Människor skiljer sig åt i många avseenden, en av dessa skillnader involverar sättet de processar och representerar information på, bland annat använder sig vissa personer i högre utsträckning av verbala strategier medan andra använder sig mer av bildmässiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen går att påvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva Stilar, till stor del, menar att någon könsskillnad ej går att fastställa (t.ex. Riding & Cheema, 1991).

Medaljen har sitt ursprung i det medeltida Italien och kom till Sverige först på 1500-talet. Den har som uppgift att förmedla ett budskap i form av att minna om en speciell person eller händelse. På medaljerna förekommer en hel del symboler och tecken. Dessa symboler är avsedda att stå för en speciell uppfattning, eller att förmedla en gärning, något den personen medaljen är slagen över gjorde sig känd för under sin levnad.Syftet med detta arbete är att försöka få klarhet i hur man skall kunna tolka en medalj och dess text.Kan symboliken på medaljerna tydas på något vis, och har olika medaljgravörer någon speciell Stil man kan känna igen denne på?Finns det varierande Stilar från olika epoker, eller är någon Stil mer gångbar eller mer banbrytande än andra?Finns det en koppling till åtsida och frånsida, och kan man skönja ett mer dolt budskap vid tolkningen?.

Detta arbete gick ut på att undersöka ifall två spelmekaniskt identiska spelprototyper med två olika grafiska Stilar kunde påverka en spelares uppfattning av spelupplevelsen. Syftet var inte att undersöka hur det påverkar utan om det påverkar. Arbetet utgick ifrån att undersöka grafiska Stilar, skapa två spelprototyper samt undersöka och bryta ner spelupplevelsen med hjälp av Swinks bok om Game Feel. Åtta respondenter deltog i speltest och intervjuer vilket ledde till data som kunde konstatera att en grafisk presentation, en grafisk Stil, påverkar en spelares upplevelser av ett spel. Datan kan inte påvisa hur, däremot att det sker något, trots mekaniskt identiska spel.

Är det möjligt att arbeta med grafik från 1980-talet för att forma om och lansera på nytt? Kan man komma bort ifrån klyschor och retro Stil för att visa upp en modern syn på 1980-talets Stil som går att använda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det är en del av våra liv och en beståndsdel som ständigt ändras av medias rörliga plattform. Den ständiga förändring som design för med sig blir många gånger ifrågasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rätt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pålägg av texturer och färg/form på fotografier, visar mitt arbete en bildserie som är skapad med färg och form från 1980-talet. En bildserie som är framtagen för att få svaret på om det går att lansera gammal grafik på nytt och få det accepterat i dagens mediala samhälle..

Syftet med denna studie var att undersöka 3D-grafikens betydelse vid användandet av 3D-miljöer i virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi. Klaustrofobi är rädslan för inte kunna andas eller känna sig instängd i slutna rum. Enligt tidigare forskning har virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi visat sig vara en effektiv, billig och säkert metod. Forskning har dock inte visat vilken inverkan 3D-grafiken i miljön har på användaren.För att besvara undersökningens frågeställning skapades två artefakter - en miljö i abstrakt grafisk Stil samt en miljö i realistisk grafisk Stil. En fokusgrupp med tre individer med klaustrofobiska tendenser utan diagnos för klaustrofobi fick uppleva de båda miljöerna och fylla i två enkäter samt delta i en intervju.

The intention with this essay is to investigate how the narration of the South Korean film Sympathy for Mr. Vengeance (Park Chan-wook, 2002) relates to the Hollywood pictures of today. An important change which David Bordwell pays attention to is an intensifying of former stylistic paradigms in what he denominates as intensified continuity. That said, Bordwell and Kristin Thompson are in agreement on that the new films Still are predominantly classical. The neoformalistic standpoint which Thompson and Bordwell use appears however to contain some problematic implications.

Översättning av kokböcker innebär översättning av kulturspecifika begrepp och företeelser. För att närmare undersöka olika översättningsmöjligheter av just sådana begrepp översatte jag delar av kokboken Nigella Express: Good Fast Food av den engelska kocken Nigella Lawson. Valet av författare medförde att Stilistiskt intressanta översättningsfrågor, som Stilfigurer och personlig Stil, också kunde undersökas.Efter att ha översatt själv jämförde jag min översättning med den befintliga, svenska översättningen av kokboken, Nigella Express: gott och snabbt (översättning av Erland Törngren och Kerstin Törngren Lind). I den delen av undersökningen utgick jag från de områden där jag stött på problem: Stilfigurer, personlig Stil, översättningsmöjligheter av cook samt kulturella skillnader inom matlagningsområdet.Resultatet av studien är att Nigellas speciella Stil inte går att normalisera, som vissa teoretiker anser, eftersom den är avgörande för boken som helhet. Därför bör den översättas så att samma effekt skapas.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och därefter systematisera de problem som eleverna kan tänkas ha för bättre måluppfyllelse och därefter komma med förslag på formativa strategier eleverna kan använda sig av för ökad måluppfyllelse. Källmaterialet består av 103 inlämningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrån principerna för aktionsforskning. Inlämningsuppgifterna har analyserats utifrån en teknik som innebär att man jämför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver använda för att komma till en bättre, eller annan, lösning. Det som har undersökts är hur elevernas stavning, meningsbyggnad, Stil, bildhantering, struktur, källhantering och fusk påverkat resultatet av inlämningsuppgiften. Därefter ges exempel på olika formativa strategier för att hjälpa eleverna att nå bättre resultat.  Slutsatsen är att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som påverkar resultatet utan även om de verktyg som krävs för att åstadkomma ett bättre kvalitativt resultat. .

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett antal skolor har utformat sina likabehandlingsplaner. De frågeställningar som jag utgår ifrån är: Vilka textuella drag utmärker de undersökta likabehandlingsplanerna? Finns det influenser från andra genrer inom skolkontexten i de undersökta likabehandlingsplanerna? Går det att finna textuella egenskaper i de undersökta likabehandlingsplanerna som kan försvåra läsningen och förståelsen av likabehandlingsplanerna för någon av mottagargrupperna ? skolledning, lärare, elever och föräldrar? Mitt material består av tolv högstadie- och gymnasieskolor i Göteborg. Den analysmetod jag använder mig av kallas strukturell analys. Undersökningen visar att likabehandlingsplanerna varierar mycket vad gäller textuella drag.

Kan man få fram blandrabatter (mixed borders) som i sin växtkomposition fyller en kunds önskemål trots att man ståndortsanpassar växtvalet hårt?  Kundens önskemål kan vara: lättskött, friskt och härdigt växtmaterial, och vilken Stil de har tänkt sig att rabatten ska ha..

Under de senare åren har intresset att betrakta äldre musik på ett Stiltroget sätt ökat. Detta intresse har medfört att man nu lägger allt större vikt vid kunskap om tiden då musiken skrevs, för att förstå denna musik på ett djupare plan. Forskningen kring detta har försvårats genom att de källor man har från tiden, ofta säger emot varandra. Detta gör det svårt att avgöra vad i källorna som man egentligen kan påstå är en avbild av en tradition eller vad som är en mans egen uppfattning och tolkning av samtidens musiktradition. Genom detta arbete har jag närmat mig denna problematik genom att jämföra tre viktiga spelböcker från 1750-talet för att på så sätt få fram vilka olikheter och gemensamma nämnare dessa böcker har.

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200VT 2011Handledare: Ingmar SöhrmanExaminator: Sigrid Dentler.

Eftersom våld gestaltat i cartoon-Stil ofta anses mer accepterat för barn och ungdomar genom att våldet maskeras med en humoristisk gestaltning, har intresset varit att ta reda på vad i Stiliseringen som har störst inverkan. Utifrån denna teoretiska utgångspunkt har arbetet ställt frågor kring hur Stilisering av form eller textur påverkar uppfattningen av en karaktär i 3D-grafik. För att besvara dessa frågor utfördes ett praktiskt arbete bestående av två modellerade karaktärer, renderade i tre olika versioner. Dessa versioner bestod av olika kombinationer av relativt realistisk representation och Stilisering i cartoon-Stil, vilket innebar Stilisering av textur eller form. Denna uppfattning undersöktes sedan främst ur barn och ungdomars perspektiv, genom enkäter baserade på främst slutna frågor och skalor.

AbstractFilm är något som använts i skolan under en lång tid. Film är dock något som används relativtokritiskt. Den källa som lärare normalt använder för att visa film är AV-Media. I dennaundersökning har fyra av AV-Media Kronobergs filmer om hinduismen undersökts: Världensreligioner: Hinduismen och tre delar ur serien Kort om Indien.Teorin bygger i huvudsak på tre böcker, Umberto Ecos Den frånvarande Strukturen, Bill NicholsRepresenting Reality, Mattew Bernstein och Gaylyn Studlars Visions of the East, Orientalism inFilm. Samt Edward Saids Orientalism.

Arbetet innefattar en studie baserad på det grafiska verk som slutfördes på Colossai Studios 2007 som var ett förstadie till en kommande filmsekvens som skulle användas inför marknadsföringen av spelet Frontline Nation. Genom den expandering i detaljnivå som genomfördes mot spelets fotorealistiska Stil studeras grafikens relation till spelupplevelsen utifrån begreppet the suspension of disbelief. Inom ett teoretiskt ramverk av spel- , design- och mediestudier analyseras verket och dess skapandeprocess för att slutligen mynna ut i en diskussion om hur expanderingen kan utföras med hänsyn tagen till en potentiell betraktares suspension of disbelief. Analysen leder slutligen fram till ett antal angreppssätt där kontentan är att vi kan underlätta betraktarens suspension of disbelief genom medvetna val att hålla grafiken trogen till verkligheten, fotografiska konventioner, förstärkande referenspunkter samt en sanningspräglad helhet. Angreppssätten kan med fördel användas inför framtida grafiska expanderingar mot en fotorealistisk Stil där spelupplevelsen beaktas eller som språngbräde till framtida forskning..