Idag finns ett vĂ€xande engagemang för hĂ„llbar dagvattenhantering. Ämnet Ă€r högaktuellt dĂ„ vi stĂ„r inför klimatförĂ€ndringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hĂ„llbar planering av vĂ„ra stĂ€der för att sĂ€kerstĂ€lla en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hĂ„llbar dagvattenhantering, med fokus pĂ„ ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala Ă„tgĂ€rder och öppna dagvattenanlĂ€ggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet pĂ„ naturlig vĂ€g.

TrafiksÀkerhet Àr ett viktigt samt alltid ett aktuellt Àmne. Polisen och VÀgverket har under lÄng tid arbetat mot en nollvision. Nollvisionen innebÀr att bland andra Polisen och VÀgverket arbetar tillsammans i avsikt att uppnÄ visionen om noll döda i trafiken. NedanstÄende rapport syftar till att ta reda pÄ vad allmÀnheten anser om de höjda bötesbeloppen vid hastighetsövertrÀdelse som infördes Är 2006. Rapporten syftar Àven till att ta reda pÄ hur polisen arbetar med Rikspolisstyrelsens nya riktlinjer gÀllande nolltolerans.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönomrÄdena i relation till den rÄdande förtÀtning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi pÄ att skapa en tÀt stad vilket medför effekter pÄ stadens parker och offentliga grönomrÄden. Studien diskuterar de vÀrden som tillkommer och gÄr förlorade nÀr exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönomrÄden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönomrÄdenas funktion i den tÀta staden. De metoder som anvÀnts i studien bestÄr av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

Uppsatsen utforskar nÄgra omstÀndigheter kring vilka de omfattande förÀndringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" dÀr dessa bilder stÄr i förgrunden fÄr "Klarakvarteren" i en viss mening stÄ som symbol för det moderna Stockholm i och med anlÀggandet av den nya centralstationen pÄ 1870-talet, samt genom att utgöra den sjÀlvklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm Àr "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spÄren efter den omfattande omdaningen av stadskÀrnan, i allt vÀsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en lÀngre essÀ av Per WÀstberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i mÄnga Är arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna vÀcka frÄgor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sÀgas gÄ samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förÀndringar..

Syftet Àr att med hjÀlp av fallet Stockholms stads hemtjÀnst analysera hur ledningen pÄ utförarnivÄ implementerar ett pÄtvingat arbetssystem.Studien Àr kvalitativ dÀr avsikten med studien Àr att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod anvÀnts. Den huvudsakliga datakÀllan Àr Ätta intervjuer med chefer pÄ olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förÀndringsmotstÄnd och förÀndringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjÀnsten Är 2014, nÄgot som har mött mycket motstÄnd av vÄrdbitrÀden. Detta har lagt press pÄ ledningen pÄ utförarnivÄ som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom Ätta stycken intervjuer med chefer frÄn olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstÄnd diskuterats.Studien har resulterat i en utvÀrdering av ledningsarbetet som till största delen pÄverkat utfallet av införandet av ParaGÄ i hemtjÀnsten.

Syftet Àr att med hjÀlp av fallet Stockholms stads hemtjÀnst analysera hur ledningen pÄ utförarnivÄ implementerar ett pÄtvingat arbetssystem.Studien Àr kvalitativ dÀr avsikten med studien Àr att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod anvÀnts. Den huvudsakliga datakÀllan Àr Ätta intervjuer med chefer pÄ olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förÀndringsmotstÄnd och förÀndringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjÀnsten Är 2014, nÄgot som har mött mycket motstÄnd av vÄrdbitrÀden. Detta har lagt press pÄ ledningen pÄ utförarnivÄ som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom Ätta stycken intervjuer med chefer frÄn olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstÄnd diskuterats.Studien har resulterat i en utvÀrdering av ledningsarbetet som till största delen pÄverkat utfallet av införandet av ParaGÄ i hemtjÀnsten.

Kommunerna i Stockholms lÀns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nÄ en högre sjÀlvförsörjningsgrad och delaktighet i samhÀllet. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlÀnda flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbÀttra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har anvÀnts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartlÀggning informellt och med yrkesbedömning genom tre mÄnader praktik pÄ arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nÄ projektets ÀndamÄl.

BÄde storbanker och statliga myndigheter har valt att göra omlokaliseringar av sina verksamheter i StockholmsomrÄdet. Dessa aktörer har lÀnge haft sina huvudkontor inom Stockholm Central Business District (CBD), men kommer frÄn och med Ärsskiftet 2013/2014 att samla hela eller delar av sina verksamheter utanför omrÄdet. Under de kommande fyra Ären blir över 210 000 kvadratmeter kontorslokaler lediga, vilket bÄde skapar utmaningar och möjligheter för de berörda fastighetsÀgarna.Den hÀr studien har tre viktiga utgÄngspunkter: Faktorerna bakom flytt för banker och myndigheter, hur Stockholms kontorsmarknad kommer att Àndras i fortsÀttningen och pÄ vilket sÀtt Stockholms CBD utvecklas nÀr de vakanta kontorslokalerna byggs om.De bakomliggande resonemangen kring besluten om att flytta frÄn omrÄdet skiljer sig vÀsentligt Ät mellan de intervjuade aktörerna. Den frÀmsta anledningen till att myndigheterna samlar olika verksamhetsdelar i Solna respektive Telefonplan Àr ekonomiska besparingar. Bankernas frÀmsta anledning Àr att koncentrera sina verksamheter inom ett geografiskt omrÄde.

Tenant representation Àr som bransch befinner sig i sin expansionsfas och har funnits pÄ den svenska marknaden sedan tidigt 90-talet. TjÀnsten tenant representation kommer ifrÄn den engelska och amerikanska marknaden och sÄledes ligger dessa marknader i framkant. Arbetet behandlar utbudet, utvecklingen och framtidsutsikterna pÄ Stockholms tenant represantationmarknad.Arbetet stödjer sig till stor del pÄ intervjuer av representanter frÄn aktörer pÄ Stockholms tenant representationmarknad. Arbetet hÀmtar Àven inspiration frÄn tidigare arbeten och till viss del litteratur.Olika trender pÄ marknaden som mÀrks av Àr att medvetenheten och efterfrÄgan pÄ tenant representation ökar samt att rekryteringsmöjligheterna har ökat. Svaren i intervjuerna har inte visat orsaken till de ökade rekryteringsmöjligheterna, men ett antagande Àr att utbildningar har anpassat sig till marknadernas behov.

Syftet med denna uppsats var dels att kartlĂ€gga vilken professionell hjĂ€lp vĂ„ldsamma mĂ€n kan fĂ„ i Stockholms lĂ€n samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer. Undersökningen bestĂ„r delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter dĂ€r alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrĂ„n ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har anvĂ€nts Ă€r de som handlar om relationsvĂ„ld och maktlöshet med olika orsaksförhĂ„llanden sĂ„som samhĂ€llsrelaterade och vĂ„ldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning anvĂ€ndes vid analysen av resultaten.

Naturreservat Àr en form av omrÄdesskydd som kan anvÀndas för att ge vÀrdefulla naturomrÄden ett lÄngsiktigt skydd. NÀr ett naturreservat bildas Àr tanken att det ska finnas kvar mycket lÀnge och att upphÀva ett reservat krÀver vÀldigt starka skÀl.Naturreservat Àr den vanligaste formen av naturskydd i Sverige. Antalet reservat och den totala skyddade ytan har stigit mycket under de senaste Ärtiondena och anledningen till detta Àr att man inom miljö- och naturvÄrdspolitiken har satt upp tydliga mÄl som ska uppfyllas samt att lagstiftningen som finns Àr praktiskt tillÀmpbar. Att bilda ett naturreservat Àr en process med mÄnga steg. Syftet med denna uppsats Àr att utreda denna bildandeprocess, och jÀmföra tillvÀgagÄngssÀttet hos kommunerna och hos lÀnsstyrelsen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur miljöpolitiska ÄtgÀrder pÄverkar Stockholms bensinstationer och deras utveckling i framtiden. De ökade kraven pÄ en förbÀttrad stadsmiljö skapar öppningar för nya och hittills relativt oprövade metoder. SkÀrpt lagstiftning angÄende utbudet av alternativa drivmedel leder till kostsamma investeringar och en osÀker framtid för Stockholms bensinstationer. Samtidigt ökar försÀljningen av miljöbilar, vilket ökar pressen pÄ den komplexa drivmedelsmarknaden. I januari 2006 inleds ett försök med trÀngselavgifter i Stockholm, som berÀknas minska in- och utfartstrafiken i staden.

StudentkÄrerna i Sverige fick efter avskaffandet av kÄrobligatoriet (2010) helt nya förutsÀttningar att förhÄlla sig till nÀr det gÀller legitimitetsskapande. Stockholms universitets studentkÄr (SUS) har sett ett minskat valdeltagande och medlemsantal efter att avskaffandet, men SUS har trots detta fortsatt beviljats kÄrstatus. Vi har med bakgrund av detta genomfört en kvalitativ enfallstudie i syfte att analysera hur SUS skapar sin legitimitet. Vi har vidare sökt jÀmföra dessa resultat med generell legitimitetsteori för att potentiellt kunna pÄvisa en eventuell diskrepans mellan hur SUS skapar sin legitimitet i jÀmförelse med andra politiska organisationer. VÄrt empiriska material bygger pÄ intervjuer med nyckelpersoner.

Organiserad brottslighet har lÀnge varit prioriterad av polisen men först pÄ senare Är har speciella strategier mot brottsligheten framtagits. 2003 startade Stockholms lÀnspolismÀstare Carin Götblad projekt Nova, en satsning mot organiserad brottslighet. Rapportens syfte har varit att granska projektets resultat samt undersöka satsningens betydelse för minskningen av den organiserade brottsligheten. Nova-projektet har analyserats utifrÄn rutinaktivitetsteorin som betonar samspelet mellan tre komponenter, motiverad gÀrningsman, ett lÀmpligt objekt och avsaknad av kapabel vÀktare. För en enhetlig definition av organiserad brottslighet anvÀnder EU kriterier som ska uppfyllas för att grupperingar skall anses bedriva denna brottslighet.

Bostadsmarknaden i Stockholms lÀn har varit föremÄl för diskussion lÀnge. Den frÀmsta anledningen Àr den stora uppgÄng i fastighetspriser som skett under de senaste 15 Ären. Huruvida denna uppgÄng Àr förankrad i fundamentala faktorer lÄter vi vara osagt dÄ denna uppsats inte syftar till att utreda en eventuell fastighetsbubbla, utan vilka faktorer som har och har haft en direkt pÄverkan pÄ fastighetspriserna under perioden för smÄhus. Finns det nÄgot mönster att avlÀsa? LÀmpar sig vissa kommuner bÀttre vid köp av ett permanent smÄhus Àn andra? Denna uppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som har haft störst pÄverkan pÄ smÄhuspriserna i Stockholms lÀn.SyfteGenom en korrekt tillÀmpning av pristeorin bör köparen kunna optimera sin fastighetsinvestering gÀllande smÄhus i lÀnet.