Sökresultat:
1207 Uppsatser om Stockholms län - Sida 57 av 81
BRISTANDE BED?MNINGAR I V?RDNADSTVISTER En kvantitativ och kvalitativ studie om hur tingsr?tten f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld i v?rdnadstvister
Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.
Publicister och pöbelsofister i liberalismens slyngelÄr : En inledande kartlÀggning av uppsala- och stockholmspublicisternas sociala fÀlt under 1800-talets första decennier
Johanna Grut: Olefine Moe (1850?1933). Sveriges första Carmen. ? en studie av en operasÄngerskas yrkesliv.
RÀttvist?: rÀttvisan i trÀngselskatterna
Denna uppsats berör försöket med trÀngselskatter i Stockholms innerstad. Införandet av dessa har under en lÀngre tid varit pÄ tapeten inom politiska kretsar. Diskussionerna har pÄgÄtt under en femtonÄrs period och en mÀngd förslag har debatterats. Den lösning som innebar införandet av trÀngselskatter pÄ försök klubbades igenom under 2003 och försöket startade i januari 2006. Denna modell Àr inspirerad av liknande system i andra stÀder som exempelvis London och Oslo.
Distribution frÄn butik till slutkonsument
Syftet med examensarbetet Àr att pÄ lÄng sikt minska ett företags kostnader för transport frÄn butik till slutkonsument. För att uppnÄ detta syfte Àr följande frÄgestÀllningar besvarade i examensarbetet:Vad kostar företagets transportlösning i nulÀget? Vad kostar det att anlita ett externt transportföretag för att sköta alla transporter till slutkonsument, och vad kommer att förÀndras, jÀmfört med nulÀget? Vad blir kostnaden om det externa transportföretaget Àven tillhandahÄller konsolideringspunkter, alltsÄ en terminal för uppsamling av gods, i de stÀder dÀr företaget har fler Àn en butik, och vad kommer att förÀndras, jÀmfört med nulÀget?I examensarbetet finns ett beslutsunderlag bestÄende av tvÄ delar. Första delen innehÄller en nulÀgesbeskrivning över kostnaderna för den befintliga transportlösningen. Den andra delen bestÄr av tvÄ kostnadsförslag frÄn det externa transportföretaget.
Allokera mera : En studie om sambandet mellan aktiebolagens skuldsÀttningsgrad och deras allokering till goodwill vid rörelseförvÀrv
Syfte: IFRS 3 som infördes 2005 reglerar hur rörelseförvÀrv ska redovisas och föreskriver att materiella och immateriella tillgÄngar ska identifieras och redovisas separat. Det övervÀrde som ÄterstÄr av köpeskillingen benÀmns goodwill. Immateriella tillgÄngar skrivs av Ärligen medan goodwill skrivs ned dÄ en försÀmring av vÀrdet skett vilket innebÀr att det kan vara mer fördelaktigt att allokera en större andel av köpeskillingen till goodwill. Studiens syfte Àr att undersöka hur köpeskillingen allokeras vid rörelseförvÀrv och utreda om det finns ett samband mellan ett företags skuldsÀttningsgrad och hur stor andel av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvÀrv. Avsikten Àr att undersöka om företag med en hög skuldsÀttningsgrad vÀljer redovisningsmetoder som pÄverkar resultatet positivt. Metod: Studien omfattar de bolag noterade pÄ NASDAQ OMX Stockholms Large- och Mid Cap-lista som har genomfört rörelseförvÀrv under 2010.
Muscle Dysmorphia : en kvantitativ studie pÄ gym i Stockholm respektive gym i Lidköping
Syfte och frÄgestÀllningStudiens syfte:Muscle Dysmorphia (M.D.) Àr ett syndrom som kÀnnetecknas av en störd kroppsuppfattning och lÄg sjÀlvkÀnsla. Syftet med denna C-uppsats Àr att studera förekomst av M.D. bland styrketrÀnande mÀn i tvÄ olika stora stÀder.Studiens frÄgestÀllning:Finns det nÄgon skillnad i förekomst av M.D. bland mÀn i Älderskategorin 16-50 Är som styrketrÀnar pÄ gym i storstad (Stockholm) kontra medelstor stad (Lidköping)?MetodUnder vÄr B-uppsats kartlades diagnoskriterier och definition för M.D.
Lag 2010:879 om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag : Hur den implementerats av aktörerna
Bakgrund:Den första januari 2011 trÀdde lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ÀndamÄl var att jÀmstÀlla konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsÀgarna och de allmÀnnyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade frÀmst pÄ att de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affÀrsmÀssigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som Àgare var bland annat tvungen att stÀlla tydligare krav pÄ bolagen genom att ta ut marknadsmÀssiga borgensavgifter och lÄnerÀntor samt stÀlla marknadsmÀssiga avkastningskrav.FrÄgan Àr nu hur de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrÄn dessa nya förutsÀttningar sedan lagen trÀdde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna pÄ bostadshyresmarknaden.
En social rörelse och finanspolitiska problem : En studie av tvÄ grupper inom Occupy-rörelsen
I dagens vÀrld har lÀnder ett tÀtt sammanlÀnkat ekonomiskt samarbete. Detta innebÀr att ifall ett land drabbas av en finanskris, kommer Àven andra lÀnder att falla likt dominobrickor, in i en vÀntande finanskris. Just detta skedde Är 2008 och 2011, dÄ ett flertal av vÀrldens lÀnder drabbades av en stor finansiell kris. I skuggan av dessa kriser vÀxte en social rörelse fram vars syfte var att uppmÀrksamma mÀnniskor om vad som, enligt rörelsen, egentligen hade hÀnt. Rörelsen som vÀxte fram Àr kÀnd som Occupy-rörelsen.
Vad handlar subtraktion om?
Denna uppsats Àr en litteraturstudie av kurslitteratur i matematikdidaktik. Jag har lÀst all kurslitteratur som anvÀndes i matematikdidaktiska kurser för blivande lÀrare i tidiga skolÄr under lÀsÄret 2008/2009 vid Stockholms universitet. Jag har sökt efter beskrivningar av subtraktion och undersökt vilka olika subtraktionssituationer som finns beskrivna. Exempel pÄ subtraktionssituationer Àr minskning och jÀmförelse. En minskning Àr en situation frÄn verkligheten dÀr en mÀngd minskas och en jÀmförelse kan ske dÄ det finns tvÄ mÀngder som jÀmförs med varandra.
BistÄndshandlÀggares erfarenheter vid bedömning av munhÀlsobehov till personer med demenssjukdom i ordinÀrt boende
En fungerande munhÀlsa Àr centralt för att mÀnniskan ska kunna tillgodogöra
sig nÀring och för att kÀnna vÀlbefinnande. HÀlso- och sjukvÄrden har gjort
stora framsteg som bidragit till att medellivslÀngden ökat och den Àldre
populationen blivit större. TandvÄrden har ocksÄ gjort stora framsteg vilket
bidragit till att den Àldre befolkningen behÄller sina egna tÀnder i högre
utstrÀckning. Paradoxalt nog har den förbÀttrade tandhÀlsan hos Àldre gjort att
problemen med tandhÀlsan ökat pÄ grund av att tandhÀlsan har blivit eftersatt.
Det har visat sig att Àldre personer med kognitiv svikt som bor kvar i det egna
hemmet har stora munhÀlsoproblem.
Ombud och bitrÀden vid lantmÀteriförÀttningar : En jÀmförelse mellan Stockholms lÀn och Blekinge lÀn
Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av LantmÀteriet och har för avsikt att undersöka hur vanligt det Àr med ombud och bitrÀden vid lantmÀteriförrÀttningar samt anledningen till att sakÀgare vÀljer att anvÀnda ombud och bitrÀden. En studie har genomförts genom en datainsamling frÄn tvÄ olika lÀn, Stockholm och Blekinge. Underlaget utgörs av bÄde statliga och kommunala lantmÀteriförrÀttningar som registrerats under 2010. Studien ligger Àven till grund för en enkÀtundersökning som genomförts med syfte att hitta anledningar till varför mÄnga sakÀgare vÀljer att anlita professionella ombud dÄ detta innebÀr en kostnad som sakÀgaren enligt lagstiftning inte ska behöva svara för.Datainsamlingen som utfördes visade pÄ att det i Stockholm lÀn förekom externa ombud och bitrÀden, dvs. ombud/bitrÀden vilka inte redan var sakÀgare i förrÀttningen, i 4 % av de registrerade förrÀttningarna under 2010.
PÄ spaning efter den tid som Àr
Jag Àr skÄdespelare utbildad vid Statens Scenskola i Malmö 1976-1979. Sedan 1979 har jag varit kontinuerligt yrkesverksam, mestadels inom institutionsteatrar men ocksÄ inom fria teatergrupper, Boulevardteatern och Moderna dansteatern. Sedan 1988 har jag varit anstÀlld pÄ Stockholms Stadsteater och dÀr har jag frÀmst arbe-tat pÄ Unga Klara, en sjÀlvstÀndig grupp inom Stadsteatern med egen konstnÀrlig ledare, Suzanne Osten. Att stÀndigt vara i produktion eller pÄ uppdrag in i ny produktion har gjort det svÄrt att hinna med att reflektera kring arbetet. Till slut blir det en stor hög av erfarenhet och erövringar som utvecklas eller kanske faller i glömska.
Vuxnas val, barns böcker : Text och bildanalys av vÀrderingar i bilderböcker frÄn olika kulturer
I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Ăven tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.
Gestaltningsprogram : funktion och koppling till detaljplanen
Detaljplaner upprÀttas och antas nÀr omrÄden ska exploateras och bebyggas. Plan- och bygglagen sÀger att vissa handlingar mÄste upprÀttas under detaljplaneprocessen. Ett dokument som ofta upprÀttas, i synnerhet vid större exploateringsprojekt, kallas för gestaltningsprogram. UpprÀttandet av gestaltningsprogram Àr dÀremot inte ett krav uttryckt i lagen. Gestaltningsprogram upprÀttas framför allt för att det finns en önskan om att kunna fÄ en bild av det nya omrÄdets karaktÀr och stil.
Vi Àr en grupp och alla ingÄr i den gruppen. : En kvalitativ studie om inkludering som undervisningsform för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, Ärkurs 2
I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Ăven tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.