Avsikten med föreliggande arbete Àr att undersöka hur företag har pÄverkats av, och hur de upplever, "Svensk kod för bolagsstyrnings" reglering av den interna kontrollen med avseende pÄ den finansiella rapporteringen. Vi har utifrÄn en kvalitativ ansats genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra sakkunniga för att samla in data. Vi har kommit i kontakt med vÄra respondenter genom ett bekvÀmlighetsurval. VÄr undersökning bygger Àven pÄ studier av befintligt material i form av litteratur,databaser och tidsskrifter samt information pÄ Internet. VÄr slutsats Àr att majoriteten av företagen har haft, och har fortfarande, en kritisk instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning.

Denna uppsats avser att undersöka om systemutvecklingsmetoderna RUP och Prototyping kan komplettera och kombineras med varandra. Vidare avser uppsatsen att undersöka hur de fungerar i praktiken men ocksÄ hur UML och Prototyping kan visualisera och sÀkra kravlistan för processtyrning inom lÀkemedelsindustrin.Fallstudien som denna uppsats innehÄller Àr gjord pÄ ett lÀkemedelsföretag i Sverige. Vid tillverkning av lÀkemedel anvÀndes olika former av pappersbaserad dokumentation som signeras manuellt. Företaget har idag bland annat ingen kontroll över om signeringen utförs under eller efter tillverkningen och enligt GMP strider detta mot de regler och lagar som styr lÀkemedelstillverkningen. För att hitta de krav anvÀndarna stÀller pÄ ett kontrollstyrningssystem har bÄde observationer och intervjuer utförts pÄ plats..

DÄ IAS-förordningen togs i bruk för noterade koncerner inom EU ökade harmoniseringen mellan dessa företag. PÄ senare tid har Àven redovisningsreglerna för mindre företag uppmÀrksammats av organisationerna BokföringsnÀmnden (BFN) och International Accounting Standards Board (IASB). De har sett att mindre företag oftast har andra behov vad gÀller redovisningsregler. BFN arbetar dÀrför med att ta fram samlade regelverk som avser fyra kategorier. En av kategorierna Àr K2 som Àr ett förenklingsprojekt för mindre företag.

Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhÄller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen stÀlls inför. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osÀkerhet. De stÀllningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten Àr utifrÄn hur de Àr som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhÄllningssÀtt i arbetslagen..

Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien var att undersöka hur personal i ett omsorgsföretag ser pÄ sig sjÀlva och sitt arbete i relation till kompetens, samhörighet och autonomi. Dessa tre begrepp Àr centrala i Self-determination theory. Resultatet visade att samhörigheten frÀmjades av ett nÀra samarbete med kollegor och genom mÄnga gemensamma aktiviteter, bÄde pÄ arbetstid och utanför. Det frÀmsta hindret för att uppleva samhörighet var om arbetsgruppen strÀvade Ät olika hÄll eller om det uppstod konflikter i samspelet. Kompetens innebar för respondenterna att kÀnna sig trygga i sitt bemötande av brukarna och att de visste vad de skulle göra i olika situationer.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i Äldern 7-11 Är pÄ ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfÀllen dÀr de har möjlighet att bestÀmma.

Ungdomar Àr idag frekventa anvÀndare av internet. I och med den höga anvÀndningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att fÄ en förstÄelse för förÀldrars förestÀllning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att förÀldrar ser risker sÄ som att deras ungdomar möter obehagliga nÀtkontakter, pornografi samt risker gÀllande tidslÀngden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering förÀldrar anvÀnder gÀllande ungdomar och internet visar pÄ att förÀldrar anvÀnder olika typer av strategier. Dessa Àr exempelvis samtal om anvÀndande, att anvÀnda tillsammans och vara nÀrvarande under anvÀndandet, regler i hur mycket tid online ungdomen fÄr spendera, regler i vad ungdomen fÄr göra online, övervakat anvÀndande via sÀkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter anvÀndning.De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr Vilka risker ser förÀldrarna gÀllande ungdomar och internet? samt Hur resonerar förÀldrarna om riskhantering gÀllande ungdomar, internet och risker? Detta görs via Ätta intervjuer med tio förÀldrar till ungdomar mellan tolv och sexton Är.

AbstractA Problem to Every SolutionThe Corrymeela Community, René Girard and the ambiguous pluralismThe main purpose of this study is to examine how GirardŽs ideas of society, culture andreligion have become part of the reflexion in the praxis of Corrymeela Community through the work of Roel Kaptein and how this praxis can shed light over the work with dissonances of faith and values in education in RE, Social Studies and other subjects.In earlier publications I have studied how dissonances of faith and values can beunderstood in educational settings and in connection with issues of interreligious dialogue.The extensive discussion of how differences in culture, religion and value in a pluralisticsociety are to be analysed and treated in pedagogical reflexion seems to increasingly occupyactors in different parts of the educational system. It is obvious that these issues also arebrought into focus as an important field of research. My main interest in this paper is to study how a reconciliation group in the middle of the conflict in Northern Ireland has developed a view of conflict reason and conflict resolution under the influence of the French researcher René Girard and what aspects of this study that can improve the reflection over pluralism and dissonances of faith and values in everyday praxis in education.For a period of more than a decade I have been in contact with actors in the peace process inNorthern Ireland in connection to different educational projects. The attempts to analyse the different aspects of ?The Troubles? and the efforts to find ways out of conflicts and civil war are many and the literature on subjects related to these tragic history of social, cultural and religious conflicts is difficult to survey.

Lojalitetsplikten Àr en allmÀn rÀttsprincip som följer av anstÀllningsförhÄllandet och innebÀr i korthet att arbetstagaren skall sÀtta arbetsgivarens intresse före sitt eget samt att inte orsaka arbetsgivaren nÄgon skada. Lojalitetsplikt har under senare tid kommit att vÀxa sig allt starkare Àven inom andra avtalsomrÄden, sÀrskilt nÀr det Àr frÄga om lÄngvariga avtal dÀr avtalet snarast Àr att betrakta som en samarbetsform dÀr de ömsesidiga intressena betonas. Den arbetsrÀttsliga lojalitetsplikten bestÄr av olika företeelser, dÀribland att arbetstagare skall avhÄlla sig ifrÄn att konkurrera med sin arbetsgivare och att inte röja företagshemlig information. Lojalitetsplikten för Àven med sig inskrÀnkningar i kritikrÀtten, det vill sÀga den rÀtt arbetstagare har att offentligt kritisera sin arbetsgivare eller företrÀdare för arbetsgivaren. Till spÀnningsfÀltet mellan lojalitetsplikt och kritikrÀtt kommer sociala medier, som Àr ett samlingsnamn pÄ en enorm massa av kommunikationskanaler som dagligen anvÀnds av en stor del av den svenska befolkningen.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur eleverna hanterar sin ordinlÀrning i franska och hur och om undervisningens utformning kan förÀndra deras strategier. Jag har genom enkÀter och intervjuer undersökt hur elever i en Ättondeklass tÀnker kring inlÀrning av ord och fraser och lÄtit dem prova och utvÀrdera olika ordinlÀrningsmetoder. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har gett inspiration till arbetet, samt Dunns och Boströms idéer om olika inlÀrningsstilar. Jag kunde konstatera att eleverna tycker att det Àr roligt med franska och de var positiva, men till en början motstrÀviga till att prova nya metoder för ordinlÀrning. Att i klassrummet lÄta eleverna reflektera över sin sprÄkinlÀrning och testa olika metoder kan troligtvis öka deras medvetenhet om effektiva strategier.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Uppsatsen syftar till att faststÀlla vilket ansvar medlaren har med utgÄngspunkt i vad som Àr fackmÀssig medling. Inledningsvis redogörs för regler och standarder som en medlare bör efterfölja. Dessa regler utgör grunden för en analys av rÀttslÀget. Analysen ska ge svar pÄ följande frÄgestÀllningar. 1. Vilka krav pÄ fackmÀssighet kan stÀllas pÄ en medlare?2. Vart gÄr grÀnsen mellan hur en medlare bör handla och hur en medlare mÄste handla?3. NÀr har parterna i medlingsprocessen framgÄng med att göra rÀttsliga ansprÄk gÀllande mot medlaren?Medlare tillhör den rÀttsliga kategorin uppdragstagare och rÄdgivare.

DÄ man pÄ reklambyrÄn Heart i Stockholm bestÀllde en kundundersökning visade resultatet en viss missnöjdhet hos företagets kunder. Ledningen pÄ byrÄn bestÀmde sig dÄ, i ett försök att bli bÀttre och effektivare, att över rutinerna pÄ byrÄn. Syftet med denna rapport Àr dÀrför att mkartlÀgga arbetet pÄ Heart och genom detta arbete identifiera eventuella hinder och möjligheter i den process som anvÀnds för designarbetet samt ge förslag pÄ förbÀttringar.En designprocess bestÄr ofta av uppstart, nulÀgesanalys, designbrief, idégenerering, presentation samt utvÀrdering och uppföljning. Efter att ha undersökt arbetsprocessen pÄ Heart kan man se att personalen pÄ byrÄn arbetar med samtliga dessa delar, förutom regelbunden utvÀrdering och uppföljning. Trots detta kan flera hinder identifieras i den metod som anvÀnds i designprocessen pÄ Heart.Uppstarten vid projekt pÄ Heart Àr inte sÄ tydlig som de flesta kreatörer skulle vilja ha den, detta kan leda till missuppfattningar och slitningar i arbetsgrupperna.

Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lÀrare pÄ en gymnasieskola har för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frÄgan som uppsatsen har försökt att besvara Àr: Vad har elever och lÀrare för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkÀtundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lÀrare. NÀr resultatet av enkÀtundersökningen har diskuterats har det skett utifrÄn Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrÄn forskning kring lÀroplaner och skolans vÀrdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lÀrarnas Äsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstÀmmer med varandra. BÄda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, pÄföljder om dessa inte följs.