The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

The goal of this study is to gain knowledge and understanding of how a teacher can apply mathematics with assistance from practical mathematics. Students? point of view on mathematics within practical mathematic lessons will also be examined. Four teachers from preschool to third grade in primary school were interviewed. 30 students from grades one to three were also surveyed. The study shows that teachers see a major benefit when practical mathematics is used in the theoretical teachings of mathematics.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en fördjupning i Matematik B och undersöka samhÀllselevernas attityder till kursen och deras otillfredsstÀllande resultat i Àmnet. Det gör jag med hjÀlp av en anonym enkÀtundersökning. Teorin jag anvÀnder mig av har sin utgÄngspunkt i de fyra motivationsaspekterna: vÀrdering, mÄlorientering, akademisk sjÀlvvÀrdering samt orsakstolkningar.Resultatet av min undersökning visar att samhÀllseleverna har ett vÀldigt svagt intresse för Àmnet. De anser att Àmnet saknar relevans i det verkliga livet och svÄrighetsgraden upplevs dessutom som hög. MÄnga elever Àgnar Àmnet 1-3 timmar per vecka utöver lektionstid och ÀndÄ Àr ca 85 % av eleverna inte nöjda med sina provresultat.

Tanken bakom detta examensarbete var att framstÀlla ett laborativt lÀromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. LÀromedlet Àr upplagt i lektionsplaneringar som Àr förankrade i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna pÄ lÀrande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mÀtning eftersom dessa passar utmÀrkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna Àr utifrÄn oss sjÀlva men inspiration frÄn tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser gÄr inte att frÄnse. UpplÀgget pÄ lektionerna Àr utifrÄn Lindström och Pennlerts (2003) modell, dÀr flera didaktiska frÄgestÀllningar tas i beaktning.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

During recent years, the trend of Swedish students? negative performance and results in mathematics has been discussed. It is agreed that a change in teaching methods is necessary in order to solve this issue. Thus we found it interesting to take a closer look at an alternative way of teaching. The purpose of this study was to find out what teachers and students associate concrete mathematics with and make a comparison between them.

I studien undersöks om ett laborativt arbetssÀtt pÄverkar 46 elevers intresse och förstÄelse för matematik. Genom enkÀter av flervalskaraktÀr studeras elevernas instÀllning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare undersöker vi hur de ser pÄ laborativ matematik och hur de lÀgger upp sin undervisning, DÄ urvalet Àr litet gÀller resultatet endast för studien.Gensvaret pÄ laborationer och praktisk problemlösning tyder pÄ att de flesta uppskattade att arbeta i grupp pÄ ett mer praktiskt och undersökande sÀtt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivÄ kunde inte pÄvisas under studien. EnkÀtsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lÀtt och ibland svÄr, att vissa avsnitt Àr roliga, medan andra Àr trÄkiga.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Bakgrund: Stress pÄ arbetsplatsen Àr ofta förekommande, framförallt i yrken som kÀnnetecknas av relationer till andra mÀnniskor. Skadliga stressreaktioner uppstÄr nÀr pÄfrestningarna pÄ individen Àr större Àn förmÄgan att kunna hantera dem. Inom vÄrdyrket upplevs stress ofta pÄ grund av stort ansvar och obekvÀma arbetstider. Yrkesrollen som barnmorska stÀller stora krav pÄ förmÄgan till sjÀlvstÀndigt arbete och professionellt ansvar. Stress Àr dÀremot inte enbart ett negativt fenomen.

Laborativt arbete som en integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har lÀnge anvÀnts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det lÀnge pÄgÄtt en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns fÄ studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lÀrare har vÀldigt lite stöd i forskningen vad gÀller ?god? bedömning av laborativa moment. Det gÀller sÄvÀl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mÄl ska bedömas.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Huvudsyftet med undersökning Àr att ge en beskrivning av hur laborativ matematik kommer till uttryck hos tvÄ lÀrare i grundskolan. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur metoden anvÀnds i syfte att stödja elever i matematiksvÄrigheter. Dessutom lÄg i vÄrt intresse att undersöka de fördelar och nackdelar som kan följa med arbetsmetoden. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. Första steget i arbetet var att granska litteratur som behandlar det berörda omrÄdet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare tÀnker kring anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans Är 3-6. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet av studien visar att lÀrarna anser att de prioriterar lÀsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför sÄ mÄnga positiva effekter för elevernas sprÄkliga och personliga utveckling. LÀrarna önskar dock att de skulle hinna med att anvÀnda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna.