Denna uppsats handlar om ramavtal inom offentlig upphandling som innehÄller samtliga villkor för framtida kontraktstilldelning. Uppsatsens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ hur kontraktstilldelning, sÄ kallade avrop, ska göras utifrÄn denna typ av ramavtal.Idén till uppsatsen Àr sprungen ur kontakt med praktiskt verksamma upphandlare vilka gett utryck för att rÀttslÀget kring detta Àmne Àr relativt outrett samt att klargöranden pÄ detta omrÄde Àr av stort intresse.Avrop ska göras genom rangordning eller enligt en sÄ kallad annan fördelningsnyckel. I uppsatsen gör jag ett försök att reda ut vad dessa begrepp har för innebörd och vad som skiljer dem frÄn varandra. HuvudföremÄlet för uppsatsen Àr begreppet annan fördelningsnyckel och i syfte att utreda rÀttslÀget kring begreppet har jag redogjort för, och analyserat, ett antal rÀttsfall dÀr denna avropsmodell har tillÀmpats.Jag har bland annat dragit följande slutsatser: Rangordning Àr en numrerad, hierarkisk numrerad leverantörslista och andra fördelningsnycklar Àr alla typer av formuleringar som inte utgör rangordningar. Det Àr tillÄtet att anvÀnda andra fördelningsnycklar Àn rangordning i ramavtal med alla villkor faststÀllda och det finns Àven ett behov, pga.

?Vilka retoriska verkningsmedel innehÄller en engagerande krönika?? SÄ lyder frÄgestÀllningen bakom detta arbete. För att besvara frÄgan har jag gjort en retorikanalys av tio krönikor hÀmtade frÄn Expressen och Aftonbladet. Samtliga utvalda krönikor har debatterats pÄ internet och vissa Àven i etermedier. DÄ retorikanalys Àr en högst subjektiv metod har jag dessförinnan anvÀnt mig av en fokusgrupp för att fÄ fler infallsvinklar.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga huruvida upplysningskraven i IAS 36 p 134 uppfylldes i koncernernas Ärsredovisningar pÄ Large Cap-listan. Om vi fann att upplysningskraven inte efterlevdes, hade vi för avsikt att utreda i vilken utstrÀckning och varför. Vi bestÀmde oss för att göra tvÄ undersökningar och valde att anvÀnda oss av bÄde den kvalitativa samt den kvantitativa metoden. Deduktiv ansats var grunden i vÄr uppsats och vi valde att utnyttja den kvalitativa forskningen för att förtydliga de resultat vi erhöll genom den kvantitativa forskningen. I litteraturgenomgÄngen gick vi igenom regleringen av redovisningen.

Syftet med arbete har varit att presentera den problematik ett verkstÀllighetsförordnande kan fÄ för en verksamhetsutövare som ansökt om tillstÄnd för miljöfarlig verksamhet. Arbe-tet har Àven gett en bild av nÀr ett sÄdant förordnande kan bli aktuellt och nÀr den nÀmnda problematiken uppstÄr. Vidare presenterar arbetet Àven nÄgra essentiella begrepp som Àr nödvÀndiga för lÀsarens förstÄelse av kÀrnan i arbetet. Den metod som anvÀnts för att uppnÄ detta syfte har varit den rÀttsdogmatiska metoden dÀr framförallt lagstiftning och praxis studerats. Arbetet har synliggjort de problem som ett verkstÀllighetsförordnande kan innebÀra för en verksamhetsutövare.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att grundlÀggande beskriva förfarandet paketering av fastigheter med efterföljande skattefri kapitalvinst pÄ nÀringsbetingade andelar. Problemen med förfarandet kom under 2011 nÀr förvaltningsrÀtten och skatterÀttsnÀmnden underkÀnde tvÄ paketeringar.Innan Är 2003 var vinster pÄ nÀringsbetingade andelar inte skattefria. DÀremot rÄdde skattefrihet pÄ liknande andelar i andra lÀnder inom EU. Exempelvis kunde ett svenskt moderbolag starta ett holdingbolag med sÀte i NederlÀnderna, som i sin tur skapade ett dotterbolag med sÀte i Sverige. Moderbolag som av olika skÀl ville avyttra en fastighet hade tvÄ val.

För oss kostekonomstudenter Àr skolmat ett aktuellt och Äterkommande problem. Nya regler om hur skolmat ska planeras nÀringsmÀssigt har precis har introducerats i Sverige och vi tror att denna nya lag kan ha skapat utmaningar kring att planera kosten för de ansvariga. OmrÄden som belyses i bakgrunden Àr barnfetma, matvanor, rekommendationer kring kost, matsedelsplanering och skolmatens utveckling genom tiderna.Undersökningen grundar sig pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder bestÄende av semistrukturerade intervjuer och nÀringsvÀrdesberÀkningar av matsedlar. Syftet med studien var att utforska hur en veckas skolmatsedel ser ut nÀringsmÀssigt och hur ansvariga tÀnker vid planeringen. Matsedlar för en vecka frÄn fem olika omrÄden nÀringsberÀknas och intervjuer sker med de ansvariga matsedelsplanerama som tillhör respektive omrÄde som nÀringsberÀknas.

Uppsatsen riktar sig till att öka tillgÀngligheten för Àldre i Galgamarken, ett omrÄde som pekas ut som ett typisk exempel för problemet. Problemet Àr mycket aktuellt med en befolkning vars andel Àldre ökar. Enligt regler fastslagna av Förenta nationerna, regler som Sverige beslutat att följa, sÄ ska svenska myndigheter planera för samhÀllets svagaste grupper. Teori av goda lösningar som möjliggör god tillgÀnglighet gÄs igenom och olika forskares synpunkter ger en bred bild pÄ hur lösningarna kan utformas. Genom anvÀndning av strÄkstrategi sÄ identifieras strÄk med sÀrskilt behov av ÄtgÀrder.

Problemformulering: Globaliseringen har medfört att allt fler företag i större utstrÀckning har kopplats samman över nationsgrÀnserna och att de nationella ekonomierna har blivit alltmer integrerade. Med globalisering sker Àven en ökad förflyttning av företag och fabriker som börjar söka sig utanför de nationella grÀnserna. I takt med den ökande internationaliseringen handlar alltfler multinationella företag i större utstrÀckning i ett antal olika valutor. Problem vid redovisning uppstÄr nÀr valutakurserna inte Àr fasta i förhÄllande till varandra. FrÄgorna handlar om hur omrÀkningsdifferenser ska redovisas i koncernredovisningen, om de tex ska föras över resultatrÀkningen eller balansrÀkningen.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beröra frÄgor kring de nya IAS-reglerna angÄende redovisning av Àndrade valutakurser: Vi ska undersöka om svenska börsnoterade företag har anpassat sin redovisning av Àndrade valutakurser enligt IAS rekommendationer.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem i Sverige. FrĂ„n 1980 till 2010 ökade andelen personer med övervikt eller fetma frĂ„n 30.7 procent till 46.6 procent. I dagslĂ€get har 15-20 procent av barnen i Sverige övervikt och tre till fem procent fetma. Det senare Ă€r förenat med lĂ„g livskvalitet. Övervikt och fetma Ă€r ocksĂ„ riskfaktorer för ett flertal allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes, hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och belastningsproblem i rörelseapparaten, vilket i sin tur leder till höga kostnader för samhĂ€llet.

Inom offentlig upphandling strÀvar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjÀnster till ett sÄ lÄgt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersÀtts. Antagande av anbud som Àr sÄ lÄga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlÀngningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebÀr en effektiv anvÀndning av offentliga medel.Huvudregeln Àr att samtliga anbud som lÀmnas i en offentlig upphandling ska utvÀrderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag frÄn huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt lÄga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lÄgt anbud.

Burnout, pÄ svenska översatt till utbrÀndhet, Àr ett idag vÀlkÀnt fenomen och Àr utbrett bland anstÀllda med lÄnga sjukskrivningsperioder som följd. Detta har blivit ett stort problem för arbetsgivare och organisationer i stort. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur man inom organisationer arbetar strategiskt för att förebygga burnout bland sina anstÀllda. FrÄgestÀllningen var; vilka strategier anvÀnder sig organisationer av för att förebygga burnout bland sina anstÀllda? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med chefer inom Stockholms Stad.  Datamaterialet analyserades samt tolkades enligt en induktiv tematisk analys.

FoU Àr av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling och forskningssatsningar Àr bland det viktigaste som kan göras för att bibehÄlla en hÄllbar tillvÀxt. Det Àr dock sÄ att sta-tens möjligheter till nya satsningar pÄ forskning minskar i takt med att kostnaderna för att driva samhÀllet ökar. Detta mÀrks inom bland annat universitetsvÀrlden som blir mer och mer beroende av externa donationer för att bedriva sin forskningsverksamhet. Behovet av externa donationer kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden och det Àr dÀrför av vikt att det finns incitament för bland annat aktiebolag att donera till FoU. FrÄgestÀllningen i denna magisteruppsats Àr just hur donationer behandlas skatterÀttsligt och om det finns nog med skatterÀttsliga incitament för aktiebolag att donera till FoU.I uppsatsen redogörs för de skatterÀttsliga regleringar, rörande donationer till FoU, som berör avdragsrÀtt och uttags- och utdelningsbeskattning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utlÀndsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrÄn de nio kulturella dimensionerna frÄn GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade pÄ mellanchefsnivÄ.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhÄllningssÀtt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de frÄn början hade vÀldigt lite insyn i samhÀllets underförstÄdda regler, vilket kunde orsaka osÀkerhet frÄn början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hÄllning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

I denna uppsats vill vi undersöka hur smÄ svenska aktiebolag inom tjÀnstesektorn organiserar och bemannar ekonomiarbetet och varför de valt detta upplÀgg. DÄ syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur smÄ företag bedriver sitt ekonomiarbete Àr vi Àven intresserade av att ta reda pÄ vilken kompetens personen som sköter ekonomiarbetet har. Vi vill ocksÄ undersöka om det i smÄ företag finns den kunskap och det intresse som krÀvs för att fullt ut kunna förstÄ och hantera de lagar och regler som finns inom redovisningsomrÄdet. Vi anvÀnder dels en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer, och dels en kvantitativ metod, enkÀtundersökning. Intervjuerna har genomförts med Ätta smÄ företag inom IT-konsultbranschen och samma företag fick Àven förfrÄgan att besvara en enkÀtundersökning.

Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva vad som karaktÀriserar organisationskulturen inom svenska tingsrÀtter. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att fÄ en förstÄelse för kulturen i de studerade organisationerna. Forskningsdesignen under arbetet har varit en fallstudie av tvÄ tingsrÀtter, Lunds- och Nacka tingsrÀtt. Den datainsamlingsmetod vi anvÀnt oss av har varit intervjuer. Slutsatser: Vi har utifrÄn vÄr studie bildat oss en uppfattning om vad som karaktÀriserar organisationskulturen i svenska tingsrÀtter.