Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.

PÄ psykologlinjen vid Stockholms universitet vÀljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering frÀmjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv Àr bÀttre dÄ alternativa synsÀtt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde pÄverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori.

Följande studie analyserar utdelningspolitiken hos familjeföretag under Ären 2004-2014. Studien Àr uppdelad i tvÄ steg. Första steget syftar till att svara pÄ frÄgan om familjeföretag har en högre utdelningsnivÄ Àn icke-familjeföretag. Steg tvÄ undersöker huruvida ett aktivt Àgande pÄverkar utdelningarna hos familjeföretag. Studien baseras pÄ en totalundersökning av företag som under vÄren 2015 var noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholms Large-, Mid- och Small-Cap.

Revision Àr ett yrke som prÀglats av sin trista image och revisionsbyrÄerna har haft svÄrt att attrahera nyutexaminerade studenter. Denna bild gÀller inte lÀngre dÄ mÄnga studenter utbildar sig till revisorer och redovisningsinriktningen Àr ett populÀrt val. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad ekonomistudenter anser om yrket revision samt hur de stora revisionsbyrÄerna kommunicerar med studenterna. Detta har vi tagit reda pÄ med en enkÀtundersökning gjord bland studenter pÄ ekonomlinjen, Stockholms Universitet, samt med intervjuer av respondenter frÄn revisionsbyrÄer och Svenska Revisionsakademin. Flera faktorer har i kombination med varandra pÄverkat yrkets image.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de konsekvenser som bilanvÀndningen medför idag, med koncentration pÄ Stockholms innerstad. FrÄgestÀllningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka ÄtgÀrder som planeras och genomförs idag för miljövÀnligare bilanvÀndning. Uppsatsens underlag har utgÄngspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, NaturvÄrdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet hÀrstammar frÄn Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

According to the European Union waste hierarchy, waste should first of all be minimized. Reuse and material and energy recycling come next. Lastly the waste should be thrown at the refuse tip. In the inner city of Stockholm waste handling can be done in various types of ways. The solutions vary as a result of the type of architecture of the building and its condition.

 BÄde self-handicapping och förhalande av tiden har varit negativt korrelerade med sjÀlvkÀnsla och ocksÄ varit korrelerade med personlighetsfaktorerna neuroticism och samvetsgrannhet. Dock har dessa prediktorer undersökts var för sig. DÀrför avsÄg denna studie att undersöka i vilken grad som bassjÀlvkÀnsla och de fem personlighetsfaktorerna i The Big Five kan predicera self-handicapping respektive förhalande av tiden. En enkÀt delades ut till psykologistudenter frÄn Stockholms universitet och MÀlardalens högskola. Etablerade skalor anvÀndes, som exempelvis The Big Five Inventory Model  (Zakrisson, 2010) och The Basic Self-esteem Scale (Forsman och Johnson, 1996).

Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.

Plant nutrients are important for all life on earth and are also important as fertiliser infood production all over the world. Because of this, plant nutrients are of great valuebut they also bring problems. As an example, the loss of nitrogen and phosphorusfrom agriculture and urban society's sewage systems contributes to some of today?smajor problems in water environment. Another problem associated with plantnutrients is that finite recourses are used in the production of mineral fertilizers.

I den hÀr studien undersöks hur vÀgledning av nyanlÀnda elever pÄ grundskolan gÄr till utifrÄn ett vÀgledarperspektiv. Undersökningen Àr förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser pÄ högstadienivÄ. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvÀgledare intervjuats om arbetssÀtt, syn pÄ anvÀndande av tolk vid samtal och hur de sjÀlva ser pÄ sina styrkor och svagheter som vÀgledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som Àr baserade pÄ information istÀllet för vÀgledning. Informationen handlar om IVIK och vÀgen dit.

Syfte och frÄgestÀllningar: Den hÀr uppsatsens syfte var att ta reda pÄ personalens upplevda hÀlsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. FrÄgestÀllningarna var: Hur kan olika individers upplevda hÀlsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesomrÄden pÄ ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesomrÄden pÄverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som pÄverkar upplevd hÀlsa och motionsvanor?Metod: Datainsamlingen bestod av enkÀtundersökning, stegmÀtning samt steptest för berÀkning av syreupptagningsförmÄgan. Undersökningen omfattade 48 personer frÄn tre arbetsomrÄden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 mÀn i Äldrarna 19 till 63 Är med en medelÄlder pÄ 38 ± 14 Är.

I denna uppsats undersöks hotell i Stockholms innerstad för att fÄ en bild av hur hotell arbetar med sociala medier. DÀr fokus ligger bÄde pÄ hur arbetet Àr organiserat bakom och hur arbetet gÄr till i praktiken med deras uppdateringar pÄ sociala nÀtverk. DÄ sociala medier Àr ett relativt nytt fenomen ville vi undersöka hur hotellbranschen i Stockholm hanterar detta. För att fÄ en inblick i detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med de ansvariga för sociala medier pÄ sex hotell i Stockholm och Àven kvantitativ datainsamling av deras aktivitet pÄ sociala medier för att hjÀlpa till i analysen. Med hjÀlp av en teoretisk referensram utifrÄn tidigare forskning kunde vi pÄvisa ett antal brister hos hotellen dÀr det frÀmst handlade om att det Àr lÄgt prioriterat bland hotellen, det skulle behövas mer resurser och ocksÄ tydligare riktlinjer och mÄl frÄn ledningen hur arbetet ska gÄ till i praktiken..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livrÀddning och studier har pÄvisat att det rÀddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livrÀddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livrÀddare varit först pÄ plats vid misstÀnkt hjÀrtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom bÄde positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livrÀddaren. SMS-livrÀddarna sÄgs som en resurs och förkortade tiden mellan hjÀrtstopp och HLR. Det fanns en osÀkerhet kring SMS-livrÀddarens kompetens. SMS-livrÀddarens agerande pÄverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. SÀkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livrÀddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livrÀddaren var bÄde positivt och negativt.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare pÄ sju olika arbetsplatser i Sverige, avgrÀnsade till olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien belyser hur ledare ser pÄ en hÀlsobefrÀmjande arbetsplats med fokus pÄ psykosociala frÄgor. Som teoretisk utgÄngspunkt har Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar mÀnniskor kÀnsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekrÀftade att mÀnniskor med en stark KASAM lÀttare tÄl pÄfrestningar i arbetslivet och att ett hÀlsobefrÀmjande ledarskap alltid Àr att föredra.

Denna magisteruppsats Ă€mnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav pĂ„ studiependling sĂ„ vĂ€l som resmönster i MĂ€lardalsregionen i Sverige. Detta görs genom anvĂ€ndandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade pĂ„ en intervjuguidesmetod samt kartor genererade frĂ„n statistisk data av inpendling. Den geografiska avgrĂ€nsningen Ă€r satt till studenter som reser till nĂ„gon högre utbildning vid, MĂ€lardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras pĂ„ Ă€r studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH Ă€r mer lokal till sin karaktĂ€r, UU Ă€r nĂ€rmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktĂ€ren.