SammanfattningSyfte: Att få en fördjupad förståelse av hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen i Sverige.Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas måste lära sig att leva med sjukdomen samt hantera omvärldens reaktioner och värderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktär.Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.Metod: Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillämpa Grounded Theory.Resultat: Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; En livssjukdom, Omgivningens förhållningssätt till sjukdomen, Reglerad och spontan diskriminering/Stigmatisering samt Strategier vid diskriminering/Stigmatisering. Dessa kategorier kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; En kamp för livet.Slutsats: Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/Stigmatisering som de erfar. Beroende på vilka copingstrategier som de tillämpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hälsa och välbefinnande..

Studiens syfte är att studera vilka erfarenheter individer har som blivit utsatta för brott. Detta för att erhålla en ökad förståelse för brottsoffers situation. Utifrån syftet har frågeställningen Erfarenheter av att vara brottsoffer utvecklats. För att söka svar på frågeställningen har intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom IPA-modellen.

Syftet med följande studie är att undersöka de lågpresterande eleverna i årskurs 6 uppfattning om nivågruppering i matematikundervisningen. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om nivågruppering. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och enkäter ville jag se om de lågpresterande eleverna upplever matematikundervisningen som mer lustfylld i en homogen grupp, samt om den eventuella effekten av Stigmatisering i slutändan kommer att hämma deras kunskapsutveckling. Resultaten pekar på att en individualisering av undervisningen i form av nivågruppering ger de lågpresterande eleverna en uppfattning om att de behärskar kunskapsområdet och de upplever därför matematiken som mer lustfylld och intressant och att detta stärker elevernas självtillit..

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever Stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Introduktion: Patienter med HIV/AIDS upplever diskriminering och Stigmatisering i sjukvården. Att mötas av diskriminering och Stigmatisering påverkar livet för de smittade i form av att de upplever social isolering, depression och post traumatisk stress. Stigmatisering och attityder har ett samband. Sjuksköterskans attityder kan påverka patienten negativt i form av diskriminering och Stigmatisering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med HIV/AIDS och även att beskriva vad som orsakar dessa attityder.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever Stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna på arbetsmarknaden i Boden för personer med funktionsnedsättning. Syftet var även att undersöka om det finns fördomar bland arbetsgivarna i Boden mot personer med funktionsnedsättning. Genom kvalitativ metod har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts med arbetsförmedlare, handikapporganisationer och arbetsgivare för att utreda hur möjligheterna på arbetsmarknaden ser ut för personer med funktionsnedsättning i Boden. Resultaten visar att arbetsgivarna i Boden uttryckte rädsla för att anställa personer med funktionsnedsättning. Okunskap om funktionsnedsättning orsakar fördomar mot och Stigmatisering av personer med funktionsnedsättning i Boden, vilket minskar självkänsla och motivation att söka arbete..

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever Stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Många attityder och förutfattade meningar existerar inom vårdkedjan kring patienter med alkoholproblematik. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskors och läkares attityder gentemot patienter med alkoholproblematik. Dessutom kommer orsaker och effekter till attityderna belysas. Metoden är en systematisk litteraturstudie med tio kvantitativa och två kvalitativa studier. Resultatet innehöll tre av författarna identifierade teman: kunskap & utbildning, interventioner och mötet & Stigmatisering.

Antalet personer med blodsmitta ökar både globalt men även i Sverige. De vanligaste sjukdomarna orsakade av blodsmitta är Hepatit B (HBV), Hepatit C (HCV) och Humant immunbristvirus (HIV). Bemötandet från vårdpersonal är viktigt för att patienten ska få en positiv upplevelse av vården och sjuksköterskan har till uppgift att ge en god vård på lika villkor till hela befolkningen. Stigmatisering är kopplat till begreppet stigma som innebär en egenskap som avviker från våra normer på ett negativt sätt och leder till att en person inte accepteras i det sociala samspelet. Syftet med denna studie var att beskriva den samlade kunskapen kring Stigmatisering hos personer med blodsmitta i vårdsituationer.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD är en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsättningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad än flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna är inte lika omfattande, dock finns en kännedom att mer än hälften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 år. Studiens syfte är att undersöka hur personer med ADHD påverkas av omgivningens syn på diagnosen. Den utvalda metoden för studien är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras på intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett Stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur Stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda Stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Bakgrund: Antalet personer som lever med hiv ökar såväl i Sverige som globalt. Hiv är en sjukdom som associeras med ett socialt oacceptabelt beteende och är brett stigmatiserad. Hiv-relaterat stigma och diskriminering är påtagligt i hela världen och skapar hinder för prevention, god vård, behandling och stöd. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hiv-positivas upplevelser av stigma och Stigmatisering inom sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa och tre kvantitativa studier utfördes.

Syftet med studien var att få en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjänat ett fängelsestraff. Vi ville ta reda på vad som kan ha påverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fängelsevistelse.Materialet är insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberättelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berättelser för att uppnå en tolkning av deras livsvärld.När det gäller den teoretiska tolkningen har vi utgått ifrån olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och Stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svårt med tillit och relationer. Alla upplevde någon slags känsla av Stigmatisering och skam.

Introduction: Public health is based on the determinants of health. They mutually influence each other. Structural factors and life conditions contribute to health inequality both within and between countries. Health inequality can be seen between different social groups, which can be the cause of differences in living conditions, health behavior and disease vulnerability. One of the consequences of this is segregation which means that certain groups live apart, where this distribution can be connected to economic resources and/or ethnicity.