Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att klargöra problematiken kring uttagsbeskattningsreglernas utformning och tillÀmpning, samt att i viss mÄn analysera situationer dÀr problem kan uppstÄ i samband med uttagsbeskattning. Upphovet till uppsatsen Àr de mÄnga frÄgetecken som finns rörande uttagsbeskattning och den stora osÀkerhet som omrÄdet medför. En stor del av rÀttsomrÄdet har bestÀmts genom praxis och det Àr inte alltid helt enkelt att kunna förutse vilka konsekvenser en överlÄtelse till underpris fÄr. En sÄdan osÀkerhet Àr inte positiv och bör undvikas.Uttagsbeskattning Àr ett Àmne som berörts en hel del i doktrin, dock till störst del i artiklar. Det finns inget heltÀckande arbete pÄ omrÄdet och pÄ grund av den stora mÀngd praxis och de mÄnga omstruktureringar som bestÀmmelserna genomgÄtt de sista 20 Ären gör att osÀkerheten Àr stor.Uppsatsen Àr skriven utifrÄn författarens tolkning av bÄde lagtext, praxis och doktrin.

Uppsatsen beskriver en undersökning av Försvarsmaktens och Försvarshögskolans attityder till outsourcing av officersutbildning. Huvudmannaskapets betydelse för  officersutbildningen belyses genom att jag har djupintervjuat personer med strategiskt inflytande inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Undersökningen utgÄr frÄn den institutionella teorin som menar att organisationer strÀvar efter att vara effektiva och rationella, men hindras av olika sociala och kulturella mekanismer. Detta skulle innebÀra att Àven om outsourcing av officersutbildning vore det mest effektiva för Försvarsmakten, sÄ kan detta förhindras av sÄdana sociala och kulturella mekanismer.Underlag för frÄgestÀllningar inför intervjuerna har hÀmtats frÄn utredningen ?Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav? samt ?Riksdagens revisorers förslag angÄende Försvarshögskolan i det nya försvaret?.

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som krÀvs för att en polisman skall ha möjlighet att erhÄlla brottsskadeersÀttning för krÀnkning frÄn Brottsoffermyndigheten dÄ han eller hon utsatts för vÄld och eller hot i tjÀnsten. Ytterligare ett syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgra brister i gÀllande lagstiftning och praxis nÀr det gÀller brottsskadeersÀttning. Vidare Àr ett syfte med uppsatsen att tydliggöra vilket försÀkringsskydd en polisman har samt vilka skadetyper/skadestÄnd som de försÀkringarna tÀcker. Poliser har ett bra försÀkringsskydd dÄ det handlar om ersÀttning för sveda och vÀrk samt lyte och men. Vi tycker dock att det vore en god idé att se över möjligheterna till en heltÀckande försÀkring för polismÀn, som Àr helt skild frÄn skadestÄndsrÀttslig praxis.

En uppsats om regler och dogmer under arbetet med filmen Top Dog..

Olja Àr en rÄvara och en naturtillgÄng som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen Àr Àven vÄr fokus pÄ denna uppsats. DÀrmed, genom att kartlÀgga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda pÄ vilken investeringsmöjlighet som Àr den mest optimala utav vÄrt stickprov pÄ tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrÄn fyra olika omrÄden bestÄende utav Norden (med fokus pÄ Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. OmrÄdena har valts utifrÄn att de Àr stora oljeexportörer, att de Àr stora oljeimportörer och/eller att de har pÄverkats utav aktuella hÀndelser.Denna undersökning har utgÄtt ifrÄn teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgÄngspunkt för uppsatsen.

Uppsatsens syfte Àr att klargöra vad principen novus actus interveniens innebÀr. Principen kan möjliggöra att det skadestÄndsrÀttsliga ansvaret begrÀnsas och upphÀvs för den initiala skadevÄllaren, om en utomstÄende tredje man medverkar eller orsakar en skadas intrÀffande. Med hjÀlp av principen novus actus interveniens bryts orsakssambandet och den tredje mannen övertar ansvaret för skadan som intrÀffat. En skada som orsakas av extraordinÀra naturhÀndelser eller av den skadelidande sjÀlv kan ocksÄ medföra att principen novus actus interveniens kan appliceras. Det rÄder oklarheter om principen utgör gÀllande rÀtt i Sverige och dÀrmed jÀmförs rÀttslÀget avseende principen novus actus interveniens med den engelska skadestÄndsrÀtten.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka effekterna av en omvÀnd aktiesplit med avseende pÄ avkastning, likviditet och volatilitet. Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ metod och vi har valt att anvÀnda oss av en event study. Urvalet bestÄr av 15 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsens A- och O-lista under perioden 1993-2003 som genomfört omvÀnd aktiesplit. För att berÀkna den icke normala avkastningen anvÀnder vi oss av marknadsmodellen. Som jÀmförelseindex har vi valt AffÀrsvÀrldens Generalindex.

Det Àr viktigt att den sekretessklassade information LuleÄ kommuns förvaltningar hanterar inte blir tillgÀnglig för obehöriga vid informationsutbyte med andra myndigheter, eftersom bÄde enskilda individer och kommunen kan ta skada av det. Med detta som bakgrund har kommunen planer pÄ att installera ett datasystem som ska hjÀlpa till att skydda informationen frÄn obehöriga. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka förutsÀttningar personalen vid Socialförvaltningen har att skydda sekretessklassade uppgifter i dagslÀget. FrÄgestÀllningar som ska besvaras Àr: Hur skyddas information frÄn obehöriga? Vilka juridiska krav finns pÄ skyddet? Hur vÀl Àr rutiner anpassade efter verksamheten? Hur bör implementeringen av systemet vara för att personalen ska anvÀnda det? Resultaten visar att personalen vid Socialförvaltningen hade goda kunskaper om hur sekretessklassad information ska skyddas frÄn obehöriga.

Konkurrenskraftiga organisationer behöver effektiva teams som kan möta omvÀrldens krav. För att fÄ effektiva arbetsgrupper behöver medlemmarna ha tilltro till den egna och gruppens förmÄga. Forskning om samarbetsrelationernas kvalitet, mÀtt som team-member-exchange (TMX), har visat att hög TMX ökar tilltro till den egna förmÄgan. Oenighet rÄder dock om vilken effekt skillnader inom grupper i TMX har pÄ tilltro till förmÄga. I denna studie undersöktes hur TMX och TMX-differentiering pÄverkar tilltro till egen och gruppens förmÄga.

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

Inledning: Revisorns frÀmsta uppgift Àr att kontrollera företagens Ärsredovisningar. Detta görsför att olika intressenter skall fÄ en rÀttvisande bild om hur företagets ekonomiskasituation ser ut. De frÀmsta intressenterna Àr Àgarna, kreditgivare, leverantörer ochkunder. Revisorernas arbetsuppgifter regleras av lagar och regler. Dessutom harbranschen sina egna yrkesetiska regler som definieras av FAR SRS dÀr detframkommer att god revisorssed Àr grundlÀggande.

Marknadens reaktion nÀr ett företag informerar och annonserar om en eventuell nyemission sÀgs vara oförutsÀgbar. Enligt tidigare forskning pressas aktiekursen i de flesta fallen nedÄt vid en nyemission. Under det senaste Äret har en del nyemissioner utförts i synnerhet pÄ grund av den globala lÄgkonjunkturen dÄ mÄnga företag haft för lite kapitalbas. Vad gÀller företag pÄ Stockholmsbörsen som valt att nyemittera aktier har Àven hÀr de flesta fÄtt se sin aktiekurs rasa.Författarna till denna uppsats avser att studera hur marknaden reagerar pÄ ett offentligt tillkÀnnagivande av en kommande nyemission. Det undersöks Àven om det förefaller nÄgon skillnad mellan tillkÀnnagivanden av nyemissioner genomförda innan eller under lÄgkonjunkturen och skillnader branscher emellan.DÄ vi ville se hur denna hÀndelse pÄverkar ett företags aktiekurser valde vi att göra en eventstudie.

Olja Àr en rÄvara och en naturtillgÄng som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen Àr Àven vÄr fokus pÄ denna uppsats. DÀrmed, genom att kartlÀgga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda pÄ vilken investeringsmöjlighet som Àr den mest optimala utav vÄrt stickprov pÄ tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrÄn fyra olika omrÄden bestÄende utav Norden (med fokus pÄ Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. OmrÄdena har valts utifrÄn att de Àr stora oljeexportörer, att de Àr stora oljeimportörer och/eller att de har pÄverkats utav aktuella hÀndelser.Denna undersökning har utgÄtt ifrÄn teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgÄngspunkt för uppsatsen.

UtifrÄn en undersökning av femton andrasprÄksinlÀrare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivÄ (processningskapacitet) i sprÄkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförstÄelse, förstÄtt som metalingvistisk kompetens. Syftet Àr att undersöka om inlÀraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger pÄ samma nivÄ som förstÄelsen,eller om förstÄelsen kan ligga pÄ ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen bestÄr av tre delar: bedömning av grammatisk nivÄ i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förstÄelse ofta Àr pÄ samma hierarkiska nivÄ, men resultatet Àr inteentydigt. Det finns Àven indikationer pÄ att förstÄelse kan föregÄ produktion och enstaka exempelpÄ att produktion kan föregÄ förstÄelse. Intervjuerna visar ocksÄ att inlÀrarna i hög gradgör explicita hÀnvisningar till regler nÀr de förklarar grammatiska strukturer, men Àven att detfinns regler som inlÀrarna sjÀlva konstruerar..

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .