Sökresultat:
3642 Uppsatser om Stockholms läns kommuner - Sida 16 av 243
Mellan husen i stadens periferi
Ă
r 2030 förutspÄs Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebÀra en befolkningsökning pÄ cirka 150 000 personer. För att möta den vÀxande befolkningen mÄste man bygga nya bostÀder. En av stadens strategier Àr att komplettera ytteromrÄdena med nya bostÀder och arbetsplatser. Idag prÀglas mÄnga stadsdelar i Stockholms ytteromrÄden av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En pÄtaglig kvalitet i mÄnga av stadsdelarna Àr de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsomrÄden som ofta finns i dess nÀrhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen BredÀng, sydvÀst om Stockholms innerstad, kan pÄverkas av stadens aktuella planer pÄ ny bebyggelse.
InformationssÀkerhet vid upphandling
Denna uppsats frÄgestÀllning Àmnar ta reda pÄ hur det rÄdande informationssÀkerhetsarbetet pÄ tre olika svenska kommuner ser ut nÀr de anskaffar sig nya informationssystem. För att analysera om det rÄdande informationssÀkerhetsarbetet kan anses tillrÀckligt sÄ kommer författarna att anvÀnda sig av ett ramverk baserat pÄ SIS-ISO/IEC 27001:2014, SIS-ISO/IEC 27002:2013 samt myndigheten för samhÀllskydd och beredskaps publikation VÀgledning - informationssÀkerhet iupphandling. Genom att utföra intervjuer med respektive kommuns informationssÀkerhetsansvariga samt genom att ta del av deras styrdokument sÄ har en slutsats varit möjlig att dras. Slutsatsen som dras Àr att det informationssÀkerhetsarbetet som utförs pÄ dessa kommuner Àr i vissa fall bristfÀlligt trots att det finns mÄnga delar som utförs vÀl..
Sambandssystem vid Kriser, SaK: designprototyp för Stockholms stads krisledningsorganisation
En ny designprototyp ?Sambandssystem vid Kriser? (SaK) för krisledning och för dagligt anvÀndande i organisationer har utformats. Detta arbete fokuserar pÄ att utreda SaKs grÀnssnitt och dess inverkan pÄ mÀnniskans kognition, samt beslutsprocesser i relation till Stockholms stads krisledningsorganisation. TvÄ bÀrande tankar har varit sÀrskilt betydande för SaKs konstruktion: (1) TÀnk om alla kunde följa det som sker i organisationen och hÄlla sig uppdaterade! (2) Hur undviks ?information overload? och hur kan informationsutbytet regleras pÄ lÀmpligt sÀtt? Tillsammans med dessa tankar har syftet med arbetet frÀmst varit att stÀrka och stödja organisationens krishantering, att det ska klara hantering av ett eller flera projekt, samt att systemet ska vara anvÀndarvÀnligt och sjÀlvinstruerande.
?Implementeringen av LSS i Hallands kommuner : En studie om policyinlÀrning och normbildning inom kommunal verksamhet
VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.
TidigarelÀggning av den kommunala budgetprocessen ?En studie av BÄstad, HöganÀs och Klippans kommun
Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom omrÄden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten Àr ocksÄ resursfördelning. I kommuner fÄr prioritering och fördelning av resurser ske med hjÀlp av budgetering. Budgetprocessens innehÄll och tidsplan Àr av stor vikt för hur vÀl planerings- och budgetarbetet lyckas.
Inget tandlöst verktyg : TillÀmpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av FolktandvÄrden i Stockholms lÀn.
SammanfattningExamenstitel: TillÀmpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av FolktandvÄrden i Stockholms lÀn Seminariedatum: Den 14 januari 2010 NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng Författare: Thomas BorgmÀster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, FolktandvÄrden. MÄlgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera verksamhetsstyrning inom FolktandvÄrden i Stockholms lÀn. Varför anvÀnds det balanserade styrkortet och pÄ vilket sÀtt tillÀmpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd pÄ empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument.
"Press och understöd" : en kvantitativ studie om ungdomars upplevda förÀldraengagemang inom tennis och handboll i olika socioekonomiska omrÄden
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 Är) upplevda press frÄn sina förÀldrar samt jÀmföra detta mellan olika socioekonomiska omrÄden.?Upplever ungdomar inom handboll och tennis press frÄn sina förÀldrar??Finns det nÄgra skillnader mellan upplevd förÀldrapress beroende pÄ om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller lÄg medelinkomst i Stockholms lÀn??Finns det nÄgra skillnader mellan upplevd förÀldrapress i en ekonomiskt krÀvande idrott (tennis) och en idrott som inte Àr lika kostsam (handboll)??Finns det nÄgot samband mellan upplevd förÀldrapress och vilken autonomi ungdomarna kÀnner att de har?MetodUndersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjÀlp av enkÀter. Genom Statistiska centralbyrÄn erhölls information om de kommuner med högst och lÀgst medelinkomst i Stockholms lÀn 2005. VÄrt urval var begrÀnsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer.ResultatResultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde nÄgon eller endast ?lÄg? förÀldrapress.
Trafikbullret och efterfrÄgan pÄ bostÀder : -exempel frÄn Stockholm
Syftet med denna studie Àr att undersöka trafikbullrets betydelse för var vi vÀljer att bosÀtta oss genom att besvara frÄgestÀllningen: finns det nÄgot samband mellan trafikbullernivÄer och efterfrÄgan pÄ bostÀder i Stockholms innerstad? Metoder som anvÀnds Àr regressionsanalys och intervjuer. Statistik frÄn 251 enskilda bostadsrÀttsförsÀljningar fördelade pÄ 12 stycken innerstadsgator i Stockholm har insamlats för 2013. Genomsnittliga kvadratmeterpriser pÄ dessa gator har stÀllts mot trafikbullernivÄer som Stockholm stad uppmÀtt 1999. TrafikbullernivÄer, kvadratmeterpris och boyta Àr centrala variabler för denna uppsats.
Vacker inverkan pÄ landskapet : hur skÄnska kommuner hanterar jordbruksmark i översiktsplaneringen
VÀrlden stÄr inför en utmaning vad gÀller livsmedelsförsörjningen. I SkÄne finns nÄgra av vÀrldens bÀsta jordar och gynnsamt klimat för livsmedelsproduktion. SkÄne Àr Àven en tillvÀxtregionen vilket innebÀr att
det Àr mÄnga intressen som slÄss om den begrÀnsade resursen mark som finns. Den hÀr studien fokuserar pÄ hur kommunerna i SkÄne förhÄller sig till jordbruksmark i översiktsplaneringen. Syftet med studien har varit att
visa pÄ hur skÄnska kommuner hanterar resursen jordbruksmark i översiktsplaneringen.
Styrningsrationalitet i svenska kommuner - en frÄga om ideologi? : En komparativ studie om sambandet mellan ideologi och styrningsrationalitet
This paper is about if municipal council's ideology affect steering in the municipalities of Vellinge and Fagertsa. Vellinge has for a long time been governed by Sweden's conservative party Moderaterna. Fagersta has for a long time been governed by Sweden's left party VĂ€nsterpartiet. The main question of the paper to be answered is as follows:Is there a relation between the steering in municipalities and the ideology of the governing parties?The hypothesis is that there is a connection between what ideology the party that governs has and how the municipalities are being governed.
Drivkrafterna bakom hÄllbarhetsredovisning : En undersökning bland Dalarnas kommuner
SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av Ättiotalet, fick hÄllbarhetsfrÄgan ett uppsving och trots att det nu har gÄtt mer Àn 25 Är Àr Àmnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhÀllet hÄllbart och det Àr av allmÀnt intresse att vi Ästadkommer förÀndringar. HÀr har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hÄllbarhetsredovisningen Àr ett verktyg att nÄ detta mÄl.Problem: I Sveriges kommuner Àr det idag vÀldigt stor variation pÄ hur och om man hÄllbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rÄdgivare, Àr kvaliteten pÄ rapporterna dessutom lÄngt ifrÄn tillfredsstÀllande. Att upprÀtta hÄllbarhetsredovisning Àr inte lÀtt eftersom rapporten ska sammanstÀlla ett flertal olika dimensioner.
SlakthusomrÄdets urbana odlingscenter : En produktion- och utbildningsplats i Stockholms nya matkvarter
Vi har trĂ€dit in i det urbana Ă„rhundrade. Idag bor vi för första gĂ„ngen fler mĂ€nniskor i staden Ă€n pĂ„ landsbygden. Ă
r 2050 berÀknas 80% av jordens befolning att bo i stÀder.Att förse den vÀxande urbana befolkningen med mat har visat sig vara svÄrt. Jordbruket som idag Àr uppbyggt kring en storskalig industri pÄ landsbygden följs av en lÄng förÀdlingskedja med mÄnga mellanhÀnder.SlakthusomrÄdet Àr en plats med en över hundraÄrig historia och tradition av mat- och livsmedelshantering. OmrÄdet som anlades Är 1912 och som idag Àr ett utav Stockholms 2 partihandelsomrÄden för livsmedel stÄr nu inför en stor förÀndringsprocess.
HyresgÀsters preferenser pÄ kontorslokalhyresmarknaden : JÀmförelse mellan Stockholms CBD och Kista
Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgÀsters preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begrÀnsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-omrÄde.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i tvÄ olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som Àr starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda pÄ vilka parametrar som Àr viktiga för företag har en studie genomförts.
Taxans effekt pÄ avfallsflödet: en studie av insamling av hushÄllsavfall i tre kommuner med viktbaserad avfallstaxa
MÄnga kommuner arbetar för att minska avfallsmÀngderna. För skapa ett ekonomiskt incitament för detta har 26 av landets 290 kommuner valt att införa viktbaserad avfallstaxa för insamling av hushÄllens avfall. Om den viktbaserade taxan haft den effekt pÄ avfallsflödet som önskats Àr i dagslÀget inte utrett. Detta examensarbete har som syfte att sammanstÀlla erfarenheter och instÀllningar till taxan i utvalda kommuner samt besvara följande frÄgor: - InnebÀr införandet av viktbaserad taxa förÀndrat avfallsflöde? - Om flödet förÀndrats, vilka vÀgar har det dÄ tagit? Bjuv, UmeÄ och Linköping valdes ut för att studera taxans effekter.
Hur tar man emot sent anlÀnda ungdomar i gymnasieÄldern? : - en studie i en gymnasieskola i Stockholms förorter
Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, Ă
r 1-3. I resultatet synliggörs att lÀrarna anser demokratiuppdraget vÀsentligt i undervisningen men att de upplever det svÄrt att prioritera demokratiuppdraget jÀmfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pÄ hur de intervjuade lÀrarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LÀrarnas syn pÄ förutsÀttningarna för sitt arbete varierar.