I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Detta är en textanalys av svensk kriminalfilm. Den här studien undersöker hur våld skildras i svensk kri-minalfilm, hur våldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mäns motiv, och om våldskaraktärerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrån ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill säga våldsscener, scener där karaktären agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener där karaktären agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras ärHypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007).

Detta är en textanalys av svensk kriminalfilm. Den här studien undersöker hur våld skildras i svensk kri-minalfilm, hur våldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mäns motiv, och om våldskaraktärerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrån ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill säga våldsscener, scener där karaktären agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener där karaktären agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras ärHypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007).

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som är vanligt förekommande i den förskola som ingår i studien. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, ålder, klass, etnicitet och funktionsnedsättning i den valda barnlitteraturen. Detta har även gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mångfald av karaktärer, eller ifall makt tillskrivs karaktärer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha på förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktärer som både följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker.

Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan.

Syftet med arbetet är att få ökad förståelse för hur elever på gymnasiet tolkar och påverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hämtade i massmedia, samt att utreda hur man kan använda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elever uppfattar att män och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lärande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys användes också som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker från normen i en bild och då ofta i negativ bemärkelse och särskilt gällande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

Title: Familjära chefer och opersonliga ledare ? en studie om reproducering av stereotypa könsroller i intervjuer med kvinnliga och manliga chefer i Dagens industriAuthors: Linnéa Pettersson and Lovisa WaldeckSubject: Undergraduate research paper in journalism studies, Dept. of journalism, media and communication, JMG, University of GothenburgTerm: Autumn 2013Supervisor: Mats Ekström, JMG, University of GothenburgPages: 33Purpose: The main purpose was to identify and examine the difference between how thebusiness newspaper Dagens industri portray male and female CEOs and executives.The study focuses on longer interviews of more personal character.Method: Qualitative content analysisProcedure: Fourteen interviews in Dagens industri, with seven men and seven women, were described and analyzed.Results: By using qualitative content analysis we were able to find that stereotypic gender roles are being reproduced in many ways in Dagens industri. The interviews with the female leaders have a more personal character with a larger focus on their private life while men gets to answer more technical questions related to their company. Women are questioned about their children and home while men are not.

Genom att diskutera anställningsprocessen, ämnar studien att belysa och skapa förståelse för hur normer skapas och återskapas. Normer skapas och återskapas i ett interagerande människor emellan. Författarna fann att stereotypa föreställningar,homosocialitet, makt och socialisation är aspekter som påverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..

Vårt syfte är att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till färgval och motiv på en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation där vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har även fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vårt insamlade data utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förväntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vårt resultat kan vi se att barnen använde sig av bilddialoger och verbalt språk men även färger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har även sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar från pedagogernas sida.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till.Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag.

Genom att diskutera anställningsprocessen, ämnar studien att belysa och skapa förståelse för hur normer skapas och återskapas. Normer skapas och återskapas i ett interagerande människor emellan. Författarna fann att stereotypa föreställningar,homosocialitet, makt och socialisation är aspekter som påverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..

Problemformulering: . Idag såväl som historiskt har chefspositionerna dominerats av män, vilket har resulterat i att de flesta människor förknippar en ledare med en man. På den svenska arbetsmarknaden innehar män sammanlagt 71 procent av alla chefspositioner (SCB 2008). Framgångsrika ledare beskrivs således ofta av vad som vanligtvis associeras med maskulinitet. Den maskulina könsmärkningen av ledarskapet har bland annat bidragit till att minska kvinnliga chefers handlingsutrymme att utöva ledarskap jämfört med män.