Sökresultat:
1207 Uppsatser om Stockholms län - Sida 58 av 81
KartlÀggning av poÀng enligt Maastricht Vital Exhaustion hos personalen pÄ ett bank- och finansbolag i Stockholm
De senaste tre Ären har ca 34000 personer i Sverige varit sjukskrivna för nÄgon typ av stressreaktion, under det sammanfattande diagnosnumret F.34, anpassningsstörningar och svÄr stress, som i verkligheten kan rymma allt frÄn lÀttare till mycket svÄra tillstÄnd.Ett av de formulÀr som anvÀnds vid arbetslivsrehabilitering Àr Maastricht Vital Exhaustion Index. Det anvÀnds bÄde vid kartlÀggning och vid vÀrdering av insats. Det bestÄr av 23 frÄgor rörande förekomst av symtom och besvaras enligt 3-gradiga svarsalternativ (Ja=2, Vet ej=1, Nej=0). I en redan identifierad sjuk grupp har det visat sig att höga poÀng (=hög stressnivÄ) pÄ denna skala gav ökad risk för sÄvÀl hjÀrtinfarkt, depression samt stroke.SyfteAtt kartlÀgga en personalgrupp enligt Maastricht Vital Exhaustion Index hos personal vid ett bank/finansbolag med kontor i Stockholms innerstad. Metod och undersökt gruppStudien som var en enkÀtstudie gÀllde anstÀllda som var i tjÀnst vecka 7 och 8 2008.EnkÀten utdelades till 46 personer.
ArbetssÀtt och individualisering för elever med diagnosen ADHD. : ?PÄ medeltiden hade man sÀkert jÀttenytta av lite ADHD, som bra krigare och kung. Men det Àr inte de kriterier som gÀller i dagens samhÀlle.?
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har Àven varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms lÀn, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslÀrare arbetar utifrÄn styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanstÀlld specialpedagog, rektorn pÄ den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslÀrare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till Àr att begreppet ADHD Àr ett vÀldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svÄrt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument Àr diagnoser inte nödvÀndiga, men de kan ses som en stor hjÀlp för skolan och skolans lÀrare nÀr det kommer till deras förstÄelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förstÄelse för personer runt omkring eleven.
Nollalternativ i en miljökonsekvensbeskrivning
Denna studie om nollalternativ i en miljökonsekvensbeskrivning utgör ett examensarbete inom masterprogrammet i MiljövÄrd och fysisk planering pÄ för naturgeografi och kvartÀrgeologi vid Stockholms universitet. Examensarbetet har Àven tagits fram i samarbete med WSP SamhÀllsbyggnad. I dagslÀget tycks det saknas en entydig samsyn över hur nollalternativ i en MKB ska formuleras och hanteras. Med anledning av det har syftet med denna studie varit att utforska vilka förhÄllningssÀtt som finns till nollalternativet i en MKB samt att försöka ge en ökad förstÄelse för hur nollalternativet i en MKB bör hanteras. DÀrför redogör denna studie för vilket syfte och funktion nollalternativet fyller i en MKB tillsammans med de aspekter som bör beaktas vid hanteringen av nollalternativ i en MKB. Studien har genomförts med hjÀlp av fyra olika metoder som gemensamt bör kunna besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. För att bidra med en ökad förstÄelse kopplas den erhÄllna empirin till teorier om förutsÀgelse, osÀkerhet och scenarier i en MKB. Resultatet i studien visar att syftet med nollalternativ i en MKB Àr att sÀtt den tÀnka planen eller projektet i en kontext och fyller dÀrmed en betydelsefull funktion.
Skyddsutrustning under operation : Den sterilklÀdda personalens preoperativa val av och motivering till val av skyddsutrustning
Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera anvĂ€ndningen av personlig skyddsutrustning. Huvudskydd anvĂ€nds för att hindra hĂ„r och partiklar att falla ner pĂ„ sterilt omrĂ„de. Ăgonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stĂ€nk av kroppsvĂ€tskor och anvĂ€ndandet av dubbla handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skĂ€rskador.Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor. Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvĂ€rsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrĂ„gades med stöd av ett strukturerat frĂ„geformulĂ€r.Resultat: PĂ„ tvĂ„ operationsavdelningar i Stockholms lĂ€n utfördes 240 observationer.
Geofyter i stadens offentliga rum : en studie i arbetet med lök- och knölvÀxter i Stockholm stad
?I de ljusa hassellundarna utanför min trÀdgÄrd, har himlen rasat ner och fÀrgat jorden blÄ. Tusentals och Äter tusentals blÄsippor har just slagit ut i en vÀrld som
fyllts av hasselhÀngen.? (Sarenström, 1999, s. 28)
Den första vÀxtlighet som blommor men Àven den sista som blommar innan snön kommer Àr geofyter, lök- och knölvÀxter.
?har man ingenting att göra blir man ju helt sÀnkt liksom? : vad vill unga vuxna med psykiskt funktionshinder ha stöd med?
Syftet med studien har varit att ta reda pÄ de idéer som unga vuxna (18-24 Är) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsÀttningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det Àr möjligt att nÄgon form av organiserad verksamhet kan hjÀlpa dem i övergÄngen till vuxenlivet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre mÀn och tvÄ kvinnor, som har kontakt med Stockholms lÀns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller TÀby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgÄngspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utlÀsas att det Àr viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att fÄ möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.
Den tveeggade skÀrmen : TV-tittandets funktion inom demensvÄrd enligt vÄrdpersonal och anhöriga
Denna uppsats har till syfte att ta reda pÄ vilken funktion vÄrdpersonal respektive anhöriga till demenssjuka anser att tv-tittande har för demenssjuka som vÄrdas pÄ demensboende.Uppsatsen bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: hur beskriver de bÄda kategorierna av intervjupersoner funktionen av tv-tittande, utifrÄn sin profession respektive sina upplevelser? Hur förhÄller sig den valda teoretiska modellen, uses & gratifications, till tv-tittande pÄ demensboenden?Undersökningen har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjÀlp av intervjuer. Fyra personer som arbetar i ledande befattning för vÄrdpersonal vid demensboenden intervjuades samt fyra anhöriga till demenssjuka. Demensboendena Àr belÀgna i fyra olika kommuner ? tvÄ i Uppsala lÀn och tvÄ i Stockholms lÀn.
Optimering av en sÀkrad framtida kylförsörjning för Södersjukhuset
Den om- och tillbyggnation som Södersjukhuset stÄr inför Àr en del av satsningen i Framtidsplanen för hÀlso- och sjukvÄrden i Stockholms lÀn i syftet att möta det ökade behovet av sjukvÄrd. Ombyggnationen innebÀr att sjukhusets framtida kylbehov kommer att öka kraftigt och en ny lösning för en sÀkrad kylförsörjning ska dÀrmed implementeras. Det Àr beslutat att det kommer att ske genom en kombination av fjÀrrkyla distribuerat av Fortum och lokala kylmaskiner. Syftet med den hÀr rapporten Àr att identifiera det mest lönsamma fjÀrrkylaavtalet samt undersöka hur kylförsörjningen ekonomiskt kan optimeras dÄ den kombineras med drift av kylmaskiner pÄ Södersjukhuset.Med stöd frÄn fastighetsförvaltaren Locum och teknikkonsultföretaget Sweco AB, samt deras tidigare fjÀrrkylautredning för Södersjukhuset, har en genomgÄende analys av Södersjukhusets framtida kylförsörjning genomförts. Diverse intervjuer och studiebesök har genomförts för att fÄ en uppfattning om hur sjukhusets omfattande kylbehov kan tillgodoses pÄ ett optimalt sÀtt.
KÀllor i Haninge? ? vattenkvalitet och ?tillgÀnglighet
Den hÀr rapporten om kallkÀllor i Haninge kommun i södra Stockholms lÀn Àr ett examensarbete pÄ KTH. Undersökningen har gjorts i samarbete med Haninge kommun och KÀllakademin. Arbetet utförs av tvÄ studenter, dÀr en student fokuserar pÄ kÀllornas tillstÄnd i dag (denna rapport) och en student fokuserar pÄ kÀllornas historia och tradition. Det primÀra mÄlet med detta arbete Àr att ge Haninge kommun och dess invÄnare bÀttre kÀnnedom om de kallkÀllor som finns i kommunen, sÀrskild med avseende pÄ vattenkvalitet och tillgÀnglighet.Kommunen har ambitionen att informera allmÀnheten om kallkÀllor och förse en del av dem med skyltar. Information om kÀllornas existens och lokalisering inhÀmtades frÄn olika databaser, frÀmst SGUs (Sveriges geologiska undersökning), Skogsstyrelsens och LÀnsstyrelsens samt genom personliga kontakter.
Svensk kod för bolagsstyrning : PÄ vilket sÀtt vÀljer företag att avvika frÄn koden och pÄverkar det förtroendet?
Efter ett antal företagsskandaler bestÀmde sig Sverige för, som mÄnga andra lÀnder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att trÀda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gÀlla. Svensk kod för bolagsstyrning Àr ett regelverk för företag registrerade pÄ börsen. Den innehÄller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansÀttningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda pÄ i vilket avseende bolag vÀljer att frÄngÄ koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen.
Blivande sjöingenjörers riskuppfattning om hÀlsofarorna med oljeexponering
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielevers tv- och datorspelsvanor.? Vad motiverar gymnasielever till att spela tv- och datorspel?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasieelevers hÀlsa enligt WHO och tv- och datorspelsvanor?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasielevers tv- och datorspelsvanor och deras betyg inom idrott och hÀlsa?Metod: En enkÀtundersökning utfördes i tvÄ skolor inom Stockholms lÀn. Det var 120 respondenter mellan 15 till 18 Är som deltog. EnkÀten var uppdelad i fyra delar efter frÄgestÀllningarna. Svaren pÄ enkÀten kategoriserades och analyserades för att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna  Resultat: 83 procent av respondenterna i denna studie hade nÄgon sorts vana av tv- och datorspel.
Att vara alkohol, drog och lÀkemedelsfri : ? VÀgen dit.
Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.
Industrimiljö under omvandling : ett gestaltningsförslag av de offentliga miljöerna i Gustavsbergs hamn
Idag finns mÄnga nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ÀndamÄl. En del har övergÄtt till att bli bostadsomrÄden medan andra har blivit omrÄden för handel. Gustavsbergs hamn Àr en del av ett historiskt industriomrÄde för porslinstillverkning. OmrÄdet ligger i Gustavsberg som Àr centralort i VÀrmdö kommun. Kommunens geografiska lÀge Àr Stockholms lÀns inre skÀrgÄrd.
HastighetsdÀmpande ÄtgÀrder lÀngs genomfarter i Stockholms
lÀn: alternativa ÄtgÀrder istÀllet för vÀggupp
Runt om i Stockholms lÀn finns orter med varierande egenskaper vilket gör dem unika. Gemensamt för mÄnga av dem Àr dock att orterna har en genomfartstrafik vilken idag hÄller en hastighet som i mÄnga fall överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst ansprÄk pÄ att vistas bland fordonstrafiken, mÄste hastighetsdÀmpande ÄtgÀrder anlÀggas lÀngs genomfarterna. Hastigheten i trafiken mÄste sÀnkas för att minimera krockvÄldet som uppstÄr vid en eventuell olycka. En effektiv hastighetsdÀmpare Àr vÀgguppet vilken dock har den negativa effekten att komforten för tyngre trafik försÀmras.
HastighetsdÀmpande ÄtgÀrder lÀngs genomfarter i Stockholms lÀn: alternativa ÄtgÀrder istÀllet för vÀggupp
Runt om i Stockholms lÀn finns orter med varierande egenskaper vilket gör
dem unika. Gemensamt för mÄnga av dem Àr dock att orterna har en
genomfartstrafik vilken idag hÄller en hastighet som i mÄnga fall
överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns
oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst ansprÄk pÄ att
vistas bland fordonstrafiken, mÄste hastighetsdÀmpande ÄtgÀrder anlÀggas
lÀngs genomfarterna. Hastigheten i trafiken mÄste sÀnkas för att minimera
krockvÄldet som uppstÄr vid en eventuell olycka. En effektiv
hastighetsdÀmpare Àr vÀgguppet vilken dock har den negativa effekten att
komforten för tyngre trafik försÀmras.