Problembakgrund/Problemdiskussion: Mitt under brinnande finanskris 2008 tvingades den vÀlkÀnda storbanken Lehman Brothers ansöka om konkurs. Bankens konkurs i kombination andra finansiella instituts var startskottet pÄ en intensiv debatt betrÀffande flertalet företeelser pÄ den finansiella marknaden. En av dessa företeelser var blankning. Kritiker menar att blankning bidrog till att destabilisera en redan skakad marknad och generera omotiverat stora prisras pÄ aktiemarknaden. FöresprÄkarna menar och andra sidan att det inte Àr blankning som formar marknaden utan att det endast Àr en strategi baserad pÄ brister i marknaden.Oavsett vilken sida som stÄr nÀrmast sanningen ledde debatten till att EU instiftade ett nytt regelverk, som till viss del begrÀnsar blankning och ökar dess transparens.

Syftet med arbetet Àr att fÄ klarhet i hur lÀrare tÀnker om sina skyldigheter nÀr de fÄr vetskap om att ett barn blir barn misshandlat och krÀnkt, fysiskt eller psykiskt. Arbetet ska bidra till större kunskap om hur, eller nÀr lÀraren agerar. I undersökningen ingÄr intervjuer med lÀrare och socialsekreterare och svaren visar att olika tolkningar av regelverket, tillsammans med otillrÀcklig kunskap, kan göra att barnets bÀsta blir Äsidosatt.Barnmisshandel kan definieras pÄ mÄnga olika sÀtt men tydliga tecken en lÀrare bör vara uppmÀrksam pÄ Àr om barnet exempelvis missköter skolarbetet. Av den hÀr undersökningen framgÄr det vilka skyldigheter personal har bÄde i skolan, och utanför, och hur olika personalkategorier agerar som praxis. Det framgÄr Àven vilket tillvÀgagÄngssÀtt man bör anvÀnda sig av.

I denna uppsats undersöker vi ifall det Àr möjligt för en icke- vinstsyftande organisation att anvÀnda sig av utvalda strategimodeller som anvÀnds inom ett vinstsyftande företag. I vÄr uppsats har vi valt att undersöka Röda Korset genom en kvalitativ fallstudie. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med representanter frÄn Röda Korset samt internt material frÄn Röda Korset Sverige. SekundÀrdatan bestÄr av facklitteratur, artiklar om ideella organisationer och dess strategi samt forskarrapporter. Utöver detta har vi anvÀnt oss av diverse metodlitteratur.

Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga varför Àlgstammen och framförallt andelen tjurar, Àr pÄ vÀg nedÄt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jÀgarkÄr har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sÄdana fall skulle Àlgstammens nedgÄng kunna knytas till de traditioner som prÀglar ÀlgjÀgarnas jaktmetoder nÀr dessa kommer pÄ kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom mÄnga andra, dÀribland Fell (2006), hÀvdar att en annan form av regler, sÄ kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur mÀnniskor agerar i jaktsituationer.

GÄr det att se om en bild Àr komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkÀt har jag tagit reda pÄ hur bilder upplevs som Àr antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade pÄ kÀnsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i sÄ fall Àr i bilderna som fÄngat betraktaren och vad de tolkar som genomtÀnkt och medvetet komponerat.  En frÄga ha varit om fotointresserade personer har lÀttare för att urskilja de hÀr tvÄ olika sÀtten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det Àr i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns nÄgot annat som har en större betydelse..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om onormal avkastning genereras vid offentliggörandet av bud angÄende företagsförvÀrv för det förvÀrvande företagets aktieÀgare. Vidare jÀmför vi om avkastningen blir annorlunda beroende pÄ företagens storlek, vilken bransch de tillhör samt vilken typ av företag som förvÀrvas.Studien utförs genom ett kvantitativt angreppssÀtt med hjÀlp av en eventstudie. Data bestÄr av aktiekurser frÄn 34 bolag som jÀmförs med index. Eventfönstret som studeras Àr tio dagar, fyra dagar innan budet offentliggörs, buddagen samt fem dagar efter buddatumet. Studien baseras pÄ bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion pÄ Stockholmsbörsen för tidpunkten nÀr företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i tvÄ delsyften; Skapar Ärsrapporter synbara reaktioner pÄ svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna pÄ svenska aktiemarknaden Ärsrapporternas status? Metod: Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, pÄ 81 finansiella rapporter mellan Ären 1991-2009, för att faststÀlla rapporternas status och den senare Àr en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats dÀr empirin bestÄr av sekundÀrdata i form av Ärsredovisningar, delÄrsrapporter och börskursindex.Teori: Rapporten bygger pÄ hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR.

Problembakgrund & problemdiskussion: I dagens informationssamhÀlle finns det oÀndligt med möjligheter att nÄ information. Dels genom traditionell media i form av papperstidningar, men ocksÄ genom webbaserade plattformar i mobiltelefonen, surfplattan och datorn. För investerare innebÀr detta att de dagligen möts av information om företag de Àger och har ett intresse för. En stor del av den information som publiceras innehÄller inte nÄgot fundamentalt vÀrde. Enligt teori om en effektiv marknad och rationella investerare pÄverkas investerare inte av denna information.

Question:"Does the market possess perfect information as the efficient market hypothesis says?""Is there any significant relationship between the abnormal stock return on the ex ? day and the dividend?" Purpose: The purpose of this study is to enlighten and find understanding about stock return versus dividend on the ex ? day and try to figure out if abnormal returns occur on the portfolio during dividends.Methodology:The study was based in a quantitative nature and was derived with an event study and a hypothesis testing. The authors investigated the thirty most traded shares on the Stockholm stock exchange during a period of five years (2005 ? 2009). They were analyzed during a total of nine days; the estimation window was set to sixty days.

Sammanfattning. Detta arbete behandlar fyra pedagogers och tolv barns tankar om rÀttvisa i förskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med barn och pedagoger. Syftet var att undersöka hur dessa barn och pedagoger tÀnker om begreppet rÀttvisa. Vi har anvÀnt oss av Berglings teori om moralutveckling, Biesta som behandlar demokrati i utbildningen och Piagets teori om kognitiv utveckling. Vi har Àven tagit med senare forskning och studier som behandlar rÀttvisa, vÀrdepedagogik, demokrati samt relationsarbete för lÀrare.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om Svensk kod för bolagsstyrning har bidragit till förÀndringar jÀmfört med tidigare reglering samt praxis och om sÄ Àr fallet, fÄ en djupare förstÄelse för vilka dessa förÀndringar Àr. Vi kommer Àven att utreda vilka för- och nackdelar som Koden har fört med sig. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har genomfört tre öppna intervjuer. VÄr teoretiska referensram har utgÄtt frÄn principal-agentteorin och sjÀlvreglering. Vi har vidare beskrivit regelverket Koden samtidigt som vi har redogjort för remissinstansernas diskussion kring Kodgruppens betÀnkande.

I vĂ„r uppsats har vi tagit del av sĂ„vĂ€l den befintliga lagtexten som Ă€ldre lagtext, vilket rör beskattningsrĂ€tten för nĂ€ringsbetingade andelar. Vi har granskat tillĂ€mpliga paragrafer i inkomstskattelagen, inhĂ€mtat praxis pĂ„ omrĂ„det samt lĂ€st förarbeten till lagen. Dessutom har vi tagit kontakt med skatteverket och efterfrĂ„gat deras stĂ€llningstagande i frĂ„gan. Vi har Ă€ven redogjort för och analyserat ett antal relevanta avgöranden inom omrĂ„det, dĂ€ribland de tvĂ„ mest aktuella rĂ€ttsfallen, RÅ 2005 ref 48 och RÅ 2008 ref 67. Uppsatsens grund har byggt pĂ„ vĂ„r inhĂ€mtning av information frĂ„n gĂ€llande lagar, praxis och förarbeten, vilket vi sedan redogjort och sammanstĂ€llt, för att ge vĂ„ra lĂ€sare en djupare förstĂ„else inom Ă€mnet..

I framstÀllningen redogörs för och analyseras vinnande leverantörs talerÀtt i mÄl om överprövning av offentlig upphandling. TalerÀtten för vinnande leverantör Àr sprungen ur Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis varför tyngdpunkt ligger pÄ analys av denna samt av kammarrÀttspraxis utifrÄn klagorÀtt i förvaltningsprocessen, samt ytterligare processuella frÄgor sÄsom förhandlingsprincipen, processram, rÀttskraft och processekonomi. Vidare diskuteras talerÀttsfrÄgan utifrÄn unionsrÀttens krav pÄ effektiva rÀttsmedel. Syftet Àr att klargöra gÀllande rÀtt avseende talerÀtt för vinnande leverantör och att problematisera talerÀtten utifrÄn frÄgor som uppkommit i praxis och frÄgor som Ànnu inte prövats av överrÀtt.Enligt unionsrÀtten har varje berörd leverantör rÀtt till ett effektivt prövningsförfarande för offentliga upphandlingar, vilket i Sverige utgörs av ansökan om överprövning hos förvaltningsrÀtten. Vinnande leverantör kunde tidigare inte försvara sin tilldelning inom ramen för en konkurrents ansökan om överprövning.

I ett samhÀlle med ökad globalisering blir regler angÄende den internationella privat- och processrÀtten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka gÄr att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel Àr lagvalsfrihet. Det finns dock bestÀmmelser i konventionen som inskrÀnker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler Àr ett exempel pÄ detta och Àr Àven uppsatsens huvudÀmne.

Bakgrund:SmÄbolagseffekten pÄvisades först av Banz (1981) och Reinganum (1981) som kom fram tillatt smÄbolag genererade högre avkastning Àn stora bolag under samma period. Effekten syntes Àven stabil över tiden vilket ej Àr förenligt med Capital Asset Pricing Model (CAPM) och den effektiva marknadshypotesen (EMH).Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgon pÄvisbar smÄbolagseffekt pÄNasdaq OMX Stockholm och huruvida den i sÄ fall har varit konstant under studieperioden. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida relativvÀrdering av smÄbolagsaktier framgÄngsrikt kan anvÀndas för att generera överavkastning.Metod:Studien baseras pÄ en kvantitativ metodansats med ett deduktivt angreppssÀtt. Behövd datasamlas in och sammanstÀlls för att sedan anvÀndas för att skapa portföljer som studeras och analyseras baserat pÄ prestation.Slutsats:Studien  har  ej  kunnat  pÄvisa  en  smÄbolagseffekt  under  hela  studieperioden.  Underhögkonjunktur har dock en smÄbolagseffekt kunnat pÄvisas. Vidare har studien kunnat visa att relativvÀrdering av smÄbolagsaktier genererar bÄde absolut och riskjusterad överavkastning jÀmfört med studiens smÄbolagsportfölj och marknadsindex (AFGX).