Intellektuellt kapital anses av ma?nga vara en av de sto?rsta drivande faktorerna till fo?retags framga?ng och i litteraturen va?rderas den ofta som skillnaden mellan ett fo?retags marknadsva?rde och dess bokfo?rda va?rde. Market-to-book ratio a?r det relativa ma?ttet som beskriver denna skillnad och go?r det mo?jligt att ja?mfo?ra detta va?rde med andra fo?retag. Ma?let med denna uppsats a?r att underso?ka hur fo?retag redogo?r fo?r sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i fo?retags market-to-book ratio.

Denna studie syftar till att undersöka den finansiella informationens eventuella inverkan pÄ onormal avkastning i samband med publika bud. I en eventstudie analyseras dÀrför företagsförvÀrv genomförda pÄ Stockholmsbörsen under tidsperioden 1990-01-01 till och med 2009-12-31. Den moderna portföljteorin, effektiva marknadshypotesen samt marknadsmodellen utgör den teoretiska grunden för den kvantitativa undersökningen. För att utvÀrdera huruvida förvÀrven varit vÀrdeskapande berÀknas onormal avkastning, kumulativ genomsnittlig onormal avkastning(CAAR) samt volymviktad kumulativ onormal (VW CAAR) för bud- samt mÄlbolag. Vidare presenteras tidigare forskning samt teorier kring företagsförvÀrv, vilka utgjort underlaget till hypoteserna i studien.FörvÀrven har delats in i tvÄ huvudgrupper baserat pÄ om finansiell prognostiserande information har delgetts marknaden i samband med förvÀrv eller inte.

För att vara konkurrenskraftig pÄ marknaden behöver företag hitta och anvÀnda möjliga resurser för förbÀttringar. En grund för ett kostnadseffektivt och kundtillgÀngligt logistiksystem Àr transporter. Det Àr viktigt att ha fokus pÄ bÄde interna och externa transporter nÀr processer ska optimeras och via detta erhÄlla lÀgre kostnader. Den enskilt största logistikkostnaden i mÄnga företag Àr transportkostnaden. Studien har utförts pÄ ett företag som Àr verksamma inom industrin. Fallstudieföretaget har ett fokusomrÄde inom transporter, dÀr syftet Àr att utveckla verksamheten inom specialtransporter.

Mycket forskning har genom de senaste 50 Ären studerat huruvida det gÄr att prestera bÀttre Àn en marknadsportfölj. Har fondförvaltare egentligen nÄgon förmÄga att generera extra avkastning till sina investerare? Om aktörer i de finansiella marknaderna enligt den klassiska effektiva marknadshypotesen ej skulle kunna prestera överavkastning mot en marknadsportfölj (Fama, 1970), vad skulle dÄ avgöra om en individ skulle fÄ jobbet som fondförvaltare? Vad skulle avgöra om fondförvaltaren inte förtjÀnar att sitta pÄ sin tjÀnst? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den senare av dessa frÄgestÀllningar. Först analyseras huruvida fondförvaltares prestation skiljer sig frÄn en marknadsportfölj. Vi undersöker sedan sambandet mellan fondförvaltares prestation och sannolikheten att ansvaret för fonden övergÄr till en ny förvaltare.

Syfte: Syftet med studien Àr att med statistiska mÄtt undersöka om företags aktiekurs reagerar pÄ ett vd-byte samt se hur ledarskap pÄverkar företagets rörelseresultat ur ett genusperspektiv. Metod: Undersökningen Àr en eventstudie som innefattar Ätta stycken företag. Eventstudiens estimeringsfönster omfattar 56 dagar innan eventfönstrets 29 dagar, dÀr aktiekursens rörelse undersöks. Varje företags enskilda procentuella förÀndring i rörelseresultatet kommer att studeras tvÄ Är innan och tvÄ Är efter ett vd-byte har intrÀffat.Teori: Undersökningen utgÄr frÄn effektiva marknadshypotesen, agentteorin och signalteorin.Empiri: Resultaten för aktiekursens abnormala genomsnittliga avkastning (AAR) och den kumulativa genomsnittliga avkastningen (CAAR) visas i diagram, detsamma gÀller för företagens procentuella förÀndring i rörelseresultatet. En jÀmförelse dras mellan företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte mot företag som har genomfört ett manligt vd-byte.Slutsats:Aktiekursen för företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte har cirka 10 procent högre förÀndring i AAR Àn för företag som har genomfört ett manligt vd-byte.Aktiekursens lutning pÄ CAAR för företag med en kvinnlig vd Àr starkare Àn för företag dÀr det har skett ett manligt vd-byte.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur utvalda bolags aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförÀndringar.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation pÄ det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium bestÄr av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsÀttning samt företag med en koppling till svenskt nÀringsliv med högst omsÀttning.Empiri: Empirin presenteras utifrÄn diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförÀndringarna.Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen.

Ekonomisk teori handlar mycket om att förvalta resurser pĂ„ ett sĂ„ effektivt sĂ€tt som möjligt. Denna verklighet gĂ€ller Ă€ven för den offentliga förvaltningen. Åklagarmyndighetens uppgift Ă€r att utifrĂ„n de medel som stĂ„r till förfogande försöka uppnĂ„ de uppsatta verksamhetsmĂ„len. Myndighetens uppgift Ă€r vidare att förvalta och distribuera resurserna pĂ„ det effektivaste sĂ€ttet möjligt för att uppnĂ„ de uppsatta mĂ„len. För att kontinuerligt söka förbĂ€ttra och effektivisera Åklagarmyndigheten Ă€r det relevant att kunna mĂ€ta hur vĂ€l organisationens olika delar presterar.

Det förekommer en mÀngd olika företagsrekonstruktioner pÄ marknaden. Denna uppsats behandlar en typ av företagsrekonstruktion, management buyouts (MBO). Begreppet innebÀr att den befintliga företagsledningen köper upp delar eller hela företaget och genom sitt majoritetsÀgande gÄr frÄn att vara passiva agenter till Àgare.Syftet med denna uppsats Àr för det första att undersöka huruvida aktiekursen pÄverkas vid tillkÀnnagivandet av en kommande MBO. Veckans affÀrers totalindex har valts som jÀmförelseindex dÄ det publicerar köpkurser. Studien bygger pÄ hypotesen om effektiva marknader med utgÄngspunkt att priserna pÄ aktier snabbt anpassas till ett nytt jÀmviktspris vid ny information.

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken rĂ€tt enskilda har gentemot verksamhetsutövare nĂ€r miljöfarliga verksamheter enligt Miljöbalken ska starta och senare bedrivas. Jag har tittat pĂ„ de olika rĂ€ttskĂ€llorna, framför allt förarbeten och praxis, för att undersöka vilka beslut den enskilde kan överklaga, nĂ€r nĂ„gon Ă€r sakĂ€gare och hur tillsynsmyndigheten mĂ„ste agera nĂ€r anmĂ€lan och krav om tillsyn kommer in. Undersökningen visar att rĂ€ttsomrĂ„det förvisso Ă€r otydligt men att det genom Ă„ren vuxit fram praxis dĂ€r den enskilde har förhĂ„llandevis lĂ„ngtgĂ„ende rĂ€ttigheter. Den enskilde kan göra anmĂ€lan till tillsynsmyndigheten om krav pĂ„ tillsyn, en anmĂ€lan som myndigheten mĂ„ste fatta ett formellt beslut pĂ„. Slutsatsen Ă€r att de enskilde har möjlighet att försöka pĂ„verka, mycket till följd av Århuskonventionen..

Uppsatsen hade som syfte att belysa om skolan Àr till för den enskildes eller samhÀllets behov. Undersökningen bestod av sex samtal med rektorer pÄ deras högstadieskolor. Samtalen genomfördes enligt Freires dialektiska pedagogik dÀr samtalsomrÄdena berörde rektorernas mÀnnisko ? och kunskapssyn. Som teorianknytning anvÀndes kritisk teori med utgÄng frÄn Horkheimers & Adornos Upplysningens dialektik (1981) samt Freires Pedagogik för förtryckta (1976).

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om avkastningen pÄ den svenska aktiemarknaden pÄverkas av terroristattacker. Delsyftet Àr att vid en eventuell pÄverkan undersöka om reaktionen skiljer sig mot landet dÀr attacken skett samt hur lÄng tid det tar för de olika aktiemarknaderna att ÄterhÀmta sig.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om den effektiva marknadshypotesen samt behavioral finance med fokus pÄ flockbeteende.AvgrÀnsningar: I studien undersöks Ätta olika terroristattacker och dess pÄverkan pÄ aktiemarknaden i Sverige och landet dÀr attacken skett.Metod: Studien Àr kvantitativ och anvÀnder ett deduktivt angreppssÀtt. För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpas en eventstudie dÀr tvÄ eventfönster anvÀnds. Ett eventfönster pÄ en dag och ett lÀngre pÄ elva dagar samt en estimeringsperiod som omfattar 30 dagar. Insamlad data anvÀnds för att mÀta den avvikande avkastningen som eventuellt uppstÄr efter att en terroristattack Àgt rum vilket sÀger om attacken haft nÄgon pÄverkan.Slutsatser: Terroristattacker har en pÄverkan pÄ den svenska aktiemarknaden och i de flesta fall Àr pÄverkan negativ.

Syftet med mitt arbete Àr att genom lag, förarbeten, praxis samt doktrin försöka utröna var grÀnserna för nödvÀrn gÄr. Jag har Àven undersökt hur lÄngt grÀnserna för nödvÀrn strÀcker sig samt hur rekvisiten ?ej uppenbart oförsvarligt? samt ?svÄrligen kunnat besinna sig? tillÀmpas i praktiken och hur det ser ut i teorin. Jag har börjat med en kort historisk tillbakablick för att sedan gÄ igenom de rekvisit som finns inom relevant del av straffrÀttens omrÄde. Vad gÀller nödvÀrn, putativt nödvÀrn samt nödvÀrnsexcess Àr det inte de enda ansvarsfrihetsgrunder jag gÄtt igenom dÄ det i sig inte ger en tillrÀcklig bild över omrÄdet.

Bedömningsprocessen kan sammanfattas i tre huvudsakliga steg. De tvÄ första stegen i bedömningen, identifiering och kommunikation, innebÀr egentligen inte nÄgra problem. DÀr finns konkreta regler att följa och ingen tolkning eller utvÀrdering behöver utföras av Skatteverket. Den kritik som riktats mot Skatteverket att bedömningen Àr godtycklig kan hÀnföras till det tredje steget. DÀr bedömer Skatteverket de uppgifter som inkommit i Àrendet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barnen leker med fokus pÄ hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna som formulerades Àr: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-ÄrsÄldern pÄ tvÄ olika förskolor i tvÄ kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de anvÀnder bÄde verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.