Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.

Den traditionella arbetsmiljöforskningen bestÄr i stor utstrÀckning av forskning som berör de yttre faktorerna pÄ arbetsplatsen. Stora resurser lÀggs pÄ att kartlÀgga belastningsergonomin pÄ arbetsplatsen, samt vad exponering av kemikalier har för inverkan pÄ arbetstagarna1. Jag har valt en annan inriktning att studera faktorer inom arbetsmiljön. Jag vill genom denna studie visa pÄ hur landstingets professionella struktur i kombination med de formella och informella reglerna pÄverkar arbetsfördelningen/ arbetsförutsÀttningen hos de anstÀllda. Enligt forskning som bland annat Douglas North presenterar skall alla organisationer till viss del prÀglas av sÄvÀl formella som informella regler.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .

Syftet med denna uppsats var att undersöka syfte samt för- och nackdelar med traditionsprincipen för att kunna bedöma om det finns goda skÀl för traditionsprincipens stÀllning i den svenska rÀtten. Traditionsprincipen Àr en princip som sedan lÀnge tillÀmpats i Sverige för erhÄllande av sakrÀttsligt skydd. Enligt denna princip krÀvs att en besittningsövergÄng sker för att en köpare ska erhÄlla skydd mot sÀljarens borgenÀrer. Traditionsprincipens berÀttigande har flitigt debatterats i doktrin och principen har blivit kraftigt ifrÄgasatt. I detta arbete har jag anvÀnt traditionell juridisk metod men dÄ traditionsprincipen inte Äterfinns i lagtext utan har tillkommit genom praxis har studiet av principen i detta arbete frÀmst inriktats pÄ praxis och doktrin.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera den mest effektiva egenskapen av en text eller sida för att uppnÄ visuell hierarki, som Àr ett verktyg för att fÄ det önskade flödet av uppmÀrksamhet i en sida eller webbsida genom att ge vissa element en viss vikt i kontrast, storlek och placering. Vi vill ge en möjlighet för vidare forskning snarare Àn att ge en slutsats som ger ett slutgiltigt svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det finns fler sÀtt att manipulera text för att uppnÄ önskad visuell hierarki men vi valde de vanligaste. Detta arbete Àr baserat pÄ ett experiment som görs pÄ 50 deltagare med ett onlinefrÄgeformulÀr och tre sjÀlvgjorda bilder dÀr vi kan utvÀrdera resultaten, jÀmföra dem med andra teorier och berÀkna den mest effektiva uppmÀrksamhetsgivaren. Vi har ocksÄ utvecklat en hypotes om vad resultatet kommer att visa.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad störning beror pÄ enligt lÀrarna och hur lÀrarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta pÄ vad lÀrarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i tvÄ olika skolor och intervjuat tvÄ pedagoger frÄn vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning Àr att oro kan bero pÄ en mÀngd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lÀrare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna.

Denna studie berör de regler och reglementen som behandlar ett passagerarfartygs utkik, som Äterfinns i Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2012:67. Dessa regler Àr framtagna av Transportstyrelsen och ska gÀlla för samtliga fartyg som seglar under svensk flagg. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fartygens seniorbefÀl tolkar och förhÄller sig till ovannÀmnda regler. Undersökningen har genomförts genom intervjuer ombord pÄ fem passagerarfartyg. Respektive intervju utfördes med ett seniorbefÀl ombord pÄ vardera fartyg.

Produktansvar Àr det ansvar en tillverkare, sÀljare eller nÄgon annan har för skada som uppkommer genom en levererad produkts skadebringande egenskaper. Enligt gÀllande rÀtt kan en sÀljare bli ansvarig gentemot en kommersiell köpare i Sverige för produktskador pÄ tvÄ grunder, dels culpa, dels garanti. Garantiansvar innebÀr att en sÀljare blir strikt ansvarig för skadan, om han pÄ ett eller annat sÀtt har garanterat att den levererade varan inte skall ge upphov till nÄgra skador. Vad som kan rymmas inom en sÀljares garantiansvar Àr oklart, det finns i dagslÀget inga faststÀllda regler för nÀr en sÀljare kan bli ansvarig till följd av garanti men genom praxis kan man utlÀsa att den kan vara bÄde uttrycklig och underförstÄdd.Enligt min mening finns det tvÄ ? eventuellt tre ? slags underförstÄdda garantiförpliktelser.

Revisionens syfte Àr att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det Àr dÀrför viktigt att revisorn Àr oberoende i sin granskning för att intressenten kan kÀnna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler intrÀffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan sÀkerstÀllas med regler, eller om det ska krÀvas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner pÄ nÀr en oberoendesituation kan uppstÄ, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.

UtifrÄn en undersökning av femton andrasprÄksinlÀrare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivÄ (processningskapacitet) i sprÄkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförstÄelse, förstÄtt som metalingvistisk kompetens. Syftet Àr att undersöka om inlÀraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger pÄ samma nivÄ som förstÄelsen,eller om förstÄelsen kan ligga pÄ ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen bestÄr av tre delar: bedömning av grammatisk nivÄ i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förstÄelse ofta Àr pÄ samma hierarkiska nivÄ, men resultatet Àr inteentydigt. Det finns Àven indikationer pÄ att förstÄelse kan föregÄ produktion och enstaka exempelpÄ att produktion kan föregÄ förstÄelse. Intervjuerna visar ocksÄ att inlÀrarna i hög gradgör explicita hÀnvisningar till regler nÀr de förklarar grammatiska strukturer, men Àven att detfinns regler som inlÀrarna sjÀlva konstruerar..

UtifrÄn en undersökning av femton andrasprÄksinlÀrare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivÄ (processningskapacitet) i sprÄkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförstÄelse, förstÄtt som metalingvistisk kompetens. Syftet Àr att undersöka om inlÀraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger pÄ samma nivÄ som förstÄelsen,eller om förstÄelsen kan ligga pÄ ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen bestÄr av tre delar: bedömning av grammatisk nivÄ i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förstÄelse ofta Àr pÄ samma hierarkiska nivÄ, men resultatet Àr inteentydigt. Det finns Àven indikationer pÄ att förstÄelse kan föregÄ produktion och enstaka exempelpÄ att produktion kan föregÄ förstÄelse. Intervjuerna visar ocksÄ att inlÀrarna i hög gradgör explicita hÀnvisningar till regler nÀr de förklarar grammatiska strukturer, men Àven att detfinns regler som inlÀrarna sjÀlva konstruerar..

UtgÄngspunkten i lagen om offentlig upphandling Àr att all anskaffning ska föregÄs av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag frÄn denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfÀllig lagstiftning som trÀdde i kraft den 1 juni 2010 och det bestÄr i ett undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr kommunen anskaffar varor och tjÀnster frÄn sina bolag, sÄ kallade in house-köp. Undantaget gÀller om vissa specifika kriterier Àr uppfyllda och har sitt ursprung i praxis frÄn EU-domstolen. Kriterierna innebÀr att kommunen mÄste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en sÀrskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr stat, kommun eller landsting köper frÄn företag som de innehar eller Àr medlemmar i.

Idag Àger drygt 7 miljoner svenskar nÄgon typ av vÀrdepapper. Dessa handlas av tvÄ typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och sÀljer sina vÀrdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgÄngar, jÀmfört med den passiva investeraren som köper vÀrdepappret pÄ lÄng sikt.En aktiv investerare analyserar stÀndigt marknaden och dess utveckling, försöker utlÀsa historiska mönster för att förutspÄ hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspÄ framtida mönster kallas teknisk analys . TvÄ vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys Àr glidande medelvÀrde och Relative Strength Index.

I uppsatsen analyseras och jÀmförs skrivna och talade samtal.Mellan dessa tvÄ typer av samtal finns en rad skillnader sÄsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler Àr nÄgot som man inte tÀnker pÄ i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen Àr det mer fritt vad det gÀller regler och pÄ MSN Àr man inte lika bunden till samtalet som i det talade. Uppsatsen visar att de talade samtalen Àr en bÀttre form av samtal dÄ de Àr mer personliga och man kan lÀsa av varandra pÄ ett enkelt sÀtt medan: MSN Àr opersonligt och man kan inte veta riktigt sÀkert pÄ vilket humör samtalspartnern Àr utan att frÄga..

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.