Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

Utifrån fyra fantasybilder, vars gemensamma nämnare är att de föreställer ett eller flera monster, av tre olika konstnärer och en konstruktivistisk syn på kön ställer denna uppsats frågan Hur konstrueras kön i fantasybilder? Syftet med denna frågeställning är att genom bildanalyser och gestaltande arbete synliggöra hur föreställningar om könsroller och normer representeras och reproduceras i fantasybilder, bilder som barn och unga kommer i kontakt med genom bok- och spelomslag, reklambilder och serier. Uppsatsens didaktiska syfte är att beskriva en modell för hur arbete med frågor om könsroller, könsstereotyper och normer kan genomföras i skolan, främst i gymnasieskolan, genom användande av just fantasybilder. Genom att ställa fyra fantasybilder mot representationsteorier signerade Griselda Pollock och Erving Goffman, samt teorier om monster signerade Noël Carroll, Cynthia A. Freeland och Carol J.

Detta är en kvalitativ undersökning av begreppet heteronormativitet utifrån livsvärldsintervjuer med kvinnor som omdefinierat sin sexuella läggning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur heteronormativitet tar sig uttryck, hur identitetsskapandet samverkar med normer, förebilder och stereotyper, samt hur olika sexualiteter kan utgöra ett hot mot heteronormen. Studien baseras på fem intervjuer med kvinnor som tidigare levt som heterosexuella men som nu identifierar sig som homo- eller bisexuella. Det insamlade materialet har analyserats i fem teman; att vara sig själv, förebilder?, normalitet, hot mot heteronormen? samt diskriminering och fördomar?.

Marknaden ser inte likadan ut idag som den gjorde fo?rr. Kunden vill inte la?ngre la?ta sig styras utan har ista?llet, i allt sto?rre utstra?ckning, sja?lv bo?rjat styra. Detta la?gger allt sto?rre vikt vid ma?lgruppen.

Reality-genren har kritiserats sedan dess uppkomst. Programmen benämns ofta i massmedia såväl som i vardagligt tal som ?förnedrings-TV? eller ?mobbnings-TV? på grund av dess kontroversiella form. Programmen anklagas för att sudda ut gränsen mellan den privata och offentliga sfären samt att ge tittarna en bild av att det är okej att håna och förnedra andra människor.Genom att låta två fokusgrupper diskutera reality-genren som helhet samt frågor som berör ämnen om klass, etik och identitet syftar denna studie till att undersöka tittarnas attityd till de svenska reality-programmen. De frågeställningar som studien också syftar till att besvara är följande: Hur definierar respondenterna i intervjun reality-TV? Anser respondenterna att det går att urskilja några samhällsklasser i programmen? Anser respondenterna att det finns framträdande stereotyper/mönster i programmen? För att besvara frågeställningarna har jag använt mig utav två ostrukturerade fokusgrupper som tillkommit genom ett snöbollsurval.

I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Alltså blir betydelsen för hur man väljer att skriva någonting viktigt då det påverkar den sociala praktiken, i fråga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på svensk nyhetsmedias framställning av invandrarkvinnan. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvällspress utifrån frågeställningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvällspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i så fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar.

Att kunna ge uttryck fo?r emotioner och fo?rsta? andra individers emotionella signaler kan vara skillnaden mellan liv och do?d eller mellan social gemenskap och utanfo?rskap. Det finns inom forskningen spridda resultat om hur emotioner upplevs i ma?n och kvinnors ansikten samt motstridigheter i forskningen om vilka emotioner som har fo?retra?desra?tt, a?ven kallad superiority effect. Viss forskning visar att arga ansikten har en dominerande fo?retra?desra?tt na?got som kan kopplas till o?verlevnadsmekanismen.

Vulva vestibulit, eller förkortat vestibulit, är en problematik som uppmärksammats mer påsenare år och som kännetecknas av smärta kring slidöppningen i kvinnors könsorgan. Det ären diagnos som präglas av många oklarheter kring orsaker och behandlingar. I denna uppsatsundersöks hur vestibulit konstrueras som diskursivt fenomen. Syftet med uppsatsen att visahur olika diskurser ger betydelse åt vestibulit och hur det är möjligt att förstå problematikenoch de personer som drabbas. Materialet består dels av tidigare studier om vestibulit och delsav material hämtat från olika sidor på internet, med en blandning av information frånsjukvården, journalistiska verk, forum och bloggar.

Denna undersökning berör de genuskonstruktioner som finns i skapandet av actionhjältinnor. Jag har valt att undersöka Salt (2010) Sucker Punch (2011) samt Resident Evil:Retribution (2012) Undersökningens frågeställningar är,Hur motiveras användande av våld då det utförs av kvinnliga actionhjältinnor?Vilka arketyper går att urskilja i representationerna av kvinnliga actionhjältinnors våldsutövande?Vilka symboler går att urskilja i kvinnliga actionhjältinnors utövande av våld?Min undersökning grundar sig i teorier om genus med utgångspunkt i Raewyn Connel, för att vidare knyta det samman till Stuart Halls representationsteorier samt stereotypifiering. Teoriavsnittet avslutas sedan med kvinnlig medieforskning från Liesbeth Van Zoonen samt Laura Mulvey. Min tidigare forskning grundar sig i en förklaring till hur den manlige hjälten genom tiden har representeras och vad som a?r representativt fo?r denne.

Bakgrund: Populärlitteratur har traditionellt inte haft någon stark ställning i svenskundervisningen. Detta har på senare tid ändrats till att populärlitterära romaner mycket väl kan förekomma som läsmaterial. Populärlitteratur är emellertid ett svårdefinierat begrepp, och studiens utgångspunkt är att även livsstilsmagasin ska räknas till populärlitteraturens sfär. För att kunna använda dessa texter i en undervisningssituation krävs att läraren vet vad dessa tidningar innehåller. Fokus i studien ligger dels på populärkulturens roll i samhället, dels på livsstilsmagasinens roll i populärkulturen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka innehållet i ett antal livsstilsmagasin samt den bild av samhället de ger uttryck för.

Media affects our views of the world and plays a large part in creation and dissemination of social representations. Through media?s increasing importance, people and organizations need to work harder to stand out among the large amounts of brands that exists today.In 2013, Umea? Energi launched a commercial concept about Dolf and Ja?rven, two characters living in Lill-Grobban, a fictional village outside of Umea?. The aim of this qualitative study is to examine how Umea? Energi uses stereotypes in the commercial concept Dolf and Ja?rven and how this affects the respondents, and in the long run the stereotypification of norrlandians.

AbstractTitel: Animerad film ? En analys av genus och hjälte-/skurkstereotyper i fyra filmerFörfattare: Anna Gummesson och Louise SköldHandledare: Daniel Zachrisson Examinator: Ingegerd Rydin Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att analysera fyra animerade långfilmer för att se om det går att urskilja några specifika mönster vad gäller genus, samt vad gäller stereotyperna hjälte/hjältinna och skurk.De filmer som valdes var Snövit och de sju dvärgarna (1937), Den lilla sjöjungfrun (1989), Skönheten och Odjuret (1991) och Shrek (2001), av vilka alla utom den sistnämnda är producerad av Walt Disney Company. Shrek är i stället producerad av Dreamworks. Filmerna valdes ut efter årtal, då vi ville se ifall det fanns några uppenbara skillnader som kan knytas till det år de producerats i, men också efter hur pass relevanta de skulle vara att analysera utifrån valda teman, med tanke på handling och rollkaraktärer.Metod: Textanalys med inslag av ideologikritik.Resultat: Det fanns en hel del mönster att finna i båda temana, som även till viss del visade sig hänga ihop, på det viset att den idealiserade bilden av genus var den som hörde ihop med hur hjältinnan/hjälten var framställda. Den bilden visade kvinnan som den perfekta, vackra, söta och goda, och till viss del passiv och svagare.

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.

Den här undersökningen handlar om hur den kvinnliga reklammodellen i modemagasinet Vogue representeras. Uppsatsen baseras på tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre reklambilder från modemagasinet Vogue, där jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor från olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i reklam har använt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues reklambilder.