Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka relationsskapande och byggande ÄtgÀrder som vidtas för att förstÀrka ett tjÀnsteföretags varumÀrke. Vi vill Àven jÀmföra Taxi Stockholms varumÀrkes identitet med kundernas associationer för att se om deras kÀrnvÀrden har erhÄllit en plats i deras mentala karta..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att skapa en nulÀgesanalys över mÄlvaktstrÀningen för pojkar mellan14-16 Är inom Stockholms elitfotbollslag.Hur ser strukturen för trÀningarna ut, samt hur förhÄller sig mÄlvaktstrÀningarna i tid och antal till lagtrÀningarna? Jobbar trÀnarna med planering inför sÀsong och enskilda trÀningar och hur Àr de konstruerade? Hur ser utbildningsnivÄn ut bland mÄlvaktstrÀnarna inom Stockholms elitfotbollslag i Äldrarna 14Är-16Är? Finns det en utbildningsplan för mÄlvakterna i Äldrarna 14Är-16Är inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm?MetodStudien bygger pÄ en kvantitativ undersökning genom enkÀtförfarande, samt en enskild intervju. EnkÀten skickades ut till 32st valda trÀnare pÄ elitnivÄ inom Stockholm. Flera lag har samma mÄlvaktstrÀnare. Intervjun genomfördes pÄ en av Stockholms mest meriterade mÄlvaktstrÀnare.

Efter andra vÀrldskriget blev bilen tillgÀnglig för den breda folkmassan och utgjorde dÀrmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och sÀkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmÄn för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tillÀts dominera stadsbyggandet. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrÄn frÄgan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frÄgestÀllningar: - Vilka konfigurationer av urban form kÀnnetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sÀtt att resa? Metoden för studien Àr en analysmodell för urban form i förhÄllande till trafikprioritering som tillÀmpas pÄ de fyra tunnelbaneförorterna VÀllingby, SkÀrholmen, Akalla och SkarpnÀck.

En nyskapande byggnad, en opera. Trots det perfekta lÀget mellan berg och mot vattnet sÄ vÀnder sig byggnaden innÄt. Med formen av ett kvarter dÀr innergÄrden Àr det centrala. Runt den grönskande gÄrden finns de publika rummen och sÄ fort man kommit upp i dessa öppnar sig Stockholms inlopp för besökarna. Byggnaden har ett fokus, besökarna fÄr ett fokus..

Detta kandidatarbete syftar till att belysa nÄgra av de problem som uppstÄr vid omvandling av centralt belÀgna industriomrÄden. Fokus ligger pÄ de problem som uppstÄr nÀr ett industriomrÄde som fortfarande Àr aktivt stÄr inför en omvandling och hur det pÄverkar de företag som Àr verksamma i omrÄdet. Problematiken diskuteras utifrÄn en fallstudie i SlakthusomrÄdet i Södra Stockholm som idag Àr föremÄl för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel ? Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör SlakthusomrÄdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i SlakthusomrÄdet.

I Stockholms lÀn finns ett stort behov av att bygga bostÀder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostÀder Àr en befolkningsökning inom lÀnet. Utbyggnaden sker bÄde genom pÄbyggnad av befintliga huskroppar, förtÀtningar, ÄteranvÀndning av sedan tidigare hÄrdgjorda ytor men ocksÄ genom att anvÀnda marken i befintliga parker och natur.I mitt arbete har jag en forskningsfrÄga/hypotes om att det Àr möjligt att bygga inom ett grönomrÄde utan att dess vÀrde förloras.För att utreda hur ett grönomrÄdes vÀrden kan pÄverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera tvÄ olika omrÄden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom JÀrvakilen och göra en jÀmförelsestudie mellan dessa. GrönomrÄdet, JÀrvakilen, Àr en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsomrÄde.Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas pÄ nÀrbeslÀktade förutsÀttningar sÄsom nÀrhet till rekreationsomrÄde med natur, infrastruktur med vÀgbuller frÄn ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad dÀremot Àr avstÄndet till nÀrliggande tÀtort.

Vem fÄr finnas i nyhetsbevakningen?Vad hÀnder med Norrlandsbevakningen nÀr redaktionerna gÄr mot en centralisering? I slutet av augusti valde TT att dra tillbaka sina reportrar i LuleÄ, UmeÄ och Sundsvall. Vi intervjuar chefredaktörer och TT för att höra hur de ser pÄ centraliseringen av journalistiken. Hur mÄnga svenska orter fÄr lov att vara underbevakade och pÄ bekostnad av vilka?I vÄr granskning har vi intervjuat chefredaktörer om hur de nyhetsvÀrderar och prioriterar nyheter baserat pÄ ort.

En nyskapande byggnad, en opera. Trots det perfekta lÀget mellan berg och mot vattnet sÄ vÀnder sig byggnaden innÄt. Med formen av ett kvarter dÀr innergÄrden Àr det centrala. Runt den grönskande gÄrden finns de publika rummen och sÄ fort man kommit upp i dessa öppnar sig Stockholms inlopp för besökarna. Byggnaden har ett fokus, besökarna fÄr ett fokus..

Den kontinuerliga samhĂ€llsstrĂ€van mot en mer hĂ„llbar utveckling Ă€r en av de svĂ„rasteutmaningarna som mĂ€nniskan har bemött under modern tid. Dess innebörd medför att vĂ„ralevnadsvanor pĂ„ alla plan mĂ„ste anpassa sig efter de nya förutsĂ€ttningarna som vi förr ellersenare mĂ„ste bemöta. Inom infrastrukturella termer medför detta en allt mer pressad situationför bĂ„de transport, logistik, kommunikation och trafiksektorn. Även den levande stadenutsĂ€tts för hĂ„rda pĂ„frestningar dĂ€r stadsutvecklingen mĂ„ste ske i samklang med den hĂ„llbarautvecklingen. För att nĂ€mna nĂ„gra konkreta exempel Ă€r Stockholms region en av tusentalsandra storstadsregioner i vĂ€rlden som Ă€mnar till att utvecklas till en storstadsmetropol ochalltid strĂ€va mot att vara konkurrenskraftig frĂ„n alla perspektiv gentemot andra storstĂ€der.

Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att vÀlja ett av tvÄ direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lÀgst pris. Tidigare studier visar pÄ att mÄnga anser det lÀttare att gÄ efter direktivet om lÀgst pris dÄ det ekonomiskt mest fördelaktiga mÄste motiveras utifrÄn flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sÀtta ett kvantitativt mervÀrde pÄ krav för IT-systemet för att pÄ sÄ sÀtt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. ForskningsfrÄgan har studerats genom en dokumentstudie pÄ Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som Àr uppdelad i fem separata upphandlingar.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen grundar sig i om historisk aktiekursp?verkan kan vara en p?verkande faktor f?r f?retagen g?llande deras informationsgivning g?llande ov?ntade nedskrivningar Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka marknadsreaktioner vid nedskrivningar av olika tillg?ngar och utifr?n resultatet unders?ka f?retagsledningens incitament till att offentligg?ra informationen ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Avgr?nsningar: Stockholmsb?rsens Small-, Mid-, och Large Cap. Inkluderar endast pressmeddelanden som offentligg?rs ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Metod: Kvantitativ Resultat och slutsats: Studien visar skilda CAR f?r kategorierna vilket indikerar att vilken typ av tillg?ng som skrivs ned p?verkar aktiekursen olika. En stor del av testerna var av l?g signifikans och g?r att vi inte kan s?kerhetsst?lla att resultaten ?r utan slump. F?rslag till vidare forskning: Inkludera fler observationer genom att ?ka tidsspannet, inkludera fler variabler f?r att unders?ka eventuella samband.

Den hÀr undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes pÄ en smÄbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den hÀr undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig nÀr de allra yngsta barnen pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. UtifrÄn ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgÄng skett av fÀltdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgrÀnsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benÀmns (i) Barninitierad dialog utifrÄn fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik anvÀnde sig av dÄ han ville skapa sig mening.

En nyskapande byggnad, en opera. Trots det perfekta lÀget mellan berg och mot vattnet sÄ vÀnder sig byggnaden innÄt. Med formen av ett kvarter dÀr innergÄrden Àr det centrala. Runt den grönskande gÄrden finns de publika rummen och sÄ fort man kommit upp i dessa öppnar sig Stockholms inlopp för besökarna. Byggnaden har ett fokus, besökarna fÄr ett fokus..

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

Sluttningshus. 3 kilformade bostadshus pÄ en sluttning i Gröndal. PÄ SannadalsplatÄns i centrala Gröndal finns en plats med fin utsikt mot MÀlaren och Stockholms stad. HÀrifrÄn sluttar marken 22 meter till lekparken nedanför. Mot gatan, pÄ SannadalsplatÄn, Àr byggnaderna som lÀgst för att sedan vÀxa sig som högst dÀr marken Àr som lÀgst.