar.Vid tillÀmpningen av dessa regler finns en viss problematik, vilken utgör, dels hur reglerna ska tolkas, dels att kringgÄenden av reglerna Àr möjliga att göra.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Byggavtalet AB 04 Äterfinns inom entreprenadrÀttens omrÄde, ett omrÄde vars sÀrdrag bland annat utgörs av bristen pÄ lagregleringar. IstÀllet bildar avtalen i den sÄ kallade AB-familjen en systematik som fungerar sÄsom reglering som anvÀnds och accepteras av de flesta parter pÄ omrÄdet. Ryggraden, och stommen, i denna systematik utgörs av avtalet AB 04 för generalentreprenader och delade entreprenader, och ABT 06 för totalentreprenader. De övriga avtalen (bland andra AB-U 07, ABT-U 07, ABM 07 och ABK 09) innehÄller liknande typer av regler och Àr utformade för att fungera tillsammans i en kontraktskedja. Under entreprenadarbeten anvÀnds som regel byggavtalet AB 04 mellan sÄvÀl byggherre och entreprenör, som entreprenör och dennes underentreprenörer.Ansvarsfördelningen för en skada pÄ tredje man regleras genom 5:13 i AB 04, och skada pÄ sÄdana som inte Àr tredje man i 5:11.

NÀr samhÀllet straffar en person för brott kan detta ses som den yttersta formen av statlig maktutövning gentemot den enskilde. Att det rÀttsliga förfarandet blir rÀttvist mot den enskilde Àr dÀrför ytterst viktigt. RÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng utgör sÄledes en av vÄra mest grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter. Den enskildes rÀtt till en rÀttvis rÀttegÄng Àr en omfattande rÀttighet. RÀtten för den tilltalade att förhöra mÄlsÀgande och vittnen utgör en av de viktigaste bestÄndsdelarna i rÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng. Min avsikt med detta arbete Àr att nÀrmare belysa förhÄllandet mellan Europakonventionen och RÀttegÄngsbalken, speciellt vad gÀller den tilltalades rÀtt att förhöra mÄlsÀgande och vittnen.

Vinstintressets effekter pÄ vÀlfÀrdstjÀnsterna Àr komplicerade att mÀta, och om det Àr positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillÄts pÄ vÀlfÀrdsmarknaden Àr svÄrt att avgöra. Uppsatsen Àr en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strÀvar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata vÀlfÀrdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering pÄ skolan. Vinstdrivande företag Àr ofta effektiva och innovativa, men det Àr svÄrt att specificera vÀlfÀrdstjÀnster i kontrakt och företagen ges incitament att sÀnka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att pÄverka vilka som konsumerar deras tjÀnst finns risk för cream-skimming och segregation..

Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsÀgelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur lÀraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som anvÀnts för att uppnÄ detta syfte Àr bÄde ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjÀlp av ett observationsschema bestÄende av fyra förutbestÀmda kategorier. Observationerna har Àgt rum pÄ tvÄ olika skolor. Tre av observationerna Àgde rum pÄ en högstadieskola i södra Stockholm och tvÄ av observationerna Àgde rum pÄ en högstadieskola i centrala Uppsala.

I syfte att bli mer effektiva och bÀttre tillgodose kundernas behov vÀxer diverse system och metoder fram. Detta Àr en genomgÄende trend inom bÄde handel och serviceindustrin i allmÀnhet. För att förbÀttra sÄvÀl produktivitet som kvalitet involveras kunderna i allt större utstrÀckning i serviceprocessen till exempel genom olika former av sjÀlvbetjÀning. SjÀlvscanning har utvecklats som ett led i detta. Systemet representerar den nya tekniken med sjÀlvservice pÄ ett ypperligt sÀtt och möjliggör vÄr avsikt att pÄ mikronivÄ studera ICA Maxi och deras sjÀlvscanningssystemet med avseende pÄ just detta.

Det Àr mÄnga i vÄrt samhÀlle som berörs av detta Àmne, har vi inte sjÀlva bott i andrahand kÀnner man troligen nÄgon som har gjort det eller gör det. Jag har i min C-uppsats försökt klargöra vilka förutsÀttningar som gÀller för att fÄ tillstÄnd till andrahandsupplÄtelse, jag kommer att redogöra vad som Àr gÀllande rÀtt inom detta omrÄde. DÄ det inte finns speciellt mycket litteratur pÄ detta omrÄde sÄ valde jag att besöka tvÄ hyresnÀmnder, detta för att klargöra hur hyresnÀmnderna bedömer andrahandsupplÄtelser av hyresrÀtter. Jag har fÄtt ta del av deras beslut och jag har sammanfattat dessa och försökt ta ut det vÀsentliga i dessa..

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer pedagogerna anser Àr möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker Àven varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts pÄ grund av vÄra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vÄr verksamhetsförlagda tid. Varför Àr det oroligt i ett klassrum medan det inte Àr det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero pÄ.

Culpa in contrahendo Àr en skadestÄndsrÀttslig term och betyder vÄrdslöshet vid avtalets ingÄende. Culpa in contrahendo uppstod som en mellanlösning mellan det kontraktsrÀttliga och det utomobligatoriska ansvaret. Vanligen kan culpa in contrahendo aktualiseras i fall dÀr vÄrdslösheten har uppstÄtt i förhandlingar som inte leder till avtal men kan Àven förekomma vid förhandlingar som har lett till avtal. Syftet med denna uppsats Àr att reda ut vad som Àr gÀllande rÀtt. Jag har Àven tittat lite pÄ den europeiska skadestÄndsrÀtten.

Syftet med denna fallstudie Àr att öka kunskapen om hur individer inom banken uppfattar internrevisionen. Undersökningen av dessa uppfattningar avser Àven skapa förstÄelse för organisatoriska förhÄllanden som pÄverkar individers uppfattningar om internrevision, detta genom att ta stöd av ett processorienterat förhÄllningssÀtt. Med denna förstÄelse som grund Àmnar studien ge konkreta rekommendationer till internrevisorerna om hur de bör arbeta för att förbÀttra bankens internrevision.Den teoretiska referensramen belyser tidigare studier om internrevision, dÀr olika förhÄllningssÀtt kan pÄverka individers uppfattningar om internrevision. Ramen bestÄr bland annat av ett hÄrt förhÄllningssÀtt i form av internrevisionsomrÄdets lagar och regler, som Àmnar belysa bankers komplexa situation. Centrala förhÄllanden anses vara att internrevisionen pÄ banken ska utformas utifrÄn de lagar som mÄste efterlevas men Àven det enskilda företagets förutsÀttningar.

Ett införande av ett informationsystem i en organisation lederofta till förÀndringar bÄde pÄ ett organisatoriskt och individuelltplan. Exempelvis kan individer fÄ andra arbetsuppgifter eller blirutan arbete till följd av informationssystemet.Informationssystem kan ocksÄ anvÀndas inom sÀkerhetskritiskaomrÄden som exemplevis inom sjukvÄrden, flygplansindustrinoch inom det militÀra. Vem bÀr ansvaret vid felaktigheter isystemet dÄ olyckan Àr framme? Vid en överblick över erkÀndasystemutvecklingsmetoder Äterfinns ingen vÀgledning hur deetiska aspekterna ska beaktas i samband med systemutveckling.Syftet med uppsatsen var att svara pÄ frÄgan hur det tas hÀnsyntill de etiska dilemman som kan uppstÄ i samband medsystemutveckling. För att besvara frÄgan utfördes femkvalitativa semistrukturerade intervjuer med systemutvecklaremed olika arbetserfarenheter.

StridsÄtgÀrder Àr idag en tÀmligen sÀllsynt företeelse pÄ arbetsmarknaden. Visserligen förekommer det fortfarande som ett pÄtryckningsmedel, för att i mellanperioden av tvÄ kollektivavtal fÄ motparten att gÄ med pÄ villkor som anses nödvÀndiga och relevanta. Dock om en jÀmförelse görs med hur det tidigare i historien sett ut, kan slutsatsen dras att stridsÄtgÀrder anvÀnds förhÄllandevis restriktivt idag. Anledningarna till detta har varit mÄnga. TvÄ överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter som varit av sÀrskild vikt Àr decemberkompromissen och Saltsjöbadsavtalet, vilka har behandlats i uppsatsen.

Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlÀtta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur det Àr för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det pÄverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjÀlpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjÀrnan pÄverkar DAMP och ADHD, pedagogik gÀllande DAMP och ADHD. Resultatet grundas pÄ vÄra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under mÄnga Är.