Sök:

Sökresultat:

3642 Uppsatser om Stockholms läns kommuner - Sida 66 av 243

Varvsbyggnad pÄ Beckholmen

Beckholmen Àr en ö i Stockholms inlopp, pÄ ön har det drivits skeppsrelaterad verksamhet i hundratals Är och Àr en av stadens Àldsta industriomrÄden. I dag drivs först och frÀmst bÄtvarv pÄ ön som domineras av tre torrdockor, ett publikt strÄk finns upp och runt de Àldre bostadshusen pÄ öns topp. Uppgiften jag gav mig var att rita en ny stor varvsbyggnad som motsvarar det varvet efterfrÄgar och som uppfyller mina egna krav pÄ det formala. Utmaningen lÄg i att formge en volym som tydligt talar ett industriellt sprÄk, Àr relevant för platsen samt intressant enbart som ett objekt för en förbipasserande turist. Designprocessen har varit lÄng och smÀrtsam, det var inte lÄngt innan inlÀmning som projektet fick sin slutgiltiga form.

VEM SKA EGENTLIGEN TA ANSVARET? ? STRATEGIER FÖR FÖREBYGGANDE AV BURNOUT

Burnout, pÄ svenska översatt till utbrÀndhet, Àr ett idag vÀlkÀnt fenomen och Àr utbrett bland anstÀllda med lÄnga sjukskrivningsperioder som följd. Detta har blivit ett stort problem för arbetsgivare och organisationer i stort. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur man inom organisationer arbetar strategiskt för att förebygga burnout bland sina anstÀllda. FrÄgestÀllningen var; vilka strategier anvÀnder sig organisationer av för att förebygga burnout bland sina anstÀllda? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med chefer inom Stockholms Stad.  Datamaterialet analyserades samt tolkades enligt en induktiv tematisk analys.

Medborgardialog - tilll vilket pris? : Kan tidseffektivitet och demokrati samexistera i en planprocess?

För att kunna planera det framtida goda samhÀllet krÀvs det att medborgarna som ska leva i samhÀllet fÄr vara med och bestÀmma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen Àr dock ofta en komplicerad frÄga dÄ en vÀl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan pÄ tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats Àr just hur frÄgan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, dÄ det Àr tvÄ aspekter som det idag efterstrÀvas en förbÀttring kring. Uppsatsen bygger mycket pÄ litteratur kring demokratifrÄgor och hur planprocessen ser ut, dÄ frÄgestÀllningarna förutom tidigare nÀmnda innehÄller frÄgor kring vad syftet med medborgardialoger Àr, och vilken pÄverkan tidpunkt för dialog har för effekt pÄ processen. Undersökningen har vidare baserats pÄ tvÄ intervjuer och en rapportgenomgÄng, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras.Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser pÄ att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ÀndÄ Àr vÀrdefullt att ta till vara pÄ av andra orsaker.

Vad hÀnder med slammet i VÀstra Götaland? -Hur sluthanteras slam frÄn avloppsreningsverk idag och hur kommer det att se ut i framtiden?

De idag mest anvÀnda alternativen för sluthantering av slam Àr deponering, spridning pÄ jordbruksmark, och olika former av annan anvÀndning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket hÀnder idag inom ?slamhanteringsomrÄdet? och till följd av nya lagar och mÄl kommer de tillgÀngliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gÀlla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet Àr att kartlÀgga sluthanteringen av slam frÄn avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mÄl och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tÀnkas se ut i framtiden.

Etnicitet som fördel eller nackdel : En jÀmförelsestudie mellan tvÄ förortsskolor i Stockholm

The aim with this essay is to emphasize the problems that ethnical belonging causes at schools today. We have chosen to examine and compare two schools with each other, one school is called ?the new school? situated in Stockholms kommun and the other school is called ?the old school? belonging to Huddinge kommun. We have had contact with these two schools for a longer period as substitutes and students. This essay is based on how these two schools prominently differ from each other.

Etiska dilemman pÄ Stockholms Jobbtorg : Ur ett studie- och yrkesvÀgledarperspektiv

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstÄ kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det Àr svÄrt att tillÀmpa de etiska riktlinjerna i en mÄlstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har anvÀnds dÀr fem slumpmÀssigt utvalda studie- och yrkesvÀgledare pÄ Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar pÄ att studie- och yrkesvÀgledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvÀgledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvÀgledningen pÄ Jobbtorg.

Destinationsutveckling i Hallstahammars kommun : "Det goda livet i storstadens nÀrhet"

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Sambandet mellan lÀrares undervisning och elevers resultat i matematik : PÄverkas elevers resultat i matematik om de ?pratar matte? pÄ lektionerna?

Denna studie Àr en C-uppsats inom lÀrarutbildningen pÄ Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig pÄ elevers resultat pÄ muntliga delen, och hela nationella provet vÄren 2010, lÀrarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som fÄr tillfÀlle att arbeta med matematik muntligt pÄ lektionerna blir bÀttre pÄ matematik Àn de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik pÄ lektionerna fÄr ett bÀttre resultat pÄ den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvÀndigtvis pÄ matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga sÄvÀl som sin skriftliga förmÄga i matematik Àr de som lyckas bÀst..

JAG TROR MÄN OFTA ÄR MER KORTFATTADE : Gymnasieelevers förestĂ€llningar om sexolekter

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som stÀller specifika krav. Jag har sÀrskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhÄllningssÀtt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har Àven stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och grÀnsar till ett gammalt industriomrÄde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsomrÄde och kommer pÄ sikt att genomgÄ en strukturförÀndring och en ny stadsdel kommer att vÀxa fram.

Elever i koncentrationssvÄrigheter och deras lÀrande : En studie av hur elever i koncentrationssvÄrigheter och deras lÀrare upplever lÀrare-elev relationen för elevens lÀrande

Föreliggande studie baseras pÄ intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lÀrare i en kommun i Stockholms lÀn. Eleverna Àr alla i koncentrationssvÄrigheter och syftet med studien Àr att undersöka hur elever i koncentrationnsvÄrigheter och deras lÀrare upplever lÀrare-elev relationen i frÄga om elevens lÀrande. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr vad som Àr framtrÀdande för lÀrarna i deras undervisning med hÀnsyn till elever i koncentrationssvÄrigheter, hur eleven i koncentrationssvÄrigheter upplever lÀrarens undervisning samt vilka upplevelser som Àr framtrÀdande för lÀrare och för elever i koncentrationssvÄrigheter i frÄga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

Finansiering av infrastrukturella satsningar inom det offentliga ? traditionellt eller genom samverkan

Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid Àrstörre Àn de befintliga medlen. DÀrför mÄste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverigedelas upp i tvÄ grupper ? riksvÀg , lÀnsvÀg och kommunvÀg.

DANSHÖGSKOLAN I LILJEHOLMEN

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som stÀller specifika krav. Jag har sÀrskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhÄllningssÀtt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har Àven stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och grÀnsar till ett gammalt industriomrÄde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsomrÄde och kommer pÄ sikt att genomgÄ en strukturförÀndring och en ny stadsdel kommer att vÀxa fram.

Rasism, missnöje och ?Fertile Grounds? : Östergötland Sverige jĂ€mförs med Birkaland Finland.Sverigedemokraterna vs SannfinlĂ€ndarna

Den hĂ€r uppsatsen Ă€r en statistisk jĂ€mförelse mellan valresultat och arbetslöshet bĂ„de över tid och mellan kommuner över tvĂ„ val i Östergötland och i Birkaland i Finland. Jag jĂ€mför Sverigedemokraternas vĂ€ljarbas med SannfinlĂ€ndarnas och vilka utgĂ„ngspunkter de har för sin vĂ€ljarbas. Sverigedemokraterna har massinvandringen som utgĂ„ngspunkt och SannfinlĂ€ndarna har smĂ„borgerlig vĂ€rldsbild som utgĂ„ngspunkt..

SmÀrtlindringsmetoder hos kvinnor med fibromyalgi : en intervjustudie

Bakgrund: Huvudsymtomen vid fibromyalgi Àr utbredd, kronisk, migrerande muskelsmÀrta samt muskelömhet, trötthet och sömnstörningar dÀr 80 procent av patienterna utgörs av kvinnor. Diagnos sÀtts med hjÀlp av en detaljerad smÀrtanamnes, som innefattar att 11 av 18 tenderpoints ska smÀrta vid palpation. Orsaken till fibromyalgi Àr okÀnd varför det Ànnu inte finns nÄgon botande behandling, men det förekommer tillfrisknanden. Patienter erbjuds symtomlindrande insatser som spÀnner över ett brett omrÄde frÄn farmakologiska till icke-farmakologiska behandlingar. Studien utgÄr frÄn tvÄ av Stockholms lÀn utvecklade vÄrdprogram för fibromyalgi, dels Stockholms lÀns landsstings vÄrdprogram frÄn 2009, dels Vidarklinikens behandlingsplan frÄn 2010.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vilka metoder kvinnor med fibromyalgi anvÀnder för att uppnÄ smÀrtlindring.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med sju kvinnor i Äldern 18-65 Är.

SamrÄd vid planering, byggande och drift av vÀgtunnlar i Stockholms lÀn med avseende pÄ brand och personsÀkerhet

MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->