Under det senaste decenniet har media och forskare talat om att ett stillasittande beteende inte är bra för dig, och att du därför måste du träna regelbundet för att hålla upp en god hälsa. Nyligen publicerade rapporter visar nu att ett stillasittande beteende, definierat som muskulär inaktivitet ökar risken för de flesta av dagens folksjukdomar och förtida död. Dessa risker är oberoende av fysisk aktivitet mellan dina stillasittande perioder. Stillasittande tid bör betraktas som en separat hälsorisk och livsstilsvariabel.Vissa är mycket stillasittande på sin fritid och andra har ett mycket stillasittande jobb. Men det finns en grupp människor som inte kan påverka sin egen stillasittande tid under vardagar, nämligen barnen och ungdomarna i skolan.

Stillasittande utgör en hälsorisk i sig oberoende av andra hälsorisker som dålig diet och fysisk inaktivitet. Inom forskningen har man börjat undersöka hur vi påverkas av långvarigt stillasittande och vetenskapligt stöd finns för sambandet mellan långvarigt stillasittande och ökad risk för dödlighet, hjärt -och kärlsjukdom, cancer och diabetes typ II. Än så länge får inte stillasittande samma uppmärksamhet forskningsmässigt som liknande hälsoriskfaktorer.Syftet med studien var att undersöka stillasittande hos universitetsstudenter på LTU under en genomsnittlig dag.Studien utfördes på studenter som studerar vid på Luleå tekniska universitet. En enkät för att mäta stillasittande skapades utifrån två validerade enkäter. Under två dagar lämnades enkäten ut till studenter på campusområdet, 223 enkäter samlades in.Denna studie visar att studenter på Luleå tekniska universitet, kvinnor som män var lika stillasittande, med genomsnittligen 10 timmar per dag.

Pauser och återhämtning tenderar att få allt mindre utrymme både i arbetet och på fritiden och en Stillasittande livsstil har kommit att bli en av de allra största riskfaktorerna för ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur personer med stillasittande arbete upplever rörelsepauser. Metoden som användes för att svara på forskningsfrågorna var en kvalitativ datainsamling i form av öppna brev. En intervention med ett rörelseprogram utfördes på två arbetsplatser i norra Sverige. Sammanlagt deltog 32 personer.

Stillasittande framställs allt mer som en oberoende riskfaktor och är ett vanligt förekommande fenomen på arbetsplatsen. Detta är sammankopplat med en förhöjd risk för de stora folksjukdomarna, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt olika cancerformer. Syftet var att undersöka interventioner för att motverka långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Detta examensarbete är en litteraturstudie och tio stycken vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna Pubmed och Cinahl, genom sökorden ?sedentary behavior?, ?sedentary behaviour?, ?sitting time? och ?workplace?.

Övervikt och fetma bland barn är ett globalt växande folkhälsoproblem. Övervikt och fetma i barndomen ökar risken för att bli överviktig som vuxen. Nästan ett av fem barn är överviktig. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattning om övervikt bland skolbarn. Studien har en kvalitativ ansats som inkluderade åtta stycken intervjuer med skolsköterskor i två kommuner.

Idag är det fler stillasittande och otränade ungdomar än någonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhället leder till fler Stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan år 2000 och 2011 där målgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 år. Antalet artiklar som användes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förståelsen för varför vissa människor känner sig mer motiverade till att behålla ett hälsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor där tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjälp av en intervjuguide som baserades på teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna inställningen och omgivningen är tre bakomliggande påverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Hälsa och sättet man valt att leva sitt liv på ligger i fokus i vårt samhälle idag. Detta väckte mitt intresse att studera vilken påverkan media har på vår livsstil. Media har en inflytelserik position när det gäller människors inställningar och kunskaper i området hälsa och livsstil. Mitt syfte är att få en förståelse för hur människor påverkas av medias rapporter om livsstil samt att ta reda på om media kan motivera till ändringar i människors livsstil. Frågeställningarna jag kommer att söka svar på är; Hur fungerar medias påverkan av människors livsstil? Vilken betydelse har media när det gäller val av livsstil? Det är en kvalitativ studie där jag valt att genomföra intervjuer vid insamlandet av min empiri.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om Body Mass Index (BMI), metabola tillstånd, fysisk aktivitet och intag av energitäta livsmedel skiljer sig mellan individer med mycket stillasittande tid respektive individer som tillbringar mindre tid stillasittande. För att besvara syftet ställs följande frågeställningar:Skiljer sig de metabola variablerna BMI, blodtryck, blodfetter och blodsocker hos individer som tillbringar mycket tid stillasittande jämfört med individer som tillbringar mindre tid stillasittande?Skiljer sig intag av energitäta livsmedel så som chips, jordnötter, tårtor, wienerbröd, choklad och glass hos individer som tillbringar mycket tid stillasittande jämfört med individer som tillbringar mindre tid stillasittande?Hur påverkar fysisk aktivitet och stillasittande risken för övervikt när hänsyn har tagits till confoundrar (så som, kön, ålder, utbildningsnivå och intag av energitäta livsmedel)? MetodData har hämtats från studien LIV 2000 där syftet var att samla information om motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och levnadsvanor bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. En kvantitativ arbetsmetod har använts genom enkäter och fysiologiska tester som sedan har bearbetats genom statistikprogrammet SPSS för att sammanställa resultatet. Studien baserades på totalt 1067 personer, varav 603 personer valde att endast svara på enkäten och 464 personer genomgick både de fysiologiska testerna samt svarade på enkäten. ResultatResultatet visade att den enda signifikanta skillnaden mellan stillasittande och aktiva individer av de metabola variablerna var BMI som var högre hos de stillasittande.

Syftet med denna undersökning var att undersöka om motionärerna på en träningsanläggning utövar vardagsmotion utöver sin träning, eftersom studier visar att stillasittande tid är en riskfaktor för ett antal sjukdomar så som metabola syndromet, diabetes typ 2, hjärt-kärl sjukdom, fetma med mera, även för människor som tränar och är fysiskt aktiva. En kvantitativ metod i form av en enkätundersökning användes och genomfördes bland 40 medlemmar på en utvald träningsanläggning i Gävleborgs län vid 3 separata tillfällen. Studiedesignen var en tvärsnittsstudie. Alla medlemmar som kom in genom anläggningens dörr vid tillfällena då enkäten delades ut tillfrågades om de ville delta i en enkätundersökning. En pilotstudie genomfördes innan undersökningen med 5 personer som tillfrågades på samma träningsanläggning för att testa enkätens förståelse.

Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hälsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hälsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Syfte: Syftet med studien var att med accelerometri undersöka hur stillasittande tid skiljer sig mellan individer med olika aktivitetsnivå på ett företag. En vidare målsättning var att undersöka sambandet mellan objektiv och subjektiv mätmetod av fysisk aktivitet och stillasittande tid.Metod: Totalt 86 personer fullföljde sin medverkan, av dessa var 72 kvinnor och 14 män. De fick dels besvara ett frågeformulär om fysisk aktivitet och stillasittande, samt bära en accelerometer under 7 dagar i följd. Frågeformuläret bestod av delar av och hela redan befintliga frågeformulär: den korta versionen av IPAQ, Socialstyrelsen och GIH:s hälsoenkät. Deltagarna delades in i två grupper efter aktivitetsnivå enligt accelerometrimätningen, de som uppnådde rekommendationen för fysisk aktivitet och de som inte gjorde det.

Statistiska undersökningar visar att kriminalvårdens insatser är ineffektiva när det gäller att åstadkomma beteendeförändringar i klienternas livsstil. Risken att återfalla är för tidigare dömda förhållandevis hög. Men vad är det då som gör att vissa lyckas bryta med en kriminell livsstil? Och vad grundar sig en sådan livsstil i? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och processer som är betydelsefulla på vägar in i och ut ur en kriminell livsstil. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer.

Syfte: Syftet är att undersöka validiteten gällande hur väl accelerometern klassificerar mätningar vid 5 sekunders epok. Metod: Ett total av 13 barn i åldrarna 3-5 år inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjälp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade på sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jämföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, låg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skärningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV).