Globaliseringen och det vi idag kallar kunskapssamhället innebär stora förändringar med ökade krav inom de allra flesta branscher och i de allra flesta länder. Den nya tiden påverkar ledarskapet, ledarnas situation och den påverkar medarbetarskapet - enskilt och i arbetsteamet. De ökade kraven medför ofta ökad press och stress som i sin förlängning kan påverka ohälsan. Om den nya tidens förändringar möts med traditionell styrning, d v s att chefen är den som tänker, drar upp riktlinjer, informerar och detaljstyr vad som skall utföras, påverkar det såväl ledarskapet som medarbetarskapet. Med för låg delaktighet skapas olust, lågt engagemang, låg motivation och en sämre psykosocial arbetsmiljö som i sin förlängning påverkar hela livssituationen.

Jag har skapat en plats för eftertanke i kontorslandskapets strikta miljö. Ett bord med taktila kvalitéter som har för avsikt att bidra till avslappnande fysisk aktivitet och meditativt lugn. Med inspiration från naturliga strukturer och mönster har jag jobbat med sinnesintryck som främjar lugn och reflektion.Vi rör oss idag i strikta, geometriska miljöer. Skapade miljöer, som inte alltför sällan känns lika självklara som vår naturliga miljö. I en ständig jakt på effektivitet följer vi ett givet mönster.

Den här kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga människors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet är baserat på kvalitativa intervjuer genomförda med åtta personer som bott i byn under en längre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gått Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hållbar livsföring som hålls där. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus på begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstå de drivkrafter som ligger bakom valet att bosätta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna västerländska samhället bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som är viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga människors liv och slutligen vad det är som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosätta sig där.

I planeringen av dagens samhälle har det i stor utsträckning börjat uppmärksammas hur ett område ska kunna uppnå en individuell identitet som skiljer den från andra platser. För att ta reda på varför detta är viktigt, om det ens är det och hur det sker i Stockholms planering idag har denna undersökning utförts.I Stockholms historia kan många exempel på exploatering och förtätning med koppling till identitet studeras. Många av dem är lokaliserade i gamla industriområden och ett sådant aktuellt exempel är industriområdet Lövholmen från 1800-talet. Lövholmen är beläget i Liljeholmen i Stockholm och ligger just nu under planering för exploatering. Det har i planeringsprocessen uppstått många frågor kring hur identiteten och karaktären ska bevaras genom att skydda vissa byggnader och strukturer.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet.

Syftet med detta arbete är att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av möjligheter för att vidareutveckla omvårdnaden inom sitt ansvarsområde. Sju intervjuer med operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier. Temat blev: att ha goda förutsättningar till ytterligare utveckling men sakna tydliga strategier för att kunna gå vidare. Kategorierna var: att bli trygg i yrkesrollen och kunna se andra framtida roller, att inse att det är ett ständigt lärande, att känna behov av regelbundna möten för reflektion, att ha visioner om utveckling men även vara medveten om hinder.

This study examined if individuals act in a less discriminating way and in a more fair way when they receive instructions about justice and not being discriminating while recruiting. 96 randomly assigned students at the University of Lund participated in this study. The participants were informed that they would act as a recruiter. They would then choose and place three of the best personal record in order of preference. There were three different kinds of company policies/instructions.

Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med ledande befattningar inom Polisen Värmland tolkar begreppet jämställdhet. År 2007 firades att kvinnor funnits i tjänst inom Polisen i 50 år. Jämställdhet är numera en norm i samhället (Alvesson och Billing, 1999), och vi ansåg att det skulle vara intressant att undersöka hur polisen förhåller sig till den normen, eftersom det är en traditionellt sett mansdominerad organisation. Som metod har vi valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill undersöka förhållningssätten hos de olika individerna, vilket är svårt att utläsa av en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002). Vi har valt att intervjua individer med en ledande befattning, eftersom det finns forskning som visar på att ledningens inställningar till jämställdhetsarbete är avgörande (Roth, 2007).

Syftet med den här texten är att med hjälp av de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk analysera hur den den svenska musikern Stefan Sundströms använder historia för att ge uttryck för ideologikritik i sina texter. Sju av hans studioalbum utgör grunden för empirin där den gemensamma kontexten är att de har givits ut under borgerliga regeringar, undantaget Fabler från Bällingebro som ges ut innan valet 2006 men som innehåller låtar som var en del i valrörelsen. Orsaken är att Sundström ser sig själv som den musikaliska delen av ett vänsterpolitiskt motståndsmaskineri. Texten diskuterar också hur historia kan användas som ett politiskt vapen. Resultaten pekar på att historiemedvetandet och den politiska musiken aktiveras i relation till en större upplevd förändring, vad Rüsen kallar ett ?borderline event?.

Jag har skapat en plats för eftertanke i kontorslandskapets strikta miljö. Ett bord med taktila kvalitéter som har för avsikt att bidra till avslappnande fysisk aktivitet och meditativt lugn. Med inspiration från naturliga strukturer och mönster har jag jobbat med sinnesintryck som främjar lugn och reflektion.Vi rör oss idag i strikta, geometriska miljöer. Skapade miljöer, som inte alltför sällan känns lika självklara som vår naturliga miljö. I en ständig jakt på effektivitet följer vi ett givet mönster.

Verksamhetsregler vid utformning av kravspecifikation © Shlomo Franko Markus Hansson Kandidatuppsats framlagd juni, 2006Omfång: 45 sidorHandledare: Pär- Ola Zander Abstract Sedan början 1900-talet har IS börjat ta en central roll i världsekonomin, människan har blivit beroende av dessa för att utföra sitt arbete. I takt med att fler verksamheter styrs av system. Dessa övervakar och administrerar den dagliga processen vilket har ställt allt högre krav på IS. Komplexiteten hos systemen har vuxit fram med de tekniska innovationer som skett, men oberoende av den tekniska framgången har företag och verksamheter inte förändrats i lika stor utsträckning. Strukturer inom en verksamhet är stela och är svåra att förändra, vilket medfört att man formar IS efter verksamheten.

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande.

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ?Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande?, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för hur invånare i Malmberget upplever den förändring som pågår i samhället. Invånarna i Malmberget har under många år fått flytta på grund av gruvan och nu händer det igen. Hur påverkar förändringarna invånarnas dagliga liv samt hur ser framtiden ut för Malmberget och dess invånare är frågor som tas upp i studien. Vad som har framkommit i studien är att informanterna upplever att samhället bit för bit håller på att försvinna. Kommunen har lagt Malmberget åt sidan och underhållet i samhället har försämrats.