Att med hjälp av improvisation framföra koraler med olika harmoniseringar och med olika tekniska modeller för att framhäva dess Cantus Firmus är en mycket gammal metod. Detta är en del av utbildningen och en del av yrkesstoltheten hos kyrkomusiker. Cantus Firmus kan framhävas på flera sätt, exempelvis om den spelas på separat manual med solistisk registrering. Då spelas Cantus firmus i sopran- eller i tenorläge. Vidare kan koralen harmoniseras om i tonala varianter, med utgångspunkt i koralbokens harmonisering eller i exempelvis senromantisk Stil.

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstår när individen agerar därför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstår när individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsStilar: självbestämmande Stil, kontrollerande Stil ochopersonlig Stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsStilarna. En enkätstudie genomfördes med 87deltagare.

I den här uppsatsen behandlas uttalet av de personliga pronominas singularaobjektsformer. Dessa har sedan medeltiden stavningsmässigt genomgått enförändring från mik till mig. Klart är också att mej-uttalet fanns etablerat i vardagligttalspråk redan på 1600-talet.Synen på objektsformerna som markörer för Stil och ålder undersöks i enlitteraturgenomgång av språkvårdsrekommendationer från 1600-talet och framåt.Dessutom görs en intervjuundersökning av hur körledare idag ser på saken och påvilka grunder de bestämmer sig för det ena eller andra uttalet. Undersökningenmotiveras av att man i körsammanhang ofta ställs inför valet mellan uttalen [mig]och [mej].Resultaten av litteraturgenomgången visar att mig-uttal sedan flera hundra åranvänts som en markör för högre Stil medan mej-uttal varit den vardagliga formen.Den visar också att olika Stilmarkörer har utvecklats åt olika håll, vilket man kanbehöva ta hänsyn till vid Stilanalys av äldre texter.De intervjuade körledarna anger Stil och ålder som de viktigaste faktorernatalande för mig-uttal. De underskattar också i samtliga fall åldern på mej-uttalet.Resultaten ger förhoppningsvis ett fylligare underlag för att i, främstkörsammanhang, göra ett Stilistiskt medvetet val mellan de båda uttalen av mig..

Det här kandidatarbetet handlar om Barsebäcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som sträcker sig ända tillbaka på 1400-talet och kom i familjen Hamiltons ägor år 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under århundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till år 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men år 1889 gjordes parken om till den Stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var även under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanställt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl Hårleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att få ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn på godset samt egna förslag på hur man skulle ha kunnat förbättra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början på 1700-talet och spred sig över Europa och nådde Sverige på 1800-talet.

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur Stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

Syftet med denna uppsats a?r fra?mst att dokumentera min instudering av Carl Philipp Emanuel Bachs Sonat i e-moll fo?r traversflo?jt och basso continuo (H.551), som jag har spelat pa? blockflo?jt. Bach skrev sonaten under upplysningstiden och den a?r ett fint exempel pa? den nya Stil som bro?t fram mellan barocken och klassismen, Empfindsamer Stil, med snabba karakta?rsva?xlingar och ka?nslobyten. Jag har reflekte- rat o?ver ma?nga aspekter av musikskapandet, fra?mst tempo, artikulation och dynamik.

Arbetets syfte är att beskriva och förstå vad fem stycken framgångsrika svenska klädskapare själva uttrycker som avgörande för sin framgång. Med framgång menas i arbetet framgång ekonomiskt sett. Metoden för arbetet har varit en deskriptiv studie med utgångspunkt i fem kvalitativa intervjuer. Respondenter som har visat positivt resultat i de tre senaste årsboksluten har valts ut att deltaga. Resultatet visar vilka faktorer som klädskaparna själva uttrycker vara avgörande för sin framgång.

Detta arbete handlar om hur jag har tagit fram koncept och färdiga modeller på fyra karaktärer, två manliga och två kvinnliga. Under arbetets gång har jag försökt ta reda på om jag kan förmedla livsåskådningarna god och ond genom subtilare formelement. Jag valde att använda mig av både ett västerländskt och österländskt perspektiv i min karaktärsdesign. Det västerländska perspektivet på de goda och det österländska på de onda karaktärerna.Jag har studerat bland annat hur vi uppfattar varandra, kroppsspråk, stereotyper och färger. Jag har dessutom jämfört västerländskt tecknade filmer, Walt Disney, med japanskt tecknad animeserier.

Denna uppsats handlar om översättning av personlig litterär Stil och undersöker hur utvalda Stildrag i romanen Special Topics in Calamity Physics har översatts till svenska. Romanen är skriven av den amerikanska författaren Marisha Pessl och gavs ut 2006. Den svenska översättningen Fördjupade studier i katastroffysik är gjord av Eva Johansson och gavs ut första gången 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de två Stildragen intertextualitet och figurativt språk har översatts från engelska till svenska och hur källtextens Stil därigenom har överförts till måltexten.Materialet består av tre kapitel i källtexten och deras motsvarigheter i den svenska måltexten. I uppsatsen har exempel på intertextualitet i form av källhänvisningar till fiktiva litterära verk analyserats, liksom referenser till filmer, pjäser och annan populärkultur.

Uppgiften som beställdes av Abstracta gick ut på att omkonstruera ett rackskåp i produktserien Enjoy. En hissanordning avsedd för att höja och sänka samt dölja en Platt-TV skall utvecklas till detta skåp. Slutprodukten skall användas i konferensmiljö där man är i behov av digital bildvisning. Skåp och hisslösning skall inge en viss känsla av Stil och elegans då dessa ofta används i kontakt med eventuella kunder. Då skåpet härstammar ur produktserien Enjoy, vilken har en viss form och Stil, måste även den nya lösningen uttrycka samma känsla.

Abstract Detta är en undersökning av diskursiva förändringar i läromedel. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärobokstexten i historieläromedel har förändrats under de senaste decennierna. Frågeställning: Hur har diskursen kring framställningen av socialismen förändrats i historieläromedel? Teorierna som ligger till grund för undersökningen är hämtade dels från Staffan Selanders Lärobokskunskap från 1988 och dels från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Metoden grundar sig i Selanders tankar om vad som bör undersökas i en läromedelsanalys. Vad som undersöks är därför de tre områdena urval, Stil och förklaringar.

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.Teorier om inlärningsStil, kognitiv Stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS.Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits..

I detta arbete undersöks skillnaden mellan skapandet av tooniga kontra realistiska texturer för polygonmodeller till datorspel. För att alls kunna undersöka detta har jag först fått ta reda på vad som faktiskt gör en grafisk Stil toonig. Detta, har jag kommit fram till, är om det som avbildats dels blivit förenklat och även Stiliserat (det vill säga ikoniskt abstraherat och även expressionistiskt abstraherat). Det som definierat en realistisk Stil har jag låtit vara något som påminner om sådant som kan ses i foton. Jag har sedan åt fyra olika digitala 3D-modeller skapat texturer i två olika grafiska Stilar: toonig och realistisk.

Föreliggande undersökning analyserar ett urval Stil- och språkliga drag i tre av Selma Lagerlöfs romaner: Gösta Berglings saga (1891), En herrgårdssägen (1899) och Kejsarn av Portugallien (1914). Analysen är av Stilistisk karaktär och har avsett att visa eventuella likheter och skillnader mellan de tre romanerna. Metoden utgår från Cassirer (1970) där ett urval aspekter av relevans för denna undersökning har analyserats. Dessa är aspekter på berättarperspektiv, samt språkliga och allmänt Stilistiska aspekter, som redogörs både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet i föreliggande undersökning visar att Lagerlöfs språk och Stil under det 23-årigatidspann som analyserats är tämligen enhetlig.

Är det möjligt att arbeta med grafik från 1980-talet för att forma om och lansera på nytt? Kan man komma bort ifrån klyschor och retro Stil för att visa upp en modern syn på 1980-talets Stil som går att använda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det är en del av våra liv och en beståndsdel som ständigt ändras av medias rörliga plattform. Den ständiga förändring som design för med sig blir många gånger ifrågasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rätt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pålägg av texturer och färg/form på fotografier, visar mitt arbete en bildserie som är skapad med färg och form från 1980-talet.