I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.

Detta arbete utgÄr frÄn frÄgestÀllningen om vad det finns för förutsÀttningar för att anvÀnda elektroniska spel med avseende att anvÀndas i matematikundervisning (matematikundervisningsspel) i de svenska skolorna. Arbetet ser sÀrskilt till kultur, teknisk infrastruktur och lÀrarutbildning, men ocksÄ till vilka krav som skolan stÀller pÄ ett matematikundervisningsspel. För att besvara arbetets frÄgestÀllning har intervjuer och spelanalyser genomförts. Vidare har ocksÄ litteratur och förelÀsningsinformation studerats.Resultatet tyder pÄ att matematikundervisningsspel behöver betraktas och anvÀndas som ett pedagogiskt medel av bÄde elever och lÀrare för att de ska vara effektiva. MatematiklÀrare behöver utbildas om hur dessa spel ska anvÀndas, dÄ spelen blir som mest effektiva först nÀr eleverna fÄr reflektera över sitt spelande och dÄ lÀraren kopplar samman spelandet med resterande undervisning.

VÄr sociologiska studie Àr baserad pÄ intervjuer och en enkÀtundersökning. VÄrt syfte Àr att öka allmÀnhetens förstÄelse för arbetsförmedlares yrkessituation. Vi intervjuade bÄde arbetsförmedlare och arbetssökande med utgÄngspunkt att undersöka hur relationen dem emellan pÄverkas av lagar och regler. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod dÄ det Àr en förutsÀttning för att besvara vÄr problemformulering. Vi har Àven ett kvantitativt inslag i form av enkÀter för att fÄ bredd och generaliserbarhet. Vi har analyserat vÄrt resultat utifrÄn sociologiska teorier.

Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgÄtt mycket stora förÀndringar under 1900-talet. FrÄn att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gÄtt mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges intrÀde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS Är 2005. Syfte: Undersökningens syfte Àr att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats frÄn 1992 till 2003 med avseende pÄ börsnoterade företag samt Àven att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tÀnkas föra med sig.

Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse frÄn dessa regler och rutiner som ett brott som leder till nÄgon form av sanktion. NÀr det finns en allmÀn uppfattning om att det Àr acceptabelt att avvika frÄn dem Àr det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.AvgrÀnsningar: Vi kommer inte att behandla nÄgra juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror pÄ att uppsatsens genomförande har ett begrÀnsat tidsomfÄng.Metod: Med tanke pÄ att vÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr relativt outforskat och att det dÀrför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att anvÀnda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansÄg att intervjuer skulle ge ett bÀttre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.

Poesi Àr en konstform med fÄ regler och fria ramar. MjukvarukonstruktionÀr, tvÀrtemot poesin, baserat pÄ ett rigoröst ramverk med strikta förhÄllningsregler. HÀr utforskas möjligheten att kombinera dessa discipliner och generera poesi med hjÀlp av mjukvara. Uppsatsen beskriver hur naturligt sprÄk kan genereras och hur det genererade sprÄket kan bilda poetiska texter med hjÀlp av kontexter och grammatiska regler. Det estetiska vÀrdet pÄ den genererade poesin undersöks utifrÄn en objektiv bedömning som sedan jÀmförs med en lÀsares subjektiva uppfattning.

???????FrÀmsta anledningen till att kontant rörlig ersÀttning existerar Àr för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieÀgarnas frÀmsta mÄl, vilket Àr en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersÀttning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mÄl vilket kan leda till ett högt risktagande och Àr dÀrmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari Är 2010 gav dÀrför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anstÀllda som har inflytande över ett företags risknivÄ ska minst 60 procent av deras rörliga ersÀttning betalas ut efter tre Är eller mer. Finansinspektionen ger Àven ut nya regler, CRD III, som Àr mer preciserad om den rörliga ersÀttningens form och trÀder i kraft 1 januari 2011.

FörÀldrars attityder och beteende Àr associerade till ungdomars debut och konsumtion av alkohol och nikotin. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars regler, grÀnssÀttning och attityder för alkohol och nikotin bland ungdomar i Ärskurs 6-9. Metoden var en enkÀtundersökning i en inlandskommun i Norrbotten. EnkÀter distribuerades till förÀlder eller annan vÄrdnadshavare till elev i Ärskurs 6-9 vid tvÄ tillfÀllen, svarsfrekvensen var 105 stycken (52 %). Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.

AnstÀllda som tilldelas gratis aktier eller förvÀrvar aktier till ett pris under marknadsvÀrde i företaget de Àr anstÀllda i erhÄller en förmÄn som ska tjÀnstebeskattas. Enligt den lagstadgade vÀrdepappersregeln ska en skattskyldig som pÄ grund av sin tjÀnst förvÀrvar vÀrdepapper pÄ förmÄnliga villkor ta upp den som intÀkt det beskattningsÄr som förvÀrvet sker. FörvÀrven Àr vanligtvis förenade med förfoganderÀttsinskrÀnkningar sÄsom överlÄtelseförbud under en bestÀmd tidsperiod och krav pÄ fortsatt anstÀllning. Vid en överblick av praxis pÄ omrÄdet kan det konstateras att det dÀrmed inte gÄr att utlÀsa en bestÀmd tidpunkt för nÀr ett förvÀrv anses ha intrÀffat. Syftet med uppsatsen Àr att utreda de lege lata huruvida vÀrdepappersregelns syfte uppfyllts och att utifrÄn den utredningen belysa om det de lege ferenda finns behov av en Àndring av vÀrdepappersregeln.

Denna uppsats strÀvar efter att besvara frÄgorna: Har systembolaget rÀtt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rÀtten?EG-domstolen har i flera fall rörande offentliga monopol fastslagit att dessa i sig inte utgör nÄgot brott mot EG-rÀtten, under förutsÀttning att de anpassas till övrig EG-rÀtt pÄ konkurrensrÀttens omrÄde. Det Àr dÀrför med anledning av detta fullt möjligt för Systembolaget att ensam bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige. Ytterligare praxis pÄ omrÄdet visar pÄ att monopolet i sig inte Àr otillÄtet utan fokus ligger snarare pÄ de faktorer som finns runt om monopolet t.ex. att det inte fÄr verka diskriminerande mot utlÀndska varor.DÄ det fortfarande inte finns nÄgot avgörande i frÄgan om import- och exportreglerna strider mot EG-rÀtten, sÄ finns inget svar pÄ denna frÄga.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Enligt dagens gÀllande svenska regelsystem kan en skattskyldig pÄförasskattetillÀgg och sedan Àven dömas för skattebrott utifrÄn samma oriktiga uppgift.Europakonventionen, som varit lag i Sverige sedan 1995 innehÄller ettdubbelbestraffningsförbud enligt artikel 4, sjunde tillÀggsprotokollet. Det Àr enligtartikeln förbjudet att lagföras för ett och samma brott tvÄ gÄnger. FrÄgan huruvidadet svenska systemet Àr konventionsenligt har under flera decennier prövats iEuropadomstolen. I ett avgörande frÄn 2009, Zolotukhin mot Ryssland, somavgjordes i stor kammare uttryckte domstolen att den sÄg ett behov att förtydligahur bedömningen skulle ske. Trots att Europadomstolen genom Zolotukhindomenhar Àndrat sin tidigare praxis, har Högsta Domstolen i tvÄ aktuella domarvalt att bortse frÄn denna och menar istÀllet att det svenska systemet Àrkonventionsenligt dÄ Europadomstolens praxis inte ansÄgs tillrÀckligt klar ochtydlig.

Syfte: Studien syftar till att undersöka internationaliseringsprocessen hos svenska sjukvÄrds-och omsorgsföretag som tillhandahÄller sjukvÄrdstjÀnster. Dessutom kommer studien att undersöka svÄrigheter, möjligheter och framtidsutsikter i samband med sjukvÄrds-och omsorgsföretagens internationalisering.Metod: Denna studie har genomförts genom tillÀmpningen av en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Informationen hÀmtad frÄn studiens primÀrdata och sekundÀrdata har varit grunden för undersökningens analys och slutsats.Slutsats: Företagens internationaliseringsprocess har sett olika ut beroende pÄ företagens struktur och hur de arbetar med sjukvÄrd och omsorg vilket lett till olika val av strategi. SvÄrigheterna har varit i form av skillnader i lagar, regler, kultur och olika sjukvÄrdssystem som finns i olika lÀnder. Den största möjligheten frÄn en internationalisering har varit förvÀrv av ny kunskap och kunskapsutbytet mellan lÀnder.

Denna uppsats handlar om arvsrÀtt och testamentsrÀtt. Syftet Àr att pÄvisa de skillnader ett testamente gör pÄ den arvsrÀtt som Àr beskriven i Àrvdabalken. Ett testamente som Àr testators sista vilja mÄste dock böja sig för vissa regler. Dessa regler Àr beskrivna i uppsatsen. Uppsatsen börjar med en beskrivning om vad som hÀnder nÀr nÄgon avlider och det inte existerar nÄgot testamente.

Dold samÀganderÀtt till fast egendom Àr en rÀttsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte Àr civilrÀttslig Àgare till en fastighet ges möjligheten att bli samÀgare om vissa förutsÀttningar Àr uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hÀvdar dold samÀganderÀtt ska ha bidragit ekonomiskt till förvÀrvet. Makarna ska Àven ha haft avsikten att Àga egendomen gemensamt, Àr avsikten inte uttryckt har det godtagits en sÄ kallad tyst överenskommelse.