Arbetet undersökte vad manliga och kvinnliga spelare föredrar hos en kvinnlig hjälte i ett actionspel. Inledningsvis diskuterades en rad tidigare studier kring genus i spel och annan visuell media. Därefter redogörs begreppen fysionomi och stereotyp för att få en förståelse för hur man kan dra slutsatser kring en karaktär från så lite information som en konceptbild. Därefter redogörs kända kvinnliga fiktiva hjältar från det senaste århundradet från film, spel och annan visuell media.Artefakten som skapades var fyra olika karaktärskoncept av olika kvinnliga hjältar som var baserade på en förundersökning. Förundersökningen bestod av en karaktärsstudie och en kvantitativ enkätundersökning.

Denna juridiska studie beskriver på ett enkelt sätt hur Sveriges lagar och regler tillåter en svensk polisman eller hans befäl att fatta beslut om att rikta tvångsmedel mot en person som på något sätt gjort sig skyldig till ett brott. Studien kan fungera som en snabb informations bank för en nyligen examinerad polis som inte hunnit fått den viktiga erfarenheten av ?verkligt? polisarbete som är så viktig för att lära sig yrket fullt ut. Rättegångsbalkens kap 23, 24, 27, 28 behandlar de tvångsmedel som dels polisskolan tar upp under grundutbildningen men även som en polisman troligtvis oftast kommer i kontakt med i vardagen. Litteraturen kring Rättegångsbalken är mångsidig och när det gäller kommentarer till tvångsmedel finns det en uppsjö av olika författare som gett sig i kast med att försöka förklara dessa, litteraturen som denna studie grundar sig på är skriven av en mycket respektingivande överåklagare som har erfarenhet i att granska åklagarväsendet och därmed mycket kunnig inom området.

En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpå social identitetsteori. Resultatet visade att bägge yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper.

När man planerar för nya områden idag är ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmässigt. Att med funktionsblandning, tät bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö är det som eftersträvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt råder det en stor skillnad i hur man använder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmässighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat på Brunnshögområdet i Lund? Vad innebär begreppet stadsmässighet i Brunnshög/Lund Ne´s planeringsunderlag i jämförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmässiga innehållet i begreppet stadsmässighet samt tillämpningen i fallet Brunnshög/Lund NE.

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang.

Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper somassocieras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrånteorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan sessom sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frånolika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotrepersoners enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- elleryrkesförberedande program.

Titel:Företags och konsumenters motiv och förväntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram. Författare :Malin Börsbo och Sara Lindskog Handledare: Johan Anselmsson Problem: I litteraturen kring relationsmarknadsföring och lojalitetsprogram, eller kundklubbar som det också kallas, är företagsperspektivet idag det dominerande. Den bild som finns av kunderna är inte underbyggd av några empiriska undersökningar speciellt inriktade på kundklubbar. Ett ren-odlat kundperspektiv saknas alltså. Det behövs därför utökad kunskap om konsumenters motiv och förväntningar kring att engagera sig i dessa klubbar.

The aim of this studie centers on how lgbt (lesbian, gay, bisexual, transgender) are portrayed in women?s magazines. The magazines we have chosen to analyze are FRIDA, VeckoRevyn and amelia, which all three have different target groups. We have, with the assistance of the rhetorical and semiotic analysis methods, assessed 18 articles with their associated photographs. These methods are part of the qualitative analysis model and are used in order to study less empirical data with more depth.

Frågorna som jag ställer i min uppsats utgår från om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterära läsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem från skolans sida att läsa mer. Problemet är det klassiska att det är svårt att få elever i senare delen av grundskolan att läsa skönlitteratur, vilket också många lärare inom skolvärlden uppmärksammat. Syftet med min studie är att undersöka om barndomens läsning varit av någon större vikt för läsningen och hur man i skolan kan gå vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) använt om olika läsfaser har legat till grund för min ana-lys.

Bakom uppsatsen finns ett genuint intresse för kartmedier samt funderingen om kartan genomgår en evolution till att bli ett digitalt och interaktivt medium. I aktuella styrdokument för gymnasiegeogra-fin framgår att såväl kartor som GIS skall finnas med i undervisningen, motiveringen är dock bristfäl-lig. I syftet väcktes därför frågor om vilka belägg som fanns för digitala undervisningsmetoder inom geografi? Syftet kondenserades till frågeställningarna: Vad skrivs i litteraturen om digitalt lärande i geografi i allmänhet? Vad skrivs i litteraturen om att använda digitala kartor och programmet Google Earth i undervisningen i synnerhet? Hur svenska geografilärare ser på samt i vilken omfattning de använder digitala kartmedier? För att besvara frågorna genomfördes en litteraturstudie samt en en-kätundersökning. Litteraturstudieresultatet visade främst två saker.

Denna studie syftar till att ta reda på vilket språkligt lärande som blir möjligt iförskolans sångsamling för att därigenom kunna problematisera kring hur musicerandet kan bli till redskap för språkutveckling. För att kunna undersöka detta fenomen, söktes i olika typer av litteratur svaret på frågan hur barn lär sig talspråket. Litteraturen visade bland annat att språket är ett mycket komplext system som kan delas upp i olika komponenter för att lättare förstås. De komponenter denna studie behandlar är språkets: innehåll, form och användning. Dessa tre komponenter innehåller olika delar: semantik, fonologi, fonetik syntax, morfologi och pragmatik som alla är viktiga för språkutvecklingens helhet.

This Master?s Thesis aims to examine the attitudes concerning gender issues among children?s librarians. The main purpose is to examine what their views on the subject are, and if they consider gender issues when acquiring and mediating books. We are also interested in their opinions about gender stereotyping in children?s books.

Enligt Skolverket (2008) har ungefär en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstaspråk. Flerspråkiga barn eller barn med små eller inga svenskkunskaper är därför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvärtom något som allt fler lärare i allt större utsträckning kan förväntas komma i kontakt med. Detta kräver speciell kompetens av lärarna. Det övergripande syftet med detta arbete var därför att närmare studera hur arbetet med flerspråkiga elever sker i skolan. I det här examensarbetet gjordes en undersökning av hur lärare i praktiken arbetar med flerspråkiga elever, detta genom en observation av tre lärare i deras undervisning av samma förstaklass med många (tre av fyra) flerspråkiga elever.

The survey aims to investigate and analyze how the image of Sweden and "Swedish character? is produced in the correspondence between Swedish immigrants and family at home, compared to how the image of America and the U.S. is produced. The starting point is the concept of identity, which is shaped by the social group a person belongs, which can lead to stereotypes are formed. How does the Emigrant describe his new life in letters home to Sweden? What comparisons are made? What memories are passed from the time at home? How does the picture changes over time? How does the stereotypes change over time? The material used are remnants and secondary sources in the form of correspondence between emigrants and their relatives back home.

Bakom uppsatsen finns ett genuint intresse för kartmedier samt funderingen om kartan genomgår en evolution till att bli ett digitalt och interaktivt medium. I aktuella styrdokument för gymnasiegeografin framgår att såväl kartor som GIS skall finnas med i undervisningen, motiveringen är dock bristfällig. I syftet väcktes därför frågor om vilka belägg som fanns för digitala undervisningsmetoder inom geografi? Syftet kondenserades till frågeställningarna: Vad skrivs i litteraturen om digitalt lärande i geografi i allmänhet? Vad skrivs i litteraturen om att använda digitala kartor och programmet Google Earth i undervisningen i synnerhet? Hur svenska geografilärare ser på samt i vilken omfattning de använder digitala kartmedier? För att besvara frågorna genomfördes en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Litteraturstudieresultatet visade främst två saker.