F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka svÄrigheter matematiska problemlösningsuppgifter kan vÄlla elever, samt hur dessa istÀllet kan omarbetas för eleverna ska fÄ en bÀttre förstÄelse och kunna lösa dem lÀttare.Datainsamlingen i denna studie har skett genom en observation vid ett lektionstillfÀlle dÀr eleverna arbetade med problemlösningsuppgifter. UtifrÄn observationerna samt elevernas resultat valdes ett antal elever ut för en intervju. Efter intervjuerna fick eleverna lösa nÄgra omarbetade problemlösningsuppgifter som författarna till denna studie har framtagit med hjÀlp av de Äsikter eleverna haft om uppgifterna vid intervjuerna.Resultatet har visat att eleverna fÄtt större förstÄelse för uppgifternas syfte, samt fÄtt lÀttare att lösa problemlösningsuppgifterna efter att de konkretiserats med hjÀlp av sprÄket och att eleverna fick möjlighet att anvÀnda laborativt material..

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

Syftet med undersökningen Àr att inom laborativa moment i naturvetenskapliga Àmnen pÄ gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför nÄgra skillnader i förutsÀttningar att klara av laborativa moment.Metod: Teorigenererande observationsstudie med lÄg grad av struktur.Bakgrund till arbetet Àr rapporter som gör gÀllande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga Àmnen sÀtter sÄvÀl praktiska som teoretiska kunskaper inom Àmnet pÄ prövning dÀrför Àr empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhÄller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga Àmnen pÄ gymnasiet.Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestÄende av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades nÄgra olika mönster med avseende pÄ interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lÀrarkontakt, sÀtt att handskas med laborationen och dÀrmed olika förutsÀttningar till lÀrande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer..

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Under vÄr utbildning pÄ LÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har lÀrobokens vara eller inte vara stÀndigt diskuterats i olika sammanhang. DÀrigenom har vÄra frÄgor vÀckts kring anvÀndandet av lÀroboken ute i skolorna. För att svara pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat sex lÀrare för att se hur deras tankar, arbetssÀtt och instÀllning till lÀroböcker har förÀndrats frÄn examen till idag. I vÄrt arbete behandlar vi olika lÀrande- och kunskapsteorier som berör anvÀndandet av lÀroboken och synen pÄ kunskap och lÀrande. UtifrÄn vÄrt resultat anser lÀrare att lÀroboken i matematik Àr ett stort stöd i undervisningen och en viktig del i fÀrdighetstrÀningen.

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

Syftet med denna undersökning Àr att studera det laborativa materialet vid namn Cuisenairestavar. Hur ska Cuisenairestavar anvÀndas enligt beskrivning i litteraturen? Hur anvÀnds Cuisenairestavar i undervisningen? Hur förhÄller sig det tÀnkta bruket frÄn det faktiska bruket av dem i skolan? Jag har genomfört en fallstudie med litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Data frÄn referenskÀllorna har tematiserats, tolkats och jÀmförts. Resultatet av fallstudien har synliggjort att Cuisenairestavarna bör anvÀndas som ett relationsmaterial för att skapa förstÄelse för matematiska relationer och samband.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka svÄrigheter matematiska problemlösningsuppgifter kan vÄlla elever, samt hur dessa istÀllet kan omarbetas för eleverna ska fÄ en bÀttre förstÄelse och kunna lösa dem lÀttare.Datainsamlingen i denna studie har skett genom en observation vid ett lektionstillfÀlle dÀr eleverna arbetade med problemlösningsuppgifter. UtifrÄn observationerna samt elevernas resultat valdes ett antal elever ut för en intervju. Efter intervjuerna fick eleverna lösa nÄgra omarbetade problemlösningsuppgifter som författarna till denna studie har framtagit med hjÀlp av de Äsikter eleverna haft om uppgifterna vid intervjuerna.Resultatet har visat att eleverna fÄtt större förstÄelse för uppgifternas syfte, samt fÄtt lÀttare att lösa problemlösningsuppgifterna efter att de konkretiserats med hjÀlp av sprÄket och att eleverna fick möjlighet att anvÀnda laborativt material..

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare skapar förutsÀttningar för och arbetar med barns skriftsprÄksutveckling. FrÄgestÀllningen Àr pÄ vilket sÀtt förskollÀrarna arbetar för att nÄ de berörda strÀvansmÄlen (mÄl formulerade i förskolans lÀroplan) samt vad de grundar sina val av metoder pÄ. I den tidigare forskningen uttrycks mycket om pedagogers medvetenhet och vad skriftutvecklande arbete kan vara. Litteracitet begreppet tas Àven upp, vad det Àr och om hur detta synliggörs i förskolan. Detta följs av en empirisk del dÀr resultat av tre intervjuer redovisas.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare Är och i detta arbete utvÀrderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvÀrdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr innan de fick tillgÄng till serietidningen. DÄ eleverna haft tillgÄng till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermÀtning, med samma frÄgeformulÀr som anvÀnts vid förmÀtningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bÀttre pÄ eftermÀtningen Àn pÄ förmÀtningen. PÄ alla frÄgor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermÀtningen Àn det var vid förmÀtningen.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Syftet med denna studie Àr att samla kunskap om lÀrares uppfattningar om och vÀrdering av estetiska uttrycksformer i undervisningen. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie dÀr Ätta lÀrare pÄ sex olika skolor har intervjuats. De medverkande lÀrarna arbetar alla pÄ lÄgstadiet i samma kommun och har ansvar för en egen klass. LÀrarna har inte behövt speciella kompetenser eller behörigheter inom de estetiska uttrycksformerna för att delta i studien och informanternas Älder och kön har inte haft nÄgon betydelse.Resultaten i studien visar att lÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för eleverna. Vidare framkommer det att de estetiska uttrycksformerna i stor utstrÀckning uppfattas som verktyg för att frÀmja lÀrandet i skolans andra Àmnen.