Abstract Jessica Jönsson (2011). Mångkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhållningssätt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: Lärarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun där skolorna inte präglas av det mångkulturella samhället. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun är antalet barn med icke svensk härkomst väldig låg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhållningssätt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mångkulturella samhälle de lever i.

I dagens samhälle ökar användningen av e-communities i en rasande fart. Aktiviteter som kanutföras på dessa sidor blir allt fler och i princip alla kan få ut någonting av användningen.Ungdomar är en stor målgrupp där användandet av e-communities är mycket vanligt. Men itakt med den ökande användningen påverkas livet i den fysiska miljön, då du till en stor delav din lediga tid befinner dig framför datorn istället för ute. Hur påverkar detta ungdomarna,som i alla år varit ute redan från barnsben för att umgås med sina vänner till att i dagenssamhälle enkelt kunna utföra denna kommunikation via datorn? Det pågår en mängddiskussioner kring detta ganska nya och färska ämne.Syftet med vår studie är att undersöka och presentera ungdomars syn på användandet av ecommunities.Vi vill försöka se användandet ur ungdomarnas perspektiv då detta är en stormålgrupp av användare.

 The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of Södertälje and Malmö matches up with national inquiry into the subject.The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students?How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student?The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants.This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis.The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly. .

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lärare utifrån rättningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framåt i sin skriftspråksutveckling. Vår bakgrund bygger till stor del på tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftspråk. Studien genomfördes vid två grundskolor i Skellefteå kommun samt två grundskolor inom Gällivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en på respektive skola med lärare från grundskolans tidigare respektive senare år. För att få insikt i lärarnas sätt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

Arbetet syftar till att visa lärares och specialpedagogers syn på sitt pedagogiska arbete med elever som har fått diagnosen dyslexi. Undersökningen är utförd i utvalda skolor i grundskolans senare del i Kristianstad kommun och vi har gjort den ur både ett lärarperspektiv och ur specialpedagogernas synvinkel. Detta för att få en helhetsbild av hur skolan möter elever som har fått en dyslexidiagnos. Resultatet visar på en tydlig skillnad mellan skolorna gällande deras hjälpinsatser för sina dyslexielever. Undersökningen visar även på skillnader mellan skolorna gällande syn på diagnos, antal elever med dyslexidiagnos samt utbildningsnivå hos berörd personal.

This report is a case study of ?citizen forums? in the municipality of Uppsala. These forums are arranged to make people participate more in local politics. The aim of this study is to find out if the opinions and the wishes coming from the citizens are later involved in the planning process etc made by the authorities. The aim is also to explain why or why not the opinions from the citizens are of any importance.My empirical data come from interviews that I have made with seven different respondents, both politicians and civil servants.

Skellefteå kommun införde 2005 källsortering av matavfall, de har vid två tillfällen sedan dess genomfört plockanalyser för att se hur noggrant invånarna sorterar sitt avfall. Man såg då att det utsorterade matavfallet hade hög renhet men i det brännbara fanns det fortfarande kvar en del matavfall. Detta bör förbättras.I denna uppsats undersöks hur källsorteringen har utvecklats, vilken information invånarna har fått och hur andra kommuner arbetar. Vilka slutsatser kan dras utifrån detta och vad kan man göra för att förbättra källsorteringen av matavfall?Information har samlats in från Skellefteå kommun och tre andra kommuner har tillfrågats hur de arbetar med källortering av matavfall.

SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka den psykiska ohälsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belägna i Stockholms kommun, där elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att få fram fem skolor. Därefter kontaktades respondenterna på skolorna. I de fall där vi inte fick något svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Syftet med uppsatsen är att studera hur LVM-utredningar är skrivna utifrån ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framställer klienterna och om klienterna får komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i Västsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat våra frågeställningar och vårt syfte genom att granska utredningarna. Vi har också utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhämtat material från.

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way tocreate flexibility for the employer. Recently we?ve been reading in the newspapersthat this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice thatabuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recentlysubmitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporarycontract after another. Borlänge kommun makes themselves more flexible with theintermittent employments.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Uppsatsen behandlar några av de aktörer inom konsten som finns i Örebro kommun, deras målsättningar och verklighet. Detta ställs i relation till betraktaren.Frågorna som behandlas och besvaras är vilka aktörer som jobbar med att nå ut till mottagaren; vilka är målsättningarna; hur jobbar de med att genomdriva sina mål; hur ser framtiden och visionen ut; hur kan man ställa detta i förhållande till betraktaren?Den teoretiska grunden för betraktarens förutsättningar finns i perceptionsteori, samt sociologen Pierre Bourdieu.Ekonomiska förutsättningar presenteras kort.Aktörerna som har intervjuats, samt deras verksamhet, presenteras och sedan följer intervjuer med respektive informant.Slutligen behandlas uppsatsens frågeställningar utifrån den grund som materialet har gett och en slutdiskussion förs..

Syftet med rapporten är att undersöka vad det skulle kunna innebära för Luleå kommun och dess invånare om viktdebiterad avfallstaxa infördes. Kommunerna Kalix, Umeå och Sollentuna har studerats för att ta reda på hur de har upplevt införandet av viktdebitering. Avfallstaxa är den avgift kommunen tar ut för att finansiera hanteringen av kommunalt hushållsavfall. I avgiften ingår insamling och behandling av hushållsavfall, driften av återvinningscentraler, kundtjänst, fakturering och information. Viktdebitering innebär att fastighetsägaren betalar en avgift efter den mängd avfall som slängs i sopkärlet.

SammanfattningDenna uppsats handlar om folkhälsoarbete inom en pågående bebyggelseplanering i ett utsatt område i Köpings kommun. Bebyggelseplaneringen inriktar sig på att skapa stödjande miljöer och samverkan för att lyfta området och göra det mer hälsofrämjande. Studiens teoretiska referensram är modellerna HELPSAM och SESAME som är viktiga verktyg inom tvärsektoriellt arbete. Syftet med studien var att studera planering och genomförande av förbättringsarbetet i bostadsområdet Byjorden i Köpings kommun. Metoden som använts har en kvalitativ studiedesign med enskilda semistrukturerade intervjuer.