En 80-talist karaktäriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur där de får svar på sina relevansfrågor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna får gärna lämna utrymme för ansvar och målstyrningen är kanske den styrning som bäst motiverar en 80-talist. en 80-talist är uppväxt i ett konsumtionssamhälle och uppskattar den monetära belöningen då denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det är dock väldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetära belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

Det har forskats mycket runt barns olika sätt att lära och hur de blir påverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjälpa till att göra inlärningen intressant. I forskningen har det också kommit fram vikten av att undervisningsmiljön är stimulerande för att stödja en god språkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar många olika möjligheter till aktiviteter, men skall även vara medveten om att läs- och skrivutvecklingen är viktigast. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers läs- och skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka pedagogers sätt att ta vara på och utveckla barns nyfikenhet och lust att lära och även hur pedagoger ser på barns egna sätt att lära.

Titel Stimulerande läsning? - en studie om musikskaparnas syn på Stim-magasinetFörfattare Johan MalmbergUppdragsgivare Stim (Svenska tonsättares internationella musikbyrå)Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2011Handledare Jan StridAntal ord 14 485Syfte Att undersöka vad Stim-magasinet kan betyda för musikskaparnaMetod Kvalitativ metod, personliga djupintervjuerHuvudresultat Stim-magasinet skapar en ?vi-känsla?, samtidigt som det ocksåförmedlar en positiv bild av Stim. Innehållsmässigt är däremot Stim-magasinet, enligt de intervjuade musikskaparna, ointressant. Musikskaparna anser att Stim-magasinet blivit mer allmänt inriktat på musik och tappat fokus påmusikskapande och upphovsrätt, vilket gör att tidningen inte känns ändamålsenlig. Musikskaparna efterfrågar en djuparejournalistik som riktar in sig mer på just musikskapande och upphovsrätt.

Att arbeta med problemlösning i matematikundervisningen är ett vanligt inslag i svenska lågstadieelevers vardag. Tidigare forskning på området har visat att den matematiska utvecklingen gynnas genom bra problemlösningsuppgifter och att dessa uppgifter snabbare kan föra eleven framåt i sitt lärande. En stor del av den svenska matematikundervisningen utgår från läroböcker och från de problemlösningsuppgifter som finns i dem, vilket enligt många forskare anses som problematiskt. De flesta studier som behandlat området inom framför allt det svenska forskningsfältet har gjorts på uppgifter som riktar sig till skolans högre årskurser. Genom en läromedelsanalys på två läroboksserier för årskurserna 1-3, har vi i denna uppsats granskat de problemlösningsavsnitt och uppgifter som finns i dessa böcker.

Ambulanssjukvården i Sverige har utvecklats medicinskt och tekniskt från patienttransport till prehospital, avancerad sjukvårdsverksamhet som en del i vårdkedjan. Prehospital vård har tidsmässigt blivit längre med ökande avstånd till sjukhus, vilket ställer högre krav på ambulanspersonalens tekniska-, omvårdnadsmässiga och medicinska kompetens utöver krav på trafiksäkerhet och komfort för patienter och ambulanspersonal. Syftet med detta arbete var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av omvårdnad under långa ambulanstransporter. Sju legitimerade sjuksköterskor med utbildning inom akutvård intervjuades med kvalitativ halvstrukturerad metod på två ambulansstationer knutna till vårdcentral i Norrbottens län. Den utskrivna texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Det finns ett behov av att kombinera förmågor och variation i undervisningen i högre kurser på gymnasiet då det uppfattas som att kurserna blir mer abstrakta, ensidiga och läroboksbundna. Syftet är att höja elevernas måluppfyllelse. Genom litteraturstudie av matematisk förmåga och variationsteori tillverkas eller väljs ut exempeluppgifter som sedan analyseras på vilket sätt de kan variera. Det visar sig att begreppsförmågan varieras mest följt av problemlösningsförmågan och båda har ovanliga uppgifter som den mest varierbara uppgiftstypen. När det gäller verklighetsnära uppgifter är det viktigt att de är anpassade till elevernas förkunskaper för att erbjuda meningsfull variation..

Att sträva efter att vara en skola för alla innebär en stor variation i klassuppsättningarna och likaså kunskapsnivåerna inom klasserna. Att då som lärare ge eleverna det stöd och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt kan vara en utmaning. Dessutom har provresultat från nationella prov och resultat från PISA-undersökningar visat att elever har svårt med matematik i skolan. Därför har det i denna systematiska litteraturstudie undersökts om öppna och/eller rika matematikuppgifter skulle kunna öka elevernas stimulans och resultat i matematik. De frågeställningar som lades till grund för studien är: Vad bör en matematiklärare tänka på för att konstruera stimulerande öppna matematikuppgifter? Vilka erfarenheter har lärare och elever av att använda öppna respektive rika matematikuppgifter i undervisningen? Studiens resultat visar bl.a.

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till ökad spårbarhet mellan den svenska UAV-utvecklingen och Försvarsmaktsidé 2020. Detta görs genom att undersöka vilka uppgifter UAV:er kan komma att lösa vid ett väpnat angrepp på Sverige..

Syftet med denna studie är att undersöka när idrottslärare bedömer eleverna som närvarande på en idrottslektion och vilken betydelse närvaron har vid betygsättning. Undersökningen är en kvalitativ studie som utfördes med intervjuer av elva idrottslärare. Resultaten från intervjuerna visar att de flesta lärarna anser elever närvarande när de är ombytta och deltar på lektionen samt när de gör andra teoretiska och/eller praktiska uppgifter som ingår i ämnet idrott och hälsa. Slutsatsen av undersökningen är att eleven räknas som närvarande när den deltar på lektionen eller gör alternativa uppgifter men att betyget påverkas när eleven gör alternativa uppgifter. Lärarna hävdar att eleverna inte kan höja sitt betyg genom alternativa uppgifter, de kan rädda sitt betyg eller få ett sämre..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om barns förståelse för olika matematiska begrepp blir tydligare och mer lättöverskådlig för pedagogen genom användning av ett konkret undervisningssätt. Vår undersökningsgrupp bestod av 25 elever i år 5. De hade inte tidigare arbetat med begreppet area så därför valde vi det området. Metoden vi använde vid de sju lektionstillfällena bestod av varierande och konkreta uppgifter som gav tillfälle till många diskussioner och reflektioner både hos oss och hos eleverna. Resultatet visade genom utvärderingar och diskussioner att majoriteten av eleverna uppvisade förståelse för begreppet när de arbetade med våra uppgifter.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur elever i skolår tre resonerade kring likhetstecknet när de löste pre- algebraiska uppgifter. För att kunna besvara vår frågeställning valde vi att göra en observationsstudie där eleverna fick sitta i grupp och lösa de olika uppgifter vi givit dem. Sju grupper observerades med tre elever i varje grupp och resultatet från vår studie visade att det fanns tre dominerande sätt att se på likhetstecknet. Det fanns de elever som såg likhetstecknet som ett resultattecken, de som kopplade ihop likhetstecknet med ett räknesätt och de som menade att likhetstecknet stod för ekvivalens. Vidare visade det sig att de elever som uppfattade likhetstecknet som ett resultattecken eller ett tecken som var kopplat till ett räknesätt hade svårt att lösa flertalet av de uppgifter vi givit dem..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur matematikuppgifter kan vara för att elever ska finna dem motiverande. Den empiriska delen av vår undersökning genomfördes med 27 elever i år 8. Under den första delen av undersökningen lät vi eleverna själva konstruera uppgifter. När de gjorde detta skulle de ha motivationsfaktorerna intresse, utmaning, nyttig och rolig i åtanke. Den andra delen bestod av att eleverna fick lösa uppgifter som vi konstruerat med elevernas egna uppgifter som grund.

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna.

Bakgrund: Stress på arbetsplatsen är ofta förekommande, framförallt i yrken som kännetecknas av relationer till andra människor. Skadliga stressreaktioner uppstår när påfrestningarna på individen är större än förmågan att kunna hantera dem. Inom vårdyrket upplevs stress ofta på grund av stort ansvar och obekväma arbetstider. Yrkesrollen som barnmorska ställer stora krav på förmågan till självständigt arbete och professionellt ansvar. Stress är däremot inte enbart ett negativt fenomen.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.