BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det är viktigt med tidig diagnostisering och påbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till långsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus är en sjukdom som bryter ned immunsystemet som leder till opportunistiska infektioner. Sjukdomen sprids via oskyddade samlag och kontakt med smittat blod. Smittrisken är däremot låg om personen som lever med humant immunbristvirus har en välinställd antiretroviral behandling. Det finns rädslor för sjukdomen och personerna som lever med den. Som följd upplever de personerna diskriminering och stigmatisering i sitt dagliga liv från olika delar av omgivningen.

Uppsatsen avser att undersöka hur den Italienska och den Italiensk-Amerikanska maffian gestaltas inom det moderna film och tv-mediet. Undersökningen baseras på den Amerikanska dramaserien Sopranos(David Chase, 1999-2007) och den Italienska filmen Gomorrah(Matteo Garrone, 2008). Teoretiska utgångspunkter för uppsatsen är politisk filosofi (Macchiavelli, Hobbes), Pierre Bourdieus habitus begrepp, ideologikritik, cultural studies och socialpsykologi. Slutsatsen visar en tydlig skillnad mellan de olika filmtexterna vad gäller såväl narrativ, ideologiska aspekter och psykologiskt orienterad människosyn, samt reflekterar över maffiafilmers roll utifrån en populärkulturell kontext..

Vår uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsområde. Utanförskap är ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestämt sätt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stående utanför samhället. Inom det sociala arbetet används utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det även ut flera samhällskritiska hiphop-låtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Långtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. För att förbättra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen åtgärdsprogram där de subventionerar programdeltagarnas löner åt arbetsgivaren. Målet är att skapa incitament för arbetsgivarna att anställa samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i åtgärdsprogram snarare försvårar möjligheterna för de utsatta grupperna på arbetsmarknaden. Syftet är därför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlåsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Detta görs genom intervjuer med åtgärdsdeltagare samt med hjälp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

The aim of this study was to deepen the knowledge about the meaning of being internationally adopted for individuals living in Sweden. Through group discussions with young adults data was retrieved, and then analysed with a qualitative phenomenological approach. The study revealed three main themes: 1) experiences of being Swedish, 2) experiences of ethnic origin, and 3) the interaction between the two aspects of the identity, how the internationally adopted individual integrate's his/her ethnical origin with his/her Swedish identity. With regards to previous studies about adoption and psychological theories the meaning of being internationally adopted in Sweden is discussed..

Bakgrund: HIV upptäcktes i början av 1980-talet och har kommit att bli en världsomfattande sjukdom som drabbat miljontals människor. Antalet smittade stiger hela tiden och det finns idag ingen bot mot virussjukdomen. Dagens bromsmediciner gör dock att många smittade kan leva länge innan de insjuknar i AIDS. Allteftersom överlevnadstiden ökar, är också sannolikheten att möta HIV-smittade patienter i olika vårdsituationer större än någonsin. Detta gör att det ställs höga krav på vårdpersonalen med avseende på kunskap och kompetens kring patienter smittade med HIV.

Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vikommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kankommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer ocharbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studienanvänder sig av Goffmans teorier om stigmatisering.

Bakgrund: Schizofreni är en vanlig psykossjukdom där symtom kan innefatta en skev verklighetsuppfattning med hallucinationer, vanföreställningar och ett avvikande känslobeteende. Målet med omvårdnaden för individer med schizofreni är att lindra lidande och att omvårdnaden ska vara individanpassad. En viktig aspekt för god omvårdnad är trygghet mellan patient och sjuksköterska. En upplevelse av god hälsa stärker både meningsfullhet och livskraft för individen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av livsvärlden gällande den egna hälsan och vårdandet hos individer med schizofreni.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier gjordes. Analysmetoden som använts är Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fått ett annorlunda bemötande än andra. Det var därför intressant att utforska hur personerna själva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner människor har hepatit C i världen, i Sverige är runt 50 000 personer smittade. Hepatit C är en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken är intravenöst missbruk. Andra sätt att smittas är till exempel stickskada inom vården samt genom smittad blodtransfusion.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fått ett annorlunda bemötande än andra. Det var därför intressant att utforska hur personerna själva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner människor har hepatit C i världen, i Sverige är runt 50 000 personer smittade. Hepatit C är en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken är intravenöst missbruk. Andra sätt att smittas är till exempel stickskada inom vården samt genom smittad blodtransfusion.

Begreppet Whistleblower (Visselblåsare) avser en person som internt eller externt uppmärksammar missförhållanden eller andra oegentligheter på sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrån ett svenskt perspektiv, med inriktning på lärare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur svenska lärare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhållanden på arbetsplatsen. Vi vill även få en inblick i lärares uppfattningar av vad som krävs för att de ska känna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de ställer sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med både lärare och en regional ombudsman.

The purpose of this essay is to examine Cognitive and Psychodynamic theory in the ways they approach spirituality. How and whether or not the personal view of spirituality affects the professional role of the psychologist is investigated. Data from six semi-structured interviews with psychologists have been collected and analysed in a qualitative, phenomenological method. The results reflect two main topics and several subsequent headlines with regards to: 1) the psychologist's professional approach and 2) the area in between the psychologist's personal and professional approach to spirituality. From empirical studies and relevant theories, a discussion is held about the psychological approaches to spirituality in psychotherapy.

An explorative study on the work motivation of employees at a retirement home. The three main factors are internal motivation, external motivation and control. A comparison between how important they estimate the different factors to be and how they experience them today reveals which factor is their key motivator and which areas that need improvement. Results indicat that internal and external motivation are slightly more important than control. And the amount of perceived control reflects the amount of creative and initiative behaviour of the individual.