En metafor är en bild som påvisar likheter mellan två till synes olika företeelser, och som har för avsikt att göra omvärlden begripligare och intressantare, eller för att framhäva eller dölja information. Metaforen bär således med sig två budskap ? innehåll och stil ? som avser att informera samt väcka en känsla hos mottagaren. Ur ett översättningsperspektiv är metaforer intressanta att studera då de dessutom är kulturellt bundna och representerar etablerade och bestående betydelserelationer som ibland inte finns i måltextkulturen.I den här studien har en cocktailhandbok undersökts på grund av dess många metaforer. Jag har fokuserat på att analysera översättningen av etablerade flerordigametaforer, och författarens stil ligger till grund för själva analysen av översättningensekvivalens.

Syftet med uppsatsen är att beskriva en av arkitekten Bernt Nybergs byggnader. Han utbildades på KTH och examinerades år 1952. Den utbildning som bedrevs på KTH vid den tiden var präglad av modernismen. Bernt Nyberg visade redan under utbildningstiden ett stort intresse för tidigare arkitekturstilar och isynnerhet för klassicismen. Hans intresse för utpräglad ordning tog sig uttryck i byggnader som kan härledas till de geometriska grundformerna.I "Josephson" har han använt sig av kvadraten och kuben som utgångspunkt för rumsmodulens utformning.

Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil.

I uppsatsen undersöks fyra svenska översättningar av Shakespeares King Lear vad gäller hur de behandlar kulturspecifika uttryck och viktiga Stildrag hos originalet, som ordlekar, sammansättningar och blankvers.Den centrala frågeställningen är vilka olika strategier som präglar de fyra översättningarna, om de i första hand är stilistiskt trogna originalet eller om de har anpassats för att lättare kunna förstås av målspråkspubliken. Frågeställningen motiveras av det tidsmässiga avståndet till originalet och av att Shakespeares text innehåller en mängd för renässanspubliken aktuella referenser, som kan vara svåra att förstå för en senare tids publik.Analysen visar att det finns en tydlig skillnad mellan översättarna, i synnerhet mellan Björn Collinders och Britt G. Hallqvist versioner. Medan Hallqvists översättning är tydligt målspråksanpassad och talspråklig i stilen präglas Collinders översättning av stilistiskt originalnära lösningar, skriftspråklighet och arkaismer. Mellan de två ytterligheterna befinner sig Carl August Hagbergs och Jan Ristarps versioner, som å ena sidan har talspråkliga och målspråksanpassade drag, å andra sidan präglas av lexikala och syntaktiska arkaismer.Översättarnas olika val kan förklaras med deras olika syften och ideal.

Uppsatsen har haft för avsikt att ge ett bidrag till forskningen om nutida svensk dramatik genom attapplicera Bertholt Brechts teaterteori kring den episka teatern och distanseringsbegreppet på dramat?Tant Blomma? av Kristina Lugn. Många av de sätt och stilmedel som Brecht kallade fördistanseringar finns att upptäcka i denna text. Bland annat använder sig Lugn av sång, dans, ettmånga gånger lyriskt och orealistiskt språk, metafiktion och citat på ett sätt som fjärmar publikenfrån illusionen om att det är verkligt liv som gestaltas på scenen. Dessutom finns det drag ireplikerna som måste sägas vara distanserande, bland annat genom att rollen kommenterar sig självi tredje person.Min slutsats är då att min analys av ?Tant Blomma? visar att det finns många Stildrag somskulle kunna verka distanserande, och det finns stöd för ett episkt spelsätt i replikerna.

Den här uppsatsen behandlar en undersökning av hur adjektiv används som några olika Stildrag i yngre fornsvensk och äldre nysvensk historieskildring. Det undersökta materialet är historieskildring i prosaform, bestående av fyra olika verk: Prosaiska krönikan, Peder Swarts krönika, Per Brahes krönika och Agneta Horns memoarer. Undersökningen är delvis en systematiserad stilistisk undersökning och delvis en undersökning av ajdktivens utveckling i texterna.De redan vedertagna forskningsresultaten om svenskans morfologiska utveckling verkar stämma överens med undersökningens resultat. Till exempel syns övergången från den inhemska adjektivändelsen -og till den tyska -ig. I undersökningen upptäcktes även en viss variation, speciellt i Prosaiska krönikan, vilket tyder på att övergången skedde under yngre fornsvensk tid.

Uppsatsen har haft för avsikt att ge ett bidrag till forskningen om nutida svensk dramatik genom attapplicera Bertholt Brechts teaterteori kring den episka teatern och distanseringsbegreppet på dramat?Tant Blomma? av Kristina Lugn. Många av de sätt och stilmedel som Brecht kallade fördistanseringar finns att upptäcka i denna text. Bland annat använder sig Lugn av sång, dans, ettmånga gånger lyriskt och orealistiskt språk, metafiktion och citat på ett sätt som fjärmar publikenfrån illusionen om att det är verkligt liv som gestaltas på scenen. Dessutom finns det drag ireplikerna som måste sägas vara distanserande, bland annat genom att rollen kommenterar sig självi tredje person.Min slutsats är då att min analys av ?Tant Blomma? visar att det finns många Stildrag somskulle kunna verka distanserande, och det finns stöd för ett episkt spelsätt i replikerna.

InledningThe horror of the zombie movie comes from recognizing the human in the monster; the terror of the zombie movie comes from knowing there is nothing to do about it but destroy what is left; the fun comes from watching the genre continue to develop. Although zombies are technically dead, their cinematic genre is a living, breathing entity that continues to grow and evolve.Citatet taget ur Kyle Bishops artikel ?Raising the dead? öppnar upp för en intressant diskussion angående utvecklingen av zombiefilm. De flesta i en skräckfilmspublik kan på ett fåtal sekunder med säkerhet peka ut en zombie på vita duken. Även filmad i long shots och i extreme long shots kan till och med den åskådare som är relativt ny för genren känna igen zombien.

Översättning av kokböcker innebär översättning av kulturspecifika begrepp och företeelser. För att närmare undersöka olika översättningsmöjligheter av just sådana begrepp översatte jag delar av kokboken Nigella Express: Good Fast Food av den engelska kocken Nigella Lawson. Valet av författare medförde att stilistiskt intressanta översättningsfrågor, som stilfigurer och personlig stil, också kunde undersökas.Efter att ha översatt själv jämförde jag min översättning med den befintliga, svenska översättningen av kokboken, Nigella Express: gott och snabbt (översättning av Erland Törngren och Kerstin Törngren Lind). I den delen av undersökningen utgick jag från de områden där jag stött på problem: stilfigurer, personlig stil, översättningsmöjligheter av cook samt kulturella skillnader inom matlagningsområdet.Resultatet av studien är att Nigellas speciella stil inte går att normalisera, som vissa teoretiker anser, eftersom den är avgörande för boken som helhet. Därför bör den översättas så att samma effekt skapas.

Denna uppsats handlar om översättning av personlig litterär stil och undersöker hur utvalda Stildrag i romanen Special Topics in Calamity Physics har översatts till svenska. Romanen är skriven av den amerikanska författaren Marisha Pessl och gavs ut 2006. Den svenska översättningen Fördjupade studier i katastroffysik är gjord av Eva Johansson och gavs ut första gången 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de två Stildragen intertextualitet och figurativt språk har översatts från engelska till svenska och hur källtextens stil därigenom har överförts till måltexten.Materialet består av tre kapitel i källtexten och deras motsvarigheter i den svenska måltexten. I uppsatsen har exempel på intertextualitet i form av källhänvisningar till fiktiva litterära verk analyserats, liksom referenser till filmer, pjäser och annan populärkultur.

Ingrid Åkesson: Individuellt, lokalt eller allmänt folkmusikaliskt? Sångstil och variation i folkliga koraler hos tre sångare från Gammalsvenskby. ? Uppsala: Musikvetenskap, 1999. C-uppsats (60p).Uppsatsen behandlar den folkliga koralsången, dvs.