Uppsatsens syfte Àr att, med hÀnsyn till nÀrliggande gemenskapsrÀtt och gemenskapsrÀttslig praxis, utreda hur begreppet ?tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset? skall uppfattas i svensk upphandlingsrÀtt. Uppsatsen syftar sÄledes till att utreda nÀr tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset motiverar att felaktigt tilldelade offentliga kontrakt upprÀtthÄlls. Sammanfattningsvis kan syftet sÀgas vara att utreda medlemsstaternas möjligheter till flexibilitet betrÀffande tillÀmpningen av ogiltighetssanktionen..

Vi utför en fallstudie dÀr vi studerar 108 annonseringstillfÀllen av nyemissioner under Ären 1993-2001 pÄ företag listade pÄ Stockholmsbörsen. Vi undersöker om det föreligger nÄgon överavkastning kring annonseringsdagen. Den effekt vi eventuellt observerar anvÀnds sedan som den beroende variabeln i regressionsmodeller dÀr vi försöker ta fram förklarande variabler. Vi utför kompletterande test sÄsom t-test och stabilitetstest för att öka reliabiliteten av resultaten..

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna frÄn 28 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har bÄde kvantitativ och kvalitativ metod anvÀnts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ utgÄngspunkten Àr i teorin. Forskningsansatsen Àr deskriptiv dÄ vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera den information som lÀmnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

För aktiva delÀgare i fÄmansföretag gÀller de sÀrskilda regler betrÀffande utdelningar och kapitalvinster som kallas 3:12-reglerna. Huruvida reglerna Àr applicerbara eller ej fÄr stor ekonomisk betydelse för den enskilde delÀgaren dÄ följden av reglernas tillÀmplighet innebÀr att den enskilde delÀgaren begrÀnsas i hur mycket av företagets vinst som denne fÄr kapitalvinstbeskatta. Utdelning eller kapitalvinst överstigande den tillÄtna nivÄn skall hos delÀgaren beskattas i inkomstslaget tjÀnst. DÄ tjÀnstebeskattningen sker enligt en progressiv skala kan skattesatsen hamna pÄ 57 %, till skillnad frÄn kapitalbeskattningens fasta nivÄ pÄ 30 procent. Reglerna finns för att undvika att aktiva delÀgare i fÄmansföretag, vilka har stor möjlighet att sjÀlva avgöra nivÄn pÄ utdelning, lÄter bli att ta ut högbeskattad lön och istÀllet tar ut lÄgbeskattad utdelning eller sÀljer andelen och dÀrmed fÄr en kapitalvinst.

Operational Business Intelligence (OpBI) Àr en typ av Business Intelligence som anvÀnds i det operativa arbetet och det röner mer och mer intresse. I samarbete med ett företag har en fallstudie genomförts med syftet att etablera och kontextualisera riktlinjer för att kunna införa en ökad automatiseringsgrad i en OpBI-lösning som anvÀnds för kreditbedömning av fakturor.Studien har fokuserat pÄ att undersöka vilka faktorer som pÄverkar finansieringsbolag vid val av automatiseringsgrad, val av parametrar att anvÀnda vid kreditbedömning samt val av antalet regler som styr automatiseringen. Inom ramen för fallstudien har en analys av det utvalda systemet utförts och intervjuer gjorts med kreditupplysnings­bolagen som Àr leverantörer av de externa para­metrarna samt intervjuer med sju finansieringsbolag som anvÀnder det utvalda systemet.Fall­studien har resulterat i 19 riktlinjer. Resultatet visar att ju högre volym som hanteras, ju högre tidspress det finns i pro­cessen och ju större tillit som finns för en automatisering, desto högre auto­matiseringsgrad vÀljs..

SÀrskilda boenden för personer med vÄrdbehov Àr och har varit ett problemomrÄde med mÄnga och varierande brister i det tekniska brandskyddet, sÄ denna rapport Àmnar klargöra vilka brister som Àr de mest vanligt förekommande. Syftet Àr Àven att ta fram vilka regler och förordningar som gÀller för dessa sÀrskilda boenden, bÄde enligt dagens byggregler och enligt de kommande byggreglerna utgivna av Boverket. Som metod för datainsamling valdes att göra en fallstudie av tre sÀrskilda boenden med hjÀlp av programmet BSV-vÄrd, ett riskverktyg framtaget av experter för att utvÀrdera vÄrdanlÀggningars brandskydd. Verktyget bygger pÄ ett antal komponenter som vÀrderas var för sig, med ett vÀrde mellan 1 och 5 dÀr 5 Àr bÀst, och som tillsammans bildar ett totalt brandskyddsindex för hela avdelningen eller boendet. För att fÄ data till fallstudien genomfördes kvalitativa intervjuer med respektive enhetschef pÄ de tre sÀrskilda boendena, dÀr enhetscheferna fick svara pÄ frÄgor tagna ur BSV-vÄrd.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt arbeteÄMNE: Socialt arbete, C-kursHANDLEDARE: Masoud KamaliSAMMANFATTNING:Enligt Barnkonventionen skall barnets bĂ€sta komma i frĂ€msta rummet vid alla Ă„tgĂ€rder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt FörĂ€ldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bĂ€sta vara avgörande för alla beslut om vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Syftet med denna studie var att genom rĂ€ttsfall visa hur barnets bĂ€sta beaktas i frĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge i domstol, enligt FörĂ€ldrabalken, och hur detta förhĂ„ller sig till Barnkonventionens krav pĂ„ barnets bĂ€sta. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet fĂ„r i vĂ„rdnads -, boende och umgĂ€ngesfrĂ„gor samt hur barnperspektivet beaktas i rĂ€ttsfall utifrĂ„n FörĂ€ldrabalken och Barnkonventionen.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken.Titel Lika möjligheter? Hur praxis, sociala konstruktioner och personalens förhÄllningssÀtt till den rÄdande könsordningen pÄverkar jÀmstÀlldhetsarbetet, sett ur ett ledningsperspektiv. Författare Renate Wickström Britta Lundberg Elisa Swanson Handledare Dan KÀrreman ProblemomrÄde JÀmstÀlldhetsdiskussioner har sedan lÀnge prÀglats av att chefer har varit och fortfarande Àr i majoritet mÀn. Detta har lett till att kvinnor ofta anses bristfÀlliga i sitt ledarskap. Idag har man börjat fokusera pÄ att studera organisationsstrukturer som en orsak till ojÀmstÀlldheten.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute pÄ förskolorna. Men vi kÀnde att vi ville fördjupa oss pÄ hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jÀmföra olika resultat pÄ olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat sÄ har vi fÄtt resultat pÄ att det skiljer sig pÄ vad de sÀger och hur de gör pÄ avdelningen vi varit ute pÄ. Det som ocksÄ var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat pÄ intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskollÀraren sÄg det pÄ ett annat vis.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse och kunskap gÀllande de kriterier som skapar relevanta prestationsmÄtt och som anvÀnds i vinstdrivande företag. Vidare Àr syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmÄtt uppfylls och om dessa kriterier Àr tillrÀckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister frÀmst gÀllande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmÄtten och ett förslag framförs gÀllande att företagen borde strÀva efter branschöverskridande och standardiserade mÄtt med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslÄs en ny modell gÀllande kriterier för prestationsmÄtt samt vidare forskning i Àmnet efterlyses..

Den 1 januari 2005 trÀdde IASB: s redovisningsstandarder i kraft. Dessa standarder skall tillÀmpas av alla svenska börsnoterade koncerner. En stor förÀndring, i förhÄllande till svensk redovisningspraxis, som dessa regler förde med sig var vÀrderingen och redovisningen av goodwill. Tidigare ansÄgs goodwill som en restpost som inte behövde motiveras i nÄgon större utstrÀckning. IASB har sett till att skapa en mer konkret syn pÄ goodwillvÀrdet.

Sammanfattning: Det har under lÄng tid tillbaka varit praxis att tillÀmpa alternativregeln vid intÀktsrapporteringen av pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning, vilket innebÀr att man som redovisare vÀljer att inte aktivera företagets ofakturerade pÄgÄende arbeten. I HFD 2011 ref. 20 blev det faststÀllt att omrÄdet pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning Àr frikopplat frÄn beskattning. Det i sin tur innebar att de flesta normgivningsorgan Àndrade sina rÄd och rekommendationer, dock inte BFN.Syftet med studien Àr dÀrmed att undersöka hur parterna och instanserna i fallet frÄn 2011 har argumenterat i frÄgan samt att se hur domen pÄverkar redovisningen av pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning.För att kunna genomföra studien och finna svar pÄ studiens forskningsfrÄgor har vi intervjuat fyra utvalda respondenter och grundligt undersökt akten frÄn rÀttsfallet 2011. Vi har Àven tagit del av den pÄgÄende debatten gÀllande studiens omrÄde i tidskriften Balans.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka uppfattningar idrottslÀrarutbildare har om vad som Àr viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i Àmnet Idrott och hÀlsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna Àr bollaktiviteter, lekar och trÀning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslÀrarutbildare frÄn fem olika lÀrosÀten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som anvÀndes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslÀrarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna vÀrdera olika aktiviteter i förhÄllande till varandra eller anvÀnda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang.

BakgrundGlobalisering och migration skapar möten mellan individer och grupper som inte delar samma vÀrderingar, tro och livsÄskÄdning. Inom vÄrden kan de interkulturella mötena skapa situationer som krÀver speciell kompetens frÄn sjuksköterskor samt frÄn övrig vÄrdpersonal. Dessutom kan kulturarvet öka i betydelse för en patient i livets slutskede. Detta utmanar vÀletablerade regler och praxis om patientens autonomi, informationshantering samt utformning av behandlingsplan. Etiska dilemman och vardagliga konflikter som uppstÄr inom vÄrden kan Àventyra patients omvÄrdnad samt pÄverka dennes livskvalitet negativt vid livets slutskede.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvÄrdnad.MetodEn litteraturöversikt har anvÀnts med avsikt att beskriva forskningslÀget gÀllande sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvÄrdnad.