Syftet med detta arbete Ă€r ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i Ă€mnet kemi, samt att undersöka om detta material Ă€ger möjligheten att öka elevens intresse för nĂ€mnda Ă€mne. Även en undersökning gĂ€llande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta omrĂ„de genomfördes.Det framtagna materialet har provats pĂ„ en elevgrupp och vĂ€rdet pĂ„ de deltagande elevernas uppfattning och intresse har faststĂ€llts med hjĂ€lp av tvĂ„ enkĂ€tundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkĂ€tundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. JĂ€mförelsen av resultat frĂ„n Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna Ă€r högre Ă€n hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar dĂ€r kemi ingĂ„r visar sig vara markant lĂ€gre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lĂ€rartĂ€thet och klasstorlek..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka ett specifikt arbetssÀtt som pedagoger kan anvÀnda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjÀlp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan anvÀnda skoltrÀdgÄrden som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skoltrÀdgÄrd som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att anvÀnda sig av skoltrÀdgÄrden som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skoltrÀdgÄrden? De metoder som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna Àr dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i nÄgon form arbetar med en skoltrÀdgÄrd i sin undervisning och dels en kvantitativ enkÀt stÀlld till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen bestÄr av fem pedagoger som arbetar pÄ tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan Äldrarna 6 ? 12 Är.

Att eleverna i skolan ska utvecklas och nÄ de mÄl och kunskapskrav som finns skrivna i lÀroplanen Àr en central del i skolvÀrlden. Men hur nÄr man dÄ dessa pÄ bÀsta sÀtt? Hur ska man som lÀrare veta vilken undervisning som Àr bÀst för sina elever? I lÀroplanen stÄr att eleverna ska ges en varierad undervisning dÀr eleverna sjÀlva ska fÄ gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om laborativa arbetsÀtt i matematik Àr gynnsamt för eleverna. I studien framstÀlls att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror pÄ en del olika faktorer, som exempelvis lÀrarens roll och hur vÀl uppgiften och materialet framtrÀder varandra..

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida lÀrare anvÀnder sig av olika representationer i sin undervisning samt vilka representationsformer som fÄr mest utrymme i Ärskurs 1-3 jÀmfört med Ärskurs 4-6. Jag ville Àven fÄ reda pÄ i vilken utstrÀckning som lÀrare i de olika Ärskurserna anvÀnder sig av konkret material och av elevernas erfarenheter samt hur de ser pÄ anvÀndandet av det. Empirin samlades in genom observationer i tre klasser, Ärskurs 1, 3 och 6, med efterföljande intervjuer med de undervisande lÀrarna samt genom en enkÀt dÀr 19 lÀrare frÄn Äk1-6 deltog. Resultatet visar att lÀrarna i Ärskurs 4-6 anvÀnder fler representationsformer i undervisningen Àn lÀrarna i Ärskurs 1-3 men Àven att lÀrarna Àr mer benÀgna att anvÀnda abstrakta representationer nÀr eleverna blir Àldre och anvÀnder mer konkret matematik i Ärskurs 1-3. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna anser att konkret laborativt material Àr ett bra hjÀlpmedel bÄde vid introduktion av nytt matematiskt innehÄll och för att hjÀlpa elever i svÄrigheter..

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

En 80-talist karaktÀriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur dÀr de fÄr svar pÄ sina relevansfrÄgor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna fÄr gÀrna lÀmna utrymme för ansvar och mÄlstyrningen Àr kanske den styrning som bÀst motiverar en 80-talist. en 80-talist Àr uppvÀxt i ett konsumtionssamhÀlle och uppskattar den monetÀra belöningen dÄ denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det Àr dock vÀldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetÀra belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

SammanfattningElevernas matematikkunskaper sjunker och mÄnga elever blir inte godkÀnda pÄ de nationella proven i matematik. Undersökningar och forskning har gjorts pÄ omrÄdet och de visar att lÀraren och sjÀlva utformningen av undervisning kan ha betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig kunskap. Syftet med studien blev dÀrför att undersöka vilka arbetssÀtt lÀrarna i en kommun anvÀnder sig av i sin matematikundervisning i Är 1-6 samt vad lÀrarna anser ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en kvantitativ metod och vÀnde sig till lÀrare som undervisade i Är 1-6. Studien omfattade inte speciallÀrare och specialpedagoger.

Sammanfattning I denna studie undersöks hur nÄgra lÀrare ser och anvÀnder sprÄk i matematikundervisning. Genom studien undersöks hur matematiska begrepp och kommunikation anvÀnds i matematikundervisning för att stödja elevers lÀrande av Àmnet utifrÄn ett antal lÀrarens perspektiv. Dessutom undersöks hur laborativa material pÄverkar elevers inlÀrning av matematiska begrepp. Metoden som anvÀnts i studien Àr intervjuer med sex olika grundskolelÀrare. Intervjuerna fokuserar pÄ lÀrarnas arbetssÀtt att anvÀnda sig av vardagssprÄk, matematiska begrepp, kommunikation och laborativa material i matematikundervisning, samt hur dessa delar kan vara viktiga för utveckling av Àmnet.

The purpose of this study was to examine the use of manipulative materials in mathematics education with the main focus on grades 4 to 6. With the use of a phenomenological approach all the aspects of this phenomenon was examined. Qualitative interviews, participant observations and comparative content analysis of textbooks has been conducted to investigate the use of manipulative materials in mathematics education. The results indicates that the teachers that were interviewed possesses good knowledge of this teaching method. However these teachers struggled to find time to put this method into practice and there was not enough teachers to attend these classes.

Allt fler barn upplever skolmatematiken som ett svÄrt Àmne, nÄgot som vÀcker tankar och reflektioner. Jag utgÄr frÄn att det Àr viktigt att redan i förskolan förbereda ett arbetssÀtt sÄ att barnens förstÄelse för matematik utvidgas. Syftet med min studie Àr att lyfta fram förskollÀrarens roll i arbetet med matematiken i förskolan. Jag har all anledning till att utgÄ frÄn begreppen sprÄk, material och miljö för att fÄ vetskap om förskollÀrarens roll. Jag anser att dessa begrepp Àr sÄ sammanhÀngande med varandra och tillsammans utgör grunden för allt lÀrande. Studien Àr kvalitativ och bestÄr huvudsakligen av observationer som metod.

AmbulanssjukvÄrden i Sverige har utvecklats medicinskt och tekniskt frÄn patienttransport till prehospital, avancerad sjukvÄrdsverksamhet som en del i vÄrdkedjan. Prehospital vÄrd har tidsmÀssigt blivit lÀngre med ökande avstÄnd till sjukhus, vilket stÀller högre krav pÄ ambulanspersonalens tekniska-, omvÄrdnadsmÀssiga och medicinska kompetens utöver krav pÄ trafiksÀkerhet och komfort för patienter och ambulanspersonal. Syftet med detta arbete var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av omvÄrdnad under lÄnga ambulanstransporter. Sju legitimerade sjuksköterskor med utbildning inom akutvÄrd intervjuades med kvalitativ halvstrukturerad metod pÄ tvÄ ambulansstationer knutna till vÄrdcentral i Norrbottens lÀn. Den utskrivna texten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Att strÀva efter att vara en skola för alla innebÀr en stor variation i klassuppsÀttningarna och likasÄ kunskapsnivÄerna inom klasserna. Att dÄ som lÀrare ge eleverna det stöd och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas sÄ lÄngt som möjligt kan vara en utmaning. Dessutom har provresultat frÄn nationella prov och resultat frÄn PISA-undersökningar visat att elever har svÄrt med matematik i skolan. DÀrför har det i denna systematiska litteraturstudie undersökts om öppna och/eller rika matematikuppgifter skulle kunna öka elevernas stimulans och resultat i matematik. De frÄgestÀllningar som lades till grund för studien Àr: Vad bör en matematiklÀrare tÀnka pÄ för att konstruera stimulerande öppna matematikuppgifter? Vilka erfarenheter har lÀrare och elever av att anvÀnda öppna respektive rika matematikuppgifter i undervisningen? Studiens resultat visar bl.a.