Denna uppsats syftar till att, utifrån en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhållanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och därigenom påverkar möjlighet för möten och interaktion mellan människor. Vi ämnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvärdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsättningar för vistelse. Utifrån litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkända böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekräftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag från vissa upptäckter. Ett annat erhållet resultat är att Stockholms stads arbetsdokument inte är tillräckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsätt än fungerar som konkreta hjälpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mångfald måste finnas i staden för att många kontakter, både ytliga och mer intensiva, ska uppstå och ge staden ett socialt liv.

Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta påverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgångspunkt tas i de förändringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pågått sedan 1980-talet och som av forskarvärlden samlas under begreppet New Public Management. Studien är avgränsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den år 2008 införda så kallade incitamentsstrukturen. Studien, som är en flerfallsstudie, är också avgränsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som är sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ägarstrukturen påverkar budpremien för A respektive B aktierna vidföretagsförvärv på Stockholms Fondbörs. Genom regressionsanalyser har jag kommit fram till att ägarstruktureninte har någon inverkan på Budpremien för A eller B aktien. De enda signifikanta faktorerna var indikator variabelnför kontant bud samt variabeln för företagets andel av A och B aktier, vilka visade ett positivt samband medbudpremien för B aktien..

Coastman (Coastal Zone Management in the Baltic Sea Region) är ett internationellt INTERREG III B projekt och drivs av avdelningen för Industriell Ekologi på KTH tillsammans med Stockholms Stadsbyggnadskontor och ett antal universitet/kommuner runt Östersjön. Projektet innebär att värdera erfarenheter och metoder för kustzons planering där olika intressekonflikter finns kring såväl ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Den Svenska fallstudien i projektet avser nedläggningen av oljeterminalen Loudden. Loudden är den största oljedepån i östra mellan Sverige och hanterar bensin, olika oljor och diesel. 1999 fattade Stockholms kommunfullmäktige beslutet att Loudden ska avvecklas och upphöra till år 2011.

Den urbana grönskan är en förutsättning för en hållbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön främjar hälsa och välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rätt utformning kan de också vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering är de tillgängliga för alla människor. Stockholm står inför en period av stark tillväxt.

Syfte: Studiens syfte är att granska hur en organisation kan ändra attityden hos åhörare genom effektiv marknadskommunikation.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie med en induktiv forskningsansats. Intervjuer, enkäter och deltagande observationer användes som metod i undersökningen. Enkäterna besvarades av 107 personer och intervjuerna utfördes med fyra anställda på LO-distriktet i Stockholms län som bestod av ett subjektivt urval. De anställda som intervjuades valdes p.g.a. att de arbetar aktivt med marknadskommunikation för LO-regionen i Stockholm.

Befolkningen i Stockholms län väntas öka med omkring 445 000 personer från år 2010 till år 2030. Det ställer krav på många samhällsfunktioner, däribland dricksvattenförsörjningen. Idag försörjs mer än 90 % av länets invånare med vatten från Mälaren. Vattenförsörjningen kommer behöva anpassas efter befolkningsutvecklingen, både för att producera tillräckliga dricksvattenvolymer och för en driftsäker leverans. Vid problem med den reguljära dricksvattenförsörjningen kan vattenleveranserna säkerställas genom tillgång till reservvatten-täkter.

Kadmiumkällor och risker med exponering för kadmium beskrivs. Svenska nationella och Stockholms kommunala miljömål som rör kadmium gås igenom och analyseras ur olika aspekter. Två olika modeller för flödesanalyser beskrivs och jämförs. Beräkningar för kadmiumflöden i Stockholm 1995 genomförs enligt den ena flödesmodellen. Beräkningarna redovisas i ett Microsoft Excelark tillsammans med några enkla analysverktyg.

Uppsatsen syftade till att undersöka den lokala mediebevakningen i och av Stockholm. Fri och självständig journalistik sägs vara absolut nödvändig för en fungerande demokrati. I uppsatsen undersöks hur den lokala journalistiken såg ut under några vårdagar 2011. Studien var en hypotesprövning av Noam Chomskys propagandamodell. Chomsky menar att fria medier i den liberala demokratin tenderar att fungera som propagandamaskiner för samhällseliten.

Bakgrund: Enligt patientsäkerhetslagen 2010:659 ska vårdgivare årligen skriva en patientsäkerhetsberättelse. Granskning av 76 patientsäkerhetsberättelser i Stockholms läns landsting (SLL) visade bristande kunskap om hur den skrivs och bristfällig förståelse för patientsäkerhet, främst bland mindre vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsadministratörer kunde inte besvara vårdgivarnas frågor om patientsäkerhetsberättelsen, varför ett förbättringsprojekt initierades för att skapa stödmaterial samt nyttiggöra patientsäkerhetsberättelsen. Syfte: Att belysa hur ett statligt styrinitiativ hanterades i praktiken i SLL och vilka erfarenheter som kunde knytas till praktikprojektet i hälso-och sjukvårdsadministrationen, hos vårdgivare och i interaktionen dem emellan samt om insatserna bidrog till ökad förståelse för patientsäkerhet. Metod: Studien var en deskriptiv fallstudie. Datainsamlingen bestod av intervjuer med vårdgivare och hälso-och sjukvårdsadministratörer och dokumentanalys. Analyserna var kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys.

The aim of this study is to investigate where and why the fitness clubs, Sats and Friskis & Svettis in Stockholms county, choose to locate their facilities in certain places and which their primarily targetgroups are. Furthermore, the aim is to gain knowledge of people?s health status in areas where the facilities are located, in order to see if they are located where exercise is most needed. Interviews were conducted with members of the fitness clubs but also with non members, i.e. people who lived in areas with an absence of fitness facilities.

När befolkningen blir allt äldre, samhället förväntas bli effektivare, hemtjänstens ansvarsområde breddas och konkurrensen från privata aktörer växer; så behöver hemtjänsten anpassa sig, vilket kräver fler resurser. Frågan är dock hur det fungerar och hur effektiv vår hemtjänst är? Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för effektiviteten inom hemtjänsten i området Örnsberg/Aspudden i stadsdelsförvaltningen i  Hägersten/Liljeholmen i Stockholms stad. Detta har undersökts utifrån ett personal- respektive brukarperspektiv, genom en enkätundersökning för personalen och en semistrukturerad intervju med en brukare.Uppsatsen har främst en kvalitativ ansats och grundar sig på teorier kring effektivitet och kvalitet.Studien har visat att både personalen och brukaren känner en hög nöjdhet till hemtjänsten i Hägersten/Liljeholmen. De känner båda att arbetet som ska göras hinns med och personalen upplever ingen stress.

För att få nöjda gäster eller kunder är det för företag och verksamheter viktigt att arbeta med upplevelser. Speciellt gäller det för verksamheter med tjänstebaserade produkter. I denna explorativa studie undersöks om måltidsmiljön, i ett tjänstebaserat företag, kan påverka helhetssynen av företaget. I undersökningen genomfördes en förändring på måltidmiljön, mellan två olika grupper. Undersökningen tillämpades på konferensanläggningen Krinova Science Park, Kristianstad.

Denna undersökning ämnar kartlägga och jämföra ungdomars i årskurs sju samt universitetsstuderandes användning av smartphones och eventuella konsekvenser av användningen. Studien syftar även till att undersöka hur de två åldersgrupperna ser på smartphones påverkan på våra interpersonella fysiska relationer, ansikte mot ansikte. Studien bygger på en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där urvalet består av 100 studenter vid Stockholms universitet samt 129 elever vid tre olika högstadieskolor i Stockholms kommun. Insamlat material har sammanställts och analyserats i IBMs statistikprogram SPSS. De teorier som legat till grund för analysen av undersökningens resultat är främst den positivistiska socialpsykologiska medieteorin uses and gratifications, psykologen och sociologen Sherry Turkles teori kring den nya teknologins påverkan på mänskligt socialt beteende samt forskare Larry Rosens bok iDisorder om teknikberoende.

Den nya Stockholmsoperan är placerad längst ut på Stadsgårdskajen, i blickfånget för både Stockholms inlopp och stadskärna. Byggnaden klättrar uppför Fåfängan med sitt snirklande system av terrasser och ramper, och förbinder därmed vattnet och kajpromenaden med berget, leder upp och över det till Folkungagatan. Rörelsen fortsätter inuti operan i byggnadens egen topografi, med entréer och utblickar åt olika håll och på flera nivåer. Till dessa ansluter publika ytor som restauranger och utställningar, som är öppna för fler än bara operabesökaren..