The main strategy of gender equality policies has since the 1990s been gender mainstreaming. Many government inquiries show how much the Swedish government, provincial governments and municipalities are working with gender mainstreaming. The purpose of this paper is to investigative how the municipalities within the county of Stockholm handle gender mainstreaming demands in relation to other demands that the municipalities face. This is in order to closer investigate the hidden factors that create barriers to gender mainstreaming efforts. Given the study's purpose and the formulation of research question, qualitative method is the most suitable method to fulfill the purpose.

Den hÀr undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes pÄ en smÄbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den hÀr undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig nÀr de allra yngsta barnen pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. UtifrÄn ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgÄng skett av fÀltdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgrÀnsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benÀmns (i) Barninitierad dialog utifrÄn fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik anvÀnde sig av dÄ han ville skapa sig mening.

REFERATMĂ€nniskan har i tusentals Ă„r anvĂ€nt sig av hĂ€sten. En utveckling har skett dĂ€r mĂ€nniskan frĂ„n början jagat hĂ€sten och sett den som föda, till att anvĂ€nda den till sport och hobbyverksamhet. DĂ€remellan var hĂ€sten ett viktigt redskap i det dagliga lantbruket, men den ersattes sedan av motordrivna fordon. Även om mĂ€nniskans sĂ€tt att anvĂ€nda hĂ€sten har varierat kvarstĂ„r det faktum att hĂ€stens naturliga behov behöver tillgodoses för att den ska mĂ„ bra. År 2010 finns det 363 000 hĂ€star i Sverige och uppstallning nĂ€ra tĂ€tbebyggt omrĂ„de blir vanligare.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Det finns mycket som pekar pÄ att turismen i Stockholmsregionen kommer att öka i framtiden. GÀstnÀtterna har de senaste Ären ökat stadigt och i Svensk turisms Vision 2020 Àr mÄlet att turismen ska öka och att Sverige ska bli en attraktiv besöksdestination. Runtom i vÀrlden finns det mÄnga exempel pÄ exploaterade omrÄden som i brist pÄ hÄllbar turismutveckling tagit skada, bÄde naturomrÄden och lokala samhÀllen. För att en destination ska kunna vara attraktiv krÀvs noga planering och ett samarbete mellan aktörer och lokalbefolkning.Studien utgÄr frÄn begreppet hÄllbar turism med huvudfokus pÄ de sociala aspekterna. Undersökningen bygger pÄ turismens pÄverkan och vilken betydelse den har för det lokala samhÀllet i Stockholms skÀrgÄrd.

MÄnga byggprojekt hÄller pÄ att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm arbetar med genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor. FrÄgan Àr om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jÀmstÀlld stadsdel Àn de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring Àr att ambitionerna att skapa en ökad jÀmstÀllhet finns men att de inte införlivas.Den svenska staten försöker implementera jÀmstÀlldhetsarbetet inom de flesta omrÄden idag men samhÀllsplaneringen har inte visat nÄgot större intresse för detta. Det Àr Stockholms stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men ocksÄ för den sociala hÄllbarheten dÀr jÀmstÀlldhet rÀknas in.

TvÄ eller flera fastigheter har ibland ett gemensamt behov av att nyttja ett markomrÄde som Àr belÀget utanför den egna fastigheten. Det finns ett antal olika möjligheter att tillgodose detta behov varav en möjlighet Àr att bilda en samfÀllighet. Det finns idag nÀrmare 100 000 samfÀlligheter i Sverige. I det hÀr arbetet undersöks vilka ÀndamÄl dessa samfÀlligheter har. I arbetet undersöks Àven nÀr samfÀlligheter bildats och genom vilken ÄtgÀrd bildandet skett.

Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.

This essay researches how newspapers created fictional reader identities through their content. Three newspapers have been studied from the week first to eight of February 1890, Nya Dagligt Allehanda, Dagens Nyheter and Stockholms Nyheter. The question that the essay is attempting to answer is which fictional readers were created. This is done through both a content analysis and a deeper language analysis of the newspapers. The text is seen as an active agent, creating the identity of the reader that they imagine when they write, an ideal reader.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

This paper gives an introduction to the theory of minimal surfaces. It is in- tended for undergraduate students with some basic knowledge of differential geometry and complex analysis.After defining the concept of minimal surface and giving a brief histo- rical survey, we look at some well-known minimal surfaces and a few of their characteristic properties. The connection between minimal surfaces and harmonic functions is discussed and the Weierstrass-Enneper represen- tation formulas are introduced. We also present Bjo?rling?s problem and give some examples. .

Uppsatsen berör detaljplaneprocessen i Stockholms stad. Syftet Àr att undersöka hur detaljplaneprocessen Àr utformad, identifiera problem som fördröjer processen samt diskutera eventuella effektiviseringsÄtgÀrder. För att besvara syftet har fallstudier genomförts av byggprojekten LövholmsvÀgen i Gröndal, kvarter Kolbottnen i HagsÀtra samt PepparvÀgen i HökarÀngen. Byggprojekten har studerats kvalitativt i form av arkivstudier och intervjuer. Uppsatsen tillÀmpar processteori som analysmodell med fokus pÄ effektivisering.I slutsatsen redovisas sju faktorer som kan bidra till lÀngre detaljplaneprocesser: resursbrist, konjunkturlÀge, grönomrÄden, praktiska utmaningar, motstridiga intressen, förÀndrade omstÀndigheter samt involvering av rÀtts- och beslutsinstanser.

Syftet med denna uppsats Àr i första hand att utreda, analysera samt utvÀrdera den nÀrmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrÄn de aktuella intressena pÄ omrÄdet Àr ÀndamÄlsenligt utformat. Den övergripande frÄgestÀllningen utgörs av om nÄgon annan Àn den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och dÀrmed det dit tillhörande avhjÀlpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemstÀllning aktualiseras flertalet andra delfrÄgor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsÀttningar kan bakomliggande aktörer svara sÄsom verksamhetsutövare och dÀrmed omfattas av avhjÀlpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrÀttsliga Ätaganden?iii) Hur förhÄller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sÄdan i sÄdant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras dÀrmed, av naturliga skÀl, tre olika rÀttsomrÄden; miljö-, EU- och associationsrÀtt men utgÄngspunkten Àr primÀrt miljörÀttslig..

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur poliser inom Stockholms polismyndighet förhÄller sig till sin yrkesroll och för hur relationen mellan yrkesroll och privatroll upprÀtthÄlls med fokus pÄ det emotionella arbete som ingÄr i polisrollen. Studien bygger pÄ fem kvalitativa samtalsintervjuer med poliser som arbetar inom tvÄ av Stockholms lÀns Ätta polisdistrikt, och som har en tjÀnstgöringsÄlder pÄ mellan tvÄ till fyra Är. Den insamlade empirin har analyserats med hjÀlp av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt tidigare forskning om emotioner relaterade till det polisiÀra yrket. Uppsatsen visar att respondenterna strÀvar efter att sÀrskilja sin yrkesroll frÄn rollen som privatperson i mötet med allmÀnheten, vilket av respondenterna anses vara en förutsÀttning för att kunna prestera i sin yrkesroll. Om denna Ätskillnad ej görs kan den enskilda polisen fÄ svÄrigheter att spela rollen som polis vilken kan leda till att allmÀnheten ej vet om individen agerar i egenskap av polis eller privatperson vilket kan leda till svÄrigheter för den enskilda polisen i sitt yrkesagerande.