Den fysiska miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lÀrande. Att förskolans lÀrmiljöer utformas efter barns behov och intressen spelar en stor roll i att skapa bra förutsÀttningar för barns lek och lÀrande. Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett rum som skulle inspirera barn till lek och lÀrande. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ en förskola pÄ en avdelning med barn i Äldern 1-3 Är. Metoder som anvÀndes var: Observationer, dokumentation med digitalkamera, gruppdiskussion, vilket filmades och genom frÄgeformulÀr till personal, (som har ett vattenrum och till personal som önskar ett vattenrum).

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

Syftet med denna empiriska studie Àr att undersöka hur lÀrare kan erbjuda möjligheter för 6-Äringar att vidga sin förstÄelse av likhetstecknets innebörd. Undersökningen Àr inspirerad av Learning Study metoden vilket Àr en metod som har sin utgÄngspunkt i variationsteorin. Barnens initiala förmÄgor analyseras före planeringen av undervisningen och det ger en uppfattning om barnens kunskaper. UtifrÄn det planeras lektionerna och de aspekter som Àr de mest kritiska för barnen lyfts och pÄ sÄ sÀtt utvecklas deras kunskap. VÄr slutsats Àr att det Àr viktigt att arbeta utifrÄn ett variationsinriktat lÀrandeperspektiv.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

I flera studier som gjorts under de senaste Ă„ren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sĂ€mre i matematik. Skolverkets granskningar pekar pĂ„ ett flertal tĂ€nkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, dĂ€ribland pedagogernas bristande kompetens. ÅtgĂ€rder för att frĂ€mja och förbĂ€ttra situationen har bl.a. inneburit satsningar pĂ„ kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förĂ€ndra och förbĂ€ttra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom Ă€r syftet att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssĂ€ttet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete Ă€r tĂ€nkt att ske.

Syftet Àr att undersöka hur tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor introducerar och arbetar med begreppen "lika med" och "inte lika med" i Är 1 och vilka kunskaper och vilken förstÄelse elva elever har om begreppen. Vi anvÀnde en kvaliatativ undersökningsmetod bestÄende av intervjuer och en matematikdiagnos.LÀrarnas undervisningsmetoder överensstÀmmer vid introduktionen av begreppet "lika med", men ingen av dem arbetar med begreppet "inte lika med". Den ena klassen bestÄr uteslutande av elever med svenska som förstasprÄk medan den andra bara har en elev med svenska som förstasprÄk. En skola arbetar mer med gruppövningar, problemlösningar, vardagsanknutna uppgifter och talar mer matematik medan den andra fokuserar mer pÄ sprÄket, anvÀnder Montessorimaterial och fÀrdiga lÀromedel.Eleverna lyckas bÀttre med uppgifter dÀr de kan anvÀnda sig av laborativt, konkret material eller dÀr det finns bÄde bild och symbolsprÄk i kombination, Àn med uppgifter som enbart innehÄller abstrakt symbolsprÄk. De har inte arbetat med symbolen "inte lika med" men majoriteten löser ÀndÄ de uppgifter som innehÄller symbolen.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli Àr, hur det visar sig, hur lÀrare kan arbeta med dessa elever och om det finns nÄgon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en litteraturstudie.Dyskalkyli betyder specifika matematiksvÄrigheter. Det Àr inte ovanligt att dyskalkyliker fÄr svÄrt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det Àr viktigt med en noggrann utvÀrdering av eleven för att den ska fÄ rÀtt hjÀlp. Dessa elever behöver en bra struktur pÄ undervisningen som ska ligga pÄ en nivÄ som passar eleven.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Studien syftar till att undersöka problemlösningsprocessen dÄ elever arbetar i grupp med matematiska problem samt uppmÀrksamma de uttrycksformer som anvÀnds. En jÀmförelse mellan skolÄr fem och skolÄr nio görs för att upptÀcka betydelsefulla skillnader. Metoderna som anvÀnts Àr kvalitativa i form av observation och intervju. TvÄ grupper frÄn respektive skolÄr har studerats, dÀr varje grupp bestod av tre elever. Resultatet visar att grupperna i klass 9 Àr mer resultatinriktade och uppvisar en enkelriktad problemlösningsprocess, samtidigt som grupperna i klass 5 vid flertalet gÄnger gÄr tillbaka i problemlösningsprocessen och vÄgar göra kvalificerade gissningar.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vari det speciella med sÀrskolans pedagogiska arbete bestÄr genom en undersökning om hur man arbetar med elever pÄ gymnasiesÀrskolan inom svenskÀmnet. Studien Àmnade Àven ta reda pÄ om gymnasiesÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot den övriga gymnasieskolan. Som grund för undersökningen intervjuades fyra lÀrare pÄ en skola i Norrbotten. Resultatet visade att gymnasiesÀrskolan har en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen prÀglas efter varje individ. Genom undersökningen framkom Àven att pedagogiken inom gymnasiesÀrskolans svenskundervisning bland annat erbjuder struktur, laborativt material och ett individanpassat innehÄll.

Det hÀr arbetet tar upp vilken syn pÄ problemlösning som arbetssÀtt som lÀrare i de tidigare skolÄren har ute pÄ skolorna. Arbetet behandlar Àven hur och i vilken utstrÀckning problemlösning anvÀnds i lÀrarnas undervisning. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr en i huvudsak kvalitativ intervju med sju lÀrare frÄn lika mÄnga skolor. I vissa fall har Àven observation och kompletterande samtal anvÀnts. Undersökningen visar att bÄde lÀrare och forskare Àr tÀmligen överens om vad ett problem Àr, de menar bland annat att ett problem ska vara en utmaning och krÀva en anstrÀngning av eleven.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur SIBA AB:s storytelling pÄverkar de anstÀllda. Uppsatsen utgÄr ifrÄn att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker dÀrför hur de anstÀllda pÄverkas av Fabian Bengtssons tillÀmpade ledarstil under rÄdande pÄfrestande situation föranledd av marknadsförÀndringar inom hemelektronikbranschen.ForskningsfrÄgor:Hur kan en ledare pÄverka de anstÀlldas attityder till företaget under pÄfrestande situationer pÄ marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anstÀlldas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien pÄ SIBA AB baseras pÄ en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pÄgÄende reklamkampanjen ?I Fabians vÀrld?. Det empiriska materialet bestÄr av en enkÀtundersökning stÀlld till 75 anstÀllda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgÄr av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv pÄverkan pÄ de anstÀllda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgÄr Àven att ledare genom storytelling kan pÄverka anstÀlldas attityder och intresse för företaget.