MÄnga multinationella företag (MNC) stÀlls inför problemet hur de skall kunna implementera sina strategier i alla sina dotterbolag dÄ det kan finnas bÄde stora kulturella och legala skillnader mellan olika lÀnder. Ett omrÄde som detta mÀrks tydligt pÄ Àr human resource management (HRM) dÄ företaget mÄste anpassa sig till bÄde den lokala arbetsmarknadens regler och lagar samt MNC:ts övergripande strategi. För att kunna hantera det hÀr problemet finns det flera lösningar och ett vanligt sÀtt Àr att föra över mer eller mindre beslutanderÀtt till dotterbolaget.Den hÀr uppsatsen undersöker vilken autonomi ett svenskt dotterbolag till ett amerikanskt lÀkemedelsbolag har nÀr det gÀller HRM. För att kunna undersöka det har vi gÄtt igenom aktuell forskning inom omrÄdet för att se vad som finns skrivet om liknande fall utomlands. DÀrefter har vi gjort en fallstudie med tvÄ kvalitativa intervjuer pÄ Merck Sharp & Dohmes (MSD) svenska dotterbolag.

Företagsskandaler som intrÀffat under de senaste decennierna har pÄverkat marknadens och aktieÀgares efterfrÄgan pÄ en förbÀttrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket Àr nÀra relaterat bolagsstyrning. En vÀlfungerande intern kontroll Àr viktig för att undvika att aktieÀgarnas intressen försummas och för att i allmÀnhetens ögon stÀrka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en pÄverkan pÄ effektiviteten pÄ företagets bolagsstyrning.

Bakgrund: Att arbeta i projekt skiljer sig till stor del gentemot den ?normala? organisationsformen. Projekt Àr temporÀra och kommer att upplösas efter projektets genomförande. Det finns en uppsjö av litteratur som tar upp projekt som arbetsform, dÀremot tas sÀllan teamet upp som en del av projektet. Det Àr dÀrför viktigt att se pÄ faktorer inom teamet som kan pÄverka teamets effektivitet och dÀrmed Àven projektets effektivitet.

ProblemstÀllningar och syfte:Förevarande utredning bedrevs utifrÄn problemstÀllningar kring skyldigheten att upprÀtta prospekt, dess innehÄll, ansvar för dÀri lÀmnad information samt utvecklingen inom nÀmnda omrÄden. Syftet som följde dÀrav var att bena upp och beskriva svenska aktiebolags skyldighet att i vissa situationer upprÀtta prospekt samt utreda utvecklingen av prospekt över det senaste kvartsseklet (1976-2002). Vidare syftade uppsatsen till att diskutera förkomsten av samband och kopplingar mellan Ä ena sidan regler och ansvarsprinciper och Ä andra sidan prospekten i praktiken. Metod:Metoden som valdes var av kvalitativ karaktÀr, vilken satte fokus pÄ sammanhang och strukturer. Metoden rÀttfÀrdigades av det behov av flexibilitet som förelÄg.

Mitt arbete syftar till att ÄskÄdliggöra de genusförestÀllningar som skapas av vÄrt samhÀlle kring sÀttet vi lever och verkar pÄ. Mitt fokus ligger pÄ tjejer som trÀnar eller verkar inom kampsport, deras uppfattning av sig sjÀlva som kvinnliga utövare samt deras tolkning av samhÀllets syn pÄ dem. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ teoretisk forskning kring genus, kön, idrott och idrottshistoria. Till detta har jag valt att addera tolv intervjuer med personer som faller inom ramen av mitt urval, det vill sÀga personer som under en lÀngre tid varit med och verkat för kampsporten. DÄ jag har riktat in mig pÄ fyra olika kampsporter och för att fÄ en bra bredd, har jag valt att intervjua en kille och tvÄ tjejer frÄn varje sport.                      Resultatet redovisas i löpande text och Àr baserad pÄ frÄgestÀllningen i den ordning de kommer.

För att framföra en timmerlastbil med 74 tons bruttovikt i svensk trafik,krĂ€vs ett tillstĂ„nd frĂ„n Trafikverket. TillstĂ„ndet bestĂ„r av ett dokument somvisar vilka vĂ€gar och broar fordonet fĂ„r trafikera och vilka regler som gĂ€llernĂ€r man kör lastbilen.Skogsbolaget Sveaskog startade ett examensarbete med syfte att skapamöjlighet att i realtid presentera för lastbilsföraren vilka vĂ€gar och broarsom Ă€r en del av transportdispensen. Detta skulle ske genom att utveckla ettkartstöd för lastbilens fordonsdator med anslutning till GPS för attvisualisera dispensdokumentet med de angivna vĂ€gstrĂ€ckorna och broarna.Resultatet av examensarbetet Ă€r ett kartstöd som anvĂ€nder tjĂ€nster frĂ„nArcGIS Online för att presentera geografisk information för anvĂ€ndaren.Bakgrundskartan bestĂ„r av en grundkarta frĂ„n ArcGIS Online. Övergrundkartan ligger ett GIS-skikt med vĂ€gar och ett annat skikt med broar.Information om huruvida fordonet för nĂ€rvarande fĂ€rdas pĂ„ en vĂ€g somingĂ„r i tillstĂ„ndet eller inte, samt information om regler som gĂ€ller för broarpĂ„ vĂ€gavsnittet, presenteras för föraren i realtid. Denna informationuppdateras vid varje uppdatering av GPS-positionen..

Alla verksamheter Àr i behov av nÄgon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som anvÀnds i sÄvÀl privat som offentlig sektor Àr budgeten, dÄ vanligtvis för ett Är. En svaghet som pÄtalas Àr den ettÄriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen Àr att vid tillÀmpning sÄ uppnÄs inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att pÄverka budgeteringen.

I Sverige har vi som allmÀn utgÄngspunkt att varje medborgare Àr skyddad mot kroppsliga och integritetskrÀnkande ingrepp, husrannsakan, kroppsvisitation och liknande intrÄng. Dessa lagstadgade skydd Äterfinns i Regeringsformens 2 kapitel. I vissa situationer mÄste dock den enskildes intresse av integritetsskydd inskrÀnkas. I RÀttegÄngsbalkens 28 kapitel finner vi regler för nÀr och hur den enskildes lagstadgade integritetskydd fÄr inskrÀnkas genom tvÄngsmedelsutövning Det Àr dessa bestÀmmelser som jag har försökt utreda i denna uppsats. Utöver de konkreta reglerna som uttrycks i RB 28 kap aktualiseras ett antal principer vid tvÄngsmedelsutövning.

Uppsatsen handlar om huruvida gÀllande rÀtt i Sverige rörande anmÀlningsskyldigheten i 14 kap. 1 § SoL motsvarar de krav vilka uppstÀlls i Barnkonventionen. De artiklar i Barnkonventionen som uppsatsen frÀmst rör Àr artikel 3 och 19. I dessa artiklar framkommer att barnets bÀsta alltid skall sÀttas i frÀmsta rummet och tillvaratas, samt att Sverige mÄste ha tillrÀckliga och effektiva skyddsÄtgÀrder sÄ att barn skyddas.

Syftet med uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ hur vÀsentlighetsbedömningen gÄr till i praktiken och i teorin, och framförallt att studera de delar av bedömningen som kan ha mer kvalitativa inslag, det vill sÀga dÀr alla siffror inte beror pÄ modeller eller byrÄspecifika regler, utan dÀr revisorn snarare anvÀnder sitt professionella omdöme i bedömningen. Uppsatsen bygger pÄ ett antal kvalitativa intervjuer dÀr frÄgor gÀllande vÀsentlighetsbedömningen stÀllts om bÄde teknikanvÀndning, praktiskt tillvÀgagÄngssÀtt, byrÄspecifika regler och bedömningsgrunder. Intervjuerna Àr gjorda pÄ byrÄer av varierande storlek i stockholmsomrÄdet dÀr alla respondenterna huvudsakligen arbetar med Àgarledda aktiebolag. I vÄra samtalande intervjuer har vi stÀllt frÄgor rörande tillvÀgagÄngssÀtt, teknikanvÀndning i samband med faststÀllande av vÀsentlighetsnivÄ. De har fÄtt tillfÀlle att dela med sig av sin syn pÄ revision samt hur revisionsarbetet förÀndrats den senaste tiden.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Syftet med den hÀr studien har varit att beskriva hur lÀrarens presentation av division i undervisningen för Ärskurs 3 pÄverkar elevernas val av strategier nÀr de rÀknar division. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med en lÀrare samt Ätta elever. Vid intervjuerna fick eleverna rÀkna nÄgra tal och samtidigt förklara hur de tÀnker. Resultatet visar att eleverna till stor del anvÀnder sig av de strategier som lÀraren har presenterat i undervisningen. Dock var strategierna inte alltid effektiva.

Denna uppsats syftar till att skapa en bild över dels bankers attityder till de nya reglerna om kapitaltÀckning, dels vilken pÄverkan de nya reglerna kommer att ha pÄ banker. Uppsatsen bygger pÄ en induktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empiri har huvudsakligen samlats in genom intervjuer med representanter frÄn den svenska finansiella sektorn. Slutsatser:Cirka tio institut kommer att vÀlja att tillÀmpa Internal rating based approach (IRBA) vid berÀkning av kapitalkrav för kreditrisk. IRBA förvÀntas sÀnka det befintliga kapitalkravet.

Titel: InternprissÀttning ? skattekonsekvenser av internprissÀttning i multinationella koncernerProblem: BeskattningsÄret 2007 infördes en regel med krav pÄ att företag i intressegemenskap mÄste dokumentera grunden för sin internprissÀttning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men Àven modeller för hur internprissÀttning skall upprÀttas. OvanstÄende har utmynnat i följande frÄgor.

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen anvÀnder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dÄliga pÄ att söka fakta och information pÄ Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite nÀrmare.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning som dels Àr kvalitativ, men den Àr ocksÄ kvantitativ eftersom en del frÄgor handlar om mÀngden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor, en med högre datortÀthet och en med lÀgre för att utforska om det fanns nÄgon skillnad mellan skolor med olika förutsÀttningar. Litteraturen som jag har anvÀnt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över anvÀndning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring Àmnet.Resultatet visar att datorer och Internet anvÀnds flitigt i skolan men har inte tagit över andra lÀromedelsformer.