Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur grunderna för ansvarsfrihet frÄn skadestÄnd vid fullgörelsehinder Àr uppbyggda i olika normsystem för att utifrÄn en komparativ analys komma fram till vilket system som Àr bÀst tillÀmpbart i en situation liknande den i scenariot med den försenade vaccinleveransen som jag beskrivit i inledningen till uppsatsen.De regler jag valt att studera för en komparativ jÀmförelse Àr kontrollansvaret i den svenska köplagen 27 § och CISG art. 79, modellagarna PECL och Unidroit Principles regler om force majeure och hardship, standardklausulerna i ICC 2003 Force Majeure and Hardship Clauses samt den engelska lÀran om frustration. Att jag valt att studera teorin om hardship beror pÄ att teorin Àr starkt sammankopplad till reglerna om force majeure och kontrollansvar. Jag har valt PECL och UNIDROIT som exempel pÄ hur modellagar kan vara upplagda. Fler modellagar och principer finns.

SyfteSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur finanskrisen har pÄverkat bankens kreditbedömning av hushÄllskunder. MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ metod. Intervjuer har genomförts med tre lÄnehandlÀggare samt kontorschefen vid ett av Swedbanks kontor i Solna. För att komplettera detta har Àven en kreditchef verksam vid Swedbanks huvudkontor i Stockholm intervjuats. Svaren har analyserats utifrÄn teorier om asymmetrisk information och riskhantering. SlutsatserKreditbedömningen har inte pÄverkats i nÄgon större utstrÀckning. Möjligen har bankens vÀrdering av sÀkerheter blivit nÄgot försiktigare.

MÄlet med examensarbetet var att för Tyréns AB ta fram ett hjÀlpmedel för anvÀndandet avEurokod, de Europagemensamma standarderna för utformning och dimensionering avbÀrande konstruktioner till byggnader och anlÀggningar.Rapporten innehÄller en jÀmförande studie mellan Boverket konstruktionsregler och Eurokod,berÀkningar av en stÄlkonstruktion enligt Eurokod och ett hjÀlpmedel i form av en lathund.JÀmförelsen bestÄr av tvÄ delar: Eurokod jÀmfört med Boverket konstruktionsregler ochEurokod jÀmfört med Boverkets stÄlkonstruktioner, skillnaderna kan vara allt ifrÄn konkretaskillnader i formler till nya metoder. Skillnaderna som nÀmns i kapitel 5 Àr de som vi har stöttpÄ under berÀkningsprocessen. BerÀkningarna Àr gjorda pÄ en stÄlstomme i Aitikkoppargruva, GÀllivare. StÄlstommen var sedan tidigare berÀknad enligt Boverkets regler somvi skulle rÀkna om till Eurokoderna. BerÀkningarna har skett för hand och gjordes för att fÄförstÄelse för dimensioneringprocessen i Eurokoden och dÀrmed veta vilka formler vi skahÀnvisa till och vilka avsnitt ur standarden vi ska ta med i lathunden.

A1146Problem: De frÄgor som stÀlls Àr: Vilken slags beslutsgÄng och vilka beslutstyper det studerade företaget SAS har valt? Den klassiska rationella beslutsmodellen har fÄtt utstÄ en viss kritik, men kan företag tillÀmpa modellen ÀndÄ? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det om ett företag vÀljer att anvÀnda sig av en rationell beslutsgÄng?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera SAS koncernens beslutsgÄng. Det som avses med SAS:s beslutsgÄng Àr den förÀndringsprocess företaget anvÀnder för att förbÀttra och effektivisera sin verksamhet. DÀrmed likstÀller författarna beslutsprocess med beslutsgÄng.Teori och modell: GrundlÀggande kÀllor till beslutsteori: Ansoff, I, Cohen, M. D.; March, J.

Condictio indebiti innebÀr att felaktiga betalningar skall gÄ Äter. Banker har emellertid svÄrt att förlita sig pÄ denna huvudregel. Bankernas centrala stÀllning i samhÀllet kombinerat med deras uppgift att korrekt förmedla transaktioner, försÀtter dem i en förtroendestÀllning. Mottagaren skall kunna lita pÄ att en utbetalning frÄn en bank Àr korrekt. Bankernas utbetalningar har blivit ett genomgÄende undantag till principen om condictio indebiti.

Uppsatsen har som syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som ligger bakom att en kommun vÀljer att ha med starkare djurskyddskrav i sin upphandling av livsmedel. NÀr en offentlig myndighet ska köpa in en vara eller tjÀnst mÄste de följa vissa regler, dessa regler finns beskrivna i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Àr EU-gemensamma, vilket betyder att alla medlemslÀnder i EU mÄste följa dem. NÀr RÀttviks och Sigtunas kommuner skulle begÀra en ny anbudsförfrÄgning för upphandling av livsmedel valde de att i underlaget ha med starkare djurskyddskrav. BÄda kommunerna blev stÀmda av leverantörerna som ansÄg att de starkare djurskyddskraven bröt mot LOU. BÄda kommunerna hade rÀknat med att bli stÀmda redan innan de la ut förfrÄgningen men valde ÀndÄ att fortsÀtta med processen.

Uppsatsen behandlar payoffbegreppets anvÀndning vid privatekonomiska beslut. Författaren visar att privatekonomi och företagsekonomi, tvÄ oförenliga paradigm, begreppsmÀssigt förvÀxlas och blandas samman i energibranschen Företagsekonomiska abstraktioner utan konkreta motsvarigheter i privatekonomisk praxis skapar osÀkerhet, förvirring och tvekan. De aktörer och kunder som undviker paradigmatisk sammanblandning och fokuserar privatekonomiska begrepp gÄr oberörda förbi de svÄrigheter som annars vÀntar. Nyckelord: Lönsamhet, payoff, abstraktioner, mentala konstruktioner, privatekonomiska begrepp, företagsekonomiska begrepp, fenomenografi, argumentationsanalys, paradigm..

FÀltsÀljare har alltid kÀnnetecknats av att ha ett mobilt arbetssÀtt dÀr kundkontakt tillhör vardagen och god planering Àr vitalt. HILTI Àr ett verktygstillverkande företag som nyligen infört ett mobilt IS-stöd i förhoppning om att underlÀtta med bland annat planering för fÀltsÀljarna. En explorativ undersökning av företaget har genomförts för att fÄ en uppfattning, utifrÄn fÀltsÀljarens perspektiv, hurvida denna upplever att yrkesrollen förÀndrats vid införandet av ett mobilt informationssystem. Insamling av data har utförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer för att fÄ en tydlig bild av de förÀndringar som försÀljaren upplever anmÀrkningsbara. Resultatet visar att systemet bidragit till direkta förÀndringar i försÀljarens yrkesroll.

Det hÀr arbetet undersöker landskapsrepresentation med fokus pÄ stora landskap. Under en resa lÀngsmed transsibiriska jÀrnvÀgen har vi, med hjÀlp av olika dokumentationstekniker, samlat in material i syfte att utforska för oss oprövade sÀtt att representera stora landskap. En metod för representation som skapar överblick och samtidigt fÄngar den mÀnskliga upplevelsen av landskapet eftersöks. Insamlingen som handling har varit central för projektet och det material som ligger till grund för arbetet Àr i huvudsak vÄrt egeninsamlade material frÄn resan. TvÄ olika förhÄllningssÀtt till insamlingen av material har tillÀmpats, ett intuitivt och ett utifrÄn förutbestÀmda regler. Inledningsvis för vi en teoretisk diskussion som problematiserar representation av stora landskap.

Rolltagande innebÀr att alla mÀnniskor intar olika roller i förhÄllande till de olika individer som man har att förhÄlla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vÄr vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem nÀrmare. Dessa finns inbyggda i oss sjÀlva och utvecklas i situationen med vÄra medmÀnniskor i vardagen, socialiserade in i vÄrt beteende. Men vad hÀnder nÀr individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersÀtts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhÄllningsregler.

Syftet med min uppsats Àr alltsÄ att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken pÄ att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgÄng. Den metod jag har anvÀnt mig av i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit Àr att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likvÀl anvÀnda i det vanliga klassrummet, med smÄ förÀndringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet sÄ funkar de intervjuades arbetssÀtt Àven i det vanliga klassrummet. NÄgot som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen lÀroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke pÄ att dem ibland kan behöva mer trÀning inom det som hör till det sociala livet sÄ att sÀga och att man inte hinner med det pÄ samma sÀtt eftersom man har lÀroplanen att följa till punkt och pricka..

I denna uppsats utreds varumÀrkesrÀttens tillÀmpning pÄ domÀnnamnstvister i USA och Norden. FrÄgan om denna tillÀmpning Àr enhetlig med den traditio-nella varumÀrkesrÀtten, och om denna traditionella rÀtt Àr tillrÀcklig eller lÀmp-lig för att hantera domÀnnamnstvister, belyses.Det grundlÀggande syftet inom bÄde nordisk och amerikansk varumÀrkesrÀtt Àr skyddandet av konsumenter genom förhindrandet av anvÀndning av förvÀx-lingsbart varumÀrke, och skyddandet av det upparbetade vÀrdet i vÀlkÀnda va-rumÀrken. Trots rÀttsenhetlighet inom dessa tvÄ lÀror har USA ocksÄ utvecklat en lÀra om initial intresseförvÀxling, vilket inte finner nÄgon motsvarighet i Norden. Denna lÀra fokuserar pÄ risken för en förvÀxling före köpet som skingras innan detta genomförs.DomÀnnamn finnes vara lÀtta att registrera och ha en sÀrskiljande funktion lik-nande varumÀrkens. Detta har lett till ett antal domÀnnamnstvister i frÀmst USA, men Àven Danmark har haft flertalet dylika tvister.

Dagens samhÀlle har blivit alltmer komplext vilket lett till att företag mÄste söka nya tillvÀgagÄngssÀtt för att hÀvda sig i den alltmer rÄdande konkurrensen. Företag mÄste i och med globaliseringens framfart bli mer effektiva i sin marknadsföring och pÄ nÄgot vis skapa mervÀrde hos konsumenten för att urskilja sig gentemot sina konkurrenter. Uppsatsen VarumÀrke.com behandlar huruvida företag kan komma att förmedla mervÀrde via sin varumÀrkesidentitet med hjÀlp av internet som ett kommunikationsverktyg..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig utav IKT för elevernas lÀrande samt vilken kompetensutveckling inom IKT de fÄr frÄn sin arbetsplats. TvÄ teorier tillÀmpas i studien, det sociokulturella perspektivet och TPACK modellen. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod i form av intervjuer genomförts. Resultatet visar att det finns en variation i hur lÀrare anvÀnder sig utav IKT för elevernas lÀrande, bland annat anvÀndes IKT i form av presentation och för informationssökning. Vidare visar resultatet att lÀrare generellt fÄr kompetensutveckling inom IKT men att den ges pÄ olika sÀtt och ibland utanför arbetstiden.

De svenska reglerna om budplikt - fem Är efter genomförandet av Takeover-direktivet Uppsatsen behandlar de svenska reglerna om budplikt och hur dessa förhÄller sig till Direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden (Takeover-direktivet). Budplikt uppkommer nÀr en aktieÀgare, ensam eller tillsammans med en nÀrstÄende, uppnÄr minst trettio procent av rösterna i ett börsbolag. AktieÀgaren mÄste i ett sÄdant fall lÀmna ett offentligt uppköpserbjudande avseende resterande aktier i bolaget till övriga aktieÀgare. Det finns regler om budplikt i den svenska takeover-regleringen. Dessa regler Àr Àven föremÄl för EU-rÀttslig reglering.