Uppsatsen är en studie av Islamic Center i Malmö och dess nätverk och syftar till att förstå hur religiösa föreningar påverkar förutsättningarna för ekonomisk integration. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer som huvudkälla, såväl intervjuer med individer på Islamic Center som andra personer som på olika sätt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har främst baserats på teori kring socialt kapital och nätverksbyggande som viktiga förutsättningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har något att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjälpa folk in i arbetslivet. Samtidigt så måste de ideella/idéburna organisationerna själva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna få ta del av det arbetet.

I denna uppsats analyseras det estniska utrikesministeriets argumentation för ett EU-medlemskap. Den empiriska basen utgörs av offentliga tal som hållits av estniska utrikesministrar mellan åren 1994-2000. Uppsatsen teoretiska ram kan härledas från den aktuella debatten mellan konstruktivistiska och rationalistiska förhållningssätt beträffande internationella relationer. Med detta som bakgrund testar jag i vilken mån Frank Schimmelfennigs internationella relationsteori om ?retoriskt handlande? kan förklara det estniska utrikesministeriets argumentation.

Syftet med arbetet är förslaget om virtuella gemenskaper som ett komplement till de kanaler som politiker använder idag för att nå ut till medborgarna. Genom en kvalitativ litteraturstudie tas tolv faktorer fram som anses vara nödvändiga för att dessa gemenskaper ska stödja den demokratiska diskussionen. Dessa faktorer operationaliseras för att kunna användas som analysverktyg för att undersöka redan existerande gemenskaper, vilka valts utifrån deras koppling till riksdagen eller kommunala utskott, vars inriktning är utbildning, då sådan anses vara grundläggande för att ge medborgare i en deltagardemokrati möjlighet att kunna bidra till den politiska agendan.Anledningen till förslaget är att utvecklingen av elektronisk kommunikation har tillfört ett ökat utbud kanaler som gör det möjligt för användare av datorer att snabbt hämta information, eller göra inlägg i debatter bortom det fysiska rummet. Efter analysen går det emellertid att konstatera att någon resurs liknande den som föreslagits i dem tolv faktorerna ännu inte finns, så istället avslutas arbetet med en reflektion över vad det innebär. Det utesluts däremot inte att liknande gemenskaper finns på förslag eller skulle kunna få betydelse framöver..

AbstractThis thesis analyzes the Russian Foreign Policy Doctrine from a broad theoretical perspective, with the aim of describing and explaining the doctrine using a number of theoretical approaches. Russia's foreign policy has undergone substantial changes since Vladimir Putin became president in the year 2000, involving a radical shift in foreign policy objectives and thereby moving away from the more confrontational and distrusting policies which characterized the Boris Jeltsin regime. Putins doctrine, based on pragmatism and seeking partnership and collaboration with the West, can be described as a near revolutionary re-orientation of Russia's foreign policy guidelines, meaning a transformation of the country's self image which implies a rejection of great power status and a search for a new role in the international community.Our thesis has examined explanatory variables such as the domestic political situation in Russia, the contemporary international system and President Vladimir Putins system of beliefs in order to describe and explain the doctrine. Our results show that the doctrine is largely a product of Putins personality, values and beliefs, but also to a large extent a consequence of necessities, namely the poor Russian economy and the fact that the country no longer can withstand an all out conflict with the West involving an excessive arms race.Keywords: Vladimir Putin, pragmatism, realism, domestic politics, radical change..

Under 1990-talet har den offentliga sektorn influerats av marknadsreformer som New Public Management och principer såsom Beställar- utförarmodellen (BUM), främst för att sänka kostnader och uppnå effektivitet. BUM är en av de principer som främst fått fotfäste i Sveriges offentligt styrda verksamheter som exempelvis Hälso- och sjukvården. När modellen infördes i Region Skåne var det viktigaste målet var att skilja på beställare och utförare för att uppnå en effektivare styrning av Hälso- och sjukvården. Beställarnas uppgift blev att formulera målen för verksamheten medan utförarnas uppgift blev att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål. En effektivare beställarstyrning uppnås enligt styrmodellen genom kontrakt, där avtal skrivs mellan parterna angående om produktion och kostnader och genom budgetering.

AbstraktBegreppet främlingsfientlig använd's ofta i media om Sverigedemokraterna efter valframgångarna 2006. Indirekt ger detta väljarna samma stämpel. Är det främlingsfientlighet som får väljarna att rösta på partiet? Är det något annat väljarna vill ha sagt med sina röster? Vad tror Sverigedemokraterna's politiker är anledningen bakom framgången? Det vill jag ta reda på i denna uppsat's.För att uppnå syftet att få väljarna's uppfattning har jag genomfört ett femtiotal intervjuer där mer än hälften har varit Sverigedemokrater. Elva personer är dessutom ledande politiker inom partiet.

The aim of this study is to analyze the change of Basque nationalism during the last ten years and discuss how the main nationalist party (PNV) tries to impose "we"- feelings and support for its cause. Theories of nationalism and national identity are used in the analysis.A textual analysis of PNV:s unofficial documents is discussed and compared with a discourse analysis of its official documents. Although the unofficial documents deal with similar view of basic political/territorial ambitions, language and identification, there are some differences in the latest documents regarding the view of who is defined as Basque and also to the detoriated relation to Spain. Although references are made to the regard that the Basque Country is for everyone, the persistence of emphasizing the uniqueness and myths of the Basque culture signals a different matter. The discourse analysis of the official documents supports this claim and although they contain an ambiguous relation to Spain it is clear that Basque nationalism has been radicalized.

This thesis aims to analyse the problems concerning the reorganization of the Swedish consulary system, which took place right after the Swedish entry in the European Union in 1995. This thesis shows the underlying debate in the Parliament before the changes. It also discusses which factors caused the reorganisation. My work focuses on the Swedish consulary representation in Spain which exist of an embassy in Madrid and 20 underlying honorary consulates. The consulates are not foreign authorities but are still handeling a lot of cases as an govenmental authority.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur människor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrån följande frågeställning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vår teoridel har vi utgått från ett konstruktivistiskt perspektiv där vi fokuserar oss på teorier kring konstruktion av identitet i allmänhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla är socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi använt teorier kring föreställningen om ?den andre?, som är en grundläggande utgångspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna få veta hur människor själv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vårt primärmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur våra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

The aim of the thesis is to examine how central collective actors in the Swedish subsystem of renewable fuels use their positions of power and influence to their own specific interests and needs. In particular the thesis looks at the problems of climate change and oil scarcity and how renewable fuels are described as a potential solution. Using agenda setting theory and Steven Lukes three dimensions of power as a framework, five actors are examined and analysed. The study has been done in two parts. In the first part policy documents are analysed concerning the actors general stance towards renewable fuels, and how this is communicated to the media, politicians and public.

This paper develops a theory for understanding negotiation situations involving states and indigenous peoples. Using relevant constructivist theory as a starting point, the paper develops a theory about understanding the relationship between power and culture implicit in the concept of the state. This relationship is examined in negotiations situations involving states and indigenous peoples. States are constituted by social structure and are representatives of the national culture. At the same time states are actors within the international system and a part of the culture of Westphalia.

Denna studie prövar och utvecklar två dominerande teorier om civilsamhällets roll för demokratiutveckling genom att belysa det avvikande fallet Hizbollah i Libanon. Teorierna representeras dels av Robert Putnams teori om civilsamhället som en arena där socialt kapital och tillit skapas mellan medborgare, och dels av Jean Cohen och Andrew Aratos teori som ser civilsamhället som en inflytandekanal mellan medborgare och staten respektive det ekonomiska och politiska samhället. Analysen består i en studie av Hizbollahs verksamhet genom linsen på de två teorikomplexen för att pröva och jämföra dessas förklaringskraft för olika aspekter av Hizbollahs civilsamhällesarbete och dess uttryck för demokratisering. Med hjälp av denna analys avser uppsatsen sedan att dra slutsatser kring styrkorna och svagheterna med de använda teorierna utifrån hur väl de förmår svara mot ett fall i en icke västerländsk och odemokratisk kontext och på så sätt komplettera och utvidga dessa med alternativa förklaringsmodeller.Studien visar att Putnams teori endast har viss begränsad förklaringskraft för fenomenet Hizbollah, och finner istället en mer tillfredställande teori i Cohen & Aratos verk p.g.a. dess syn på civilsamhället som en kanal för sociala rörelser i kraft att framtvinga politisk förändring.

Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska värderingar och korrelationen med ett politiskt parti. Avsikten är att se om eleverna beskriver partiet som det är, där de ser sina egenintressen, eller om de beskriver partiet som det bör vara utifrån en idealiserad uppfattning. Samhället förändras och partipolitiken med den, därav är det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhället och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav styrdokumenten, för att på så vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag använder mig av Statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock är enkätunderlaget för litet för att göra några induktiva utsagor.

When it comes to political representation, all over the world women almost always make up a minority of representatives in the legislative bodies. The Scandinavian countries in general and Sweden in particular have though been exceptions to this rule with, when compared to other countries, a rather high percentage of women in elected positions. This development took off in the seventies: during that decade the unit percentage of women in the Swedish Riksdag rose by double!The aim for this thesis is to analyse what underlying ideas influenced this advance. The focus is on three different female party federations, who are believed to have had a great impact on this increase of women politicians through their influence in their own mother parties. The federations analysed are the ones connected to the Social Democratic Party, the Centre Party and the Liberal party.

Konflikten om Arktis är idag högst aktuell eftersom efterforskningar om möjligheter till anspråk på Arktis pågår i skrivande stund. Området Arktis har länge varit ett område förskonat från konflikter, då det har utgjorts en plats som inte varit värd att kämpa om. I dagsläget gör fem stater anspråk på Arktis, Ryssland, Kanada, Norge, Danmark och USA. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka anspråk de olika staterna har på Arktis, och med vilket argument som de olika staterna anser sig ha rätten till Arktis. Vidare studeras huruvida deras anspråk är förenliga med de internationella lagar som finns.