This thesis aims to explain the emergence of the Common Foreign and Security Policy of the European Union, and its institutional shaping, by using elements of Neofunctionalism and Liberal Intergovernmentalism.Using Neofunctionalism, the Common Foreign and Security Policy can be explained both as a side-effect of Europe's economic integration, and as a way to maintain the former and the European Union's position as an economic superpower. The institutional shaping is a result of lack of convergence between important national interests. Therefore it rests on a firm intergovernmental base, with rigorously limited use of supranational decision-making.For Liberal Intergovernmentalism, geopolitics and ideology, and to a certain level log-rolling, have played important roles. The reunification of Germany convinced France to form an alliance between the two countries. France, determined to achieve an economic and monetary union, thus offered Germany a political union, including a Common Foreign and Security Policy on intergovernmental terms.

Följande uppsats analyserar Italiens decentraliseringsprocess och globaliseringen i anknytning till den sicilianska kriminella gruppen, La Cosa Nostra. Ett mönster urskiljs, som tyder på att förflyttandet av makt till de lägre nivåerna i det italienska samhället spelat mindre roll för den kriminella organisationens möjligheter att påverka och skapa sig en central roll i det italienska samhället. Globaliseringen visar däremot ett tydligare mönster på att ha haft en substantiell inverkan på den kriminella aktörens arbete. LCN:s villkor har förbättrats och de kan idag på ett mer självständigt manèer, mot tidigare, agera. Det teoretiska ramverket har hämtats ifrån Risse-Kappens verk ?Bringing Transnational Relations back in?.

Crisis management planning is a relatively new policy area in the European countries. It has materialized since the fall of the iron curtain and because of the increased interest to prevent wide-ranging national emergencies. In Sweden, the county administrative board has a key obligation to perform risk analysis guidelines. This assessment involves identifying crisis, planning response to the crisis and, if necessary, confronting and resolving the crisis in the geographic area of the region. The purpose of my thesis is to examine if there are any differences in crisis management planning between the county administrative boards? risk analysis guidelines.

Democracy is said to uphold the dearest values and be the most moral system. But it cannot be characterized as a rigid "syste" but a continuously changing political framework, under which aims and values can be fulfilled - and replaced.The increasingly diverse and ever-changing environment of contemporary democracies forces change upon the systems' natural evolution, which makes their future features uncertain and unforeseeable. A powerful change-force doctrine does however claim change is mainly (or merely) caused by the power of ideas; the elite power over ideas can thus provide a natural foundation for the analysis of the direction of development for democracy. This study aims to provide such a foundation by reconstructing empirical and normative descriptions of democracy at two certain points in time, following extensive government studies.As a tool for analysis, this study identifies values of substantial and procedural character central to democracy theory and discourse. It further creates ideal types of democracy based on these values, to which the nature of democracy is measured.

Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor.

After the fall of the Berlin Wall in 1989 the satellite states of the former Communist bloc immediately departed on a journey towards democracy and market capitalism. Among the many tasks of the newly elected governments, one was to transform the paternalist Communist welfare state into a social system that would decrease the oversized role of the state, at the same time as protecting the citizens from the hardships ensued from the transition.I have studied the evolution of new welfare systems in the Czech Republic, Poland and Hungary, three countries generally agreed as the most similar and most successfull transition countries of the Eastern bloc. Gøsta Esping-Andersen's prominent typology of welfare regimes, consisting of the liberal, corporatist and social democratic regime-types, has constituted the theoretical basis of the analysis. Simultaneously, applying new cases to the typology implies an element of theory testing.The study shows that 40 years of Communism and partial isolation from the West has not prevented these three countries from developing welfare states fully compatible with those of Western Europe and the Anglo-Saxon nations and that all three of them in fact fall within the scope of the corporatist regime-type..

Endel menar att det svenska samhället står inför förändringar gällande välfärdens omfattning. Dessa påståenden pekar på att den välfärd vi en gång haft är påväg bort. Socialdemokraterna, i regeringsställning i dagsläget, kan ses som ett parti vilket har haft en mycket stor betydelse för uppbyggnaden av sveriges omfattande välfärdsstat. Partiet vill i sin politik uttalat bevara den generella välfärden. Fråga blir således, vad är socialdemokraternas egentliga relation till välfärden? Den socialliberala teorin med den moderne förespråkaren Rawls, talar om ett rättvist samhälle byggt på allas personliga friheter som lika viktiga och ett samhälle med olikheter tillåtna endast om det gynnar de sämst ställda.

AbstractThis paper is a comparative study of the final reports of the Norwegian and Danish power studies performed in 2003. While the Danish study found that democracy is thriving, the conclusion of the Norwegian power study was that democracy is in a crisis. The purpose of this paper is to find explanations to why the studies in two Nordic countries arrived at such different results.Methodologically, the paper consists of an ideological text analysis and critical analyses of the discourse. In order to study how the results of the power studies can differ so considerably, the following aspects have been surveyed; 1) external contexts (government inquiries); 2) work process (the researchers? background, role and co-operation); 3) the problem areas and themes studied; and 4) power perspectives.

Historiskt sett har miljöfrågor inte varit av någon större vikt inom politiken och har därför inte heller varit särskilt aktuella på den politiska agendan. I de fall där miljöfrågor har diskuterats och varit en del av den politiska agendan har det främst handlat om hur miljöresuser skulle kunna utnyttjas bättre i syfte att maximera den ekonomiska vinningen. Sedan ungefär tre årtionden tillbaka har detta dock kommit att förändras. I takt med globaliseringen och den tekniska utveckligen har insikten om den nära kopplingen mellan ekonomiska, sociala och miljöfrågor fått större genomslag och blivit allt mer framträdande på den politiska dagordningen. Denna koppling fick sitt stora genombrott med Brundtlandrapporten där uttrycket hållbar utveckling myntades.

Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Efter den svenska välfärdsstatens uppbyggnad ansåg man att den svenska förvaltningen var i behov av reformer. Dessa reformer skulle komma att förändra i stort sett hela den kommunala verksamheten, vissa kommuner mer än andra. Reformerna hade till stor del inspirerats av de idéer som av forskare kommit att kallas New Public Management. Då de fundamentala tankegångarna inom NPM har nyliberala förtecken, verkar det rimligt att anta att högerpartier varit mer mottalgliga för dessa idéer än vänsterpartier. Den kommunala förvandlingen har dock påverkat de flesta kommunerna oavsett politisk färg, vilket leder oss pröva teorier och hypoteser, där den ideologiska grunden som förklaringsfaktor till anammandet av dessa reformer.Genom att studera samtliga svenska kommuners tillämpande av dessa reformer kan vi med hjälp av olika förklaringsvariabler som, ideologi, ekonomi, kommuntyp, geografiskt läge, och på så sätt stärka eller falsifiera de teorier vi prövar.

This paper is a critique of the hegemonic democracy ideal in France today, the myth of the Republic. Based on critical theory, the paper also contains a normative attempt giving the chance to subaltern groups to tell their, less often heard, version of the "truth".The theoretical foundation is the ontological narrative perspective, where identities and actions are understood as being constructed by the telling of stories. The interdependent relations of different narrative dimensions are analyzed. The power over who gets to tell the story of the "truth" is understood as decided in the interaction by dimensions of metanarrativity, public narratives, ontological narratives and conceptual narrativity. The author argues, inspired by Chantal Mouffe, that consensus is an illusion based on exclusion of those that differ.

The word crisis is often used in everyday language, but according to political theory it actually refers to a crisis situation within a country where national interests suddenly are at stake demanding that important and complex decisions must be made within certain time constraints. These decisions can in turn lead up to most fatal consequences. USA, being one of the world's superpowers is most certainly involved in crisis situations directly or indirectly, frequently or more seldom. Amounts of people get suddenly involved and even more people can be drawn in by the decisions that are made thereby. Research has shown that the character of a leader affects decision-making.

On three occasions, in 1973, 1993 and 2005, Swedish parliament and government has resolved to integrate the, previously independent, foreign offices beloning to the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) with the Swedish embassies. The implemenation of the integrationreform has however been a lengthy process. This thesis adresses two main issues: how has the integrationreform been able to remain a viable recipe for organizational change over time and why has the integrationprocess taken so long? Lastly I assess the possibility for effective implementation following the decision 2005.Based on New Institutionalism I conducted an historical analysis of the integrationprocess to explore the conditions for reform. My results indicate that the integrationreform primarly suited the interests of the Ministry for Foreign Affairs, making the Foreign Serivce more effective and clarifying the Ministry's responsibilty for Swedish development cooperation policy.

Sedan mitten av 1950-talet har det politiska intresset för miljöfrågorna ökat ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Den svenska miljöpolitiken har decentraliserats och kommunernas ansvar och möjligheter att utveckla den lokala miljöpolitiken har därmed ökat. Tekniska Verken i Linköping utgör av de viktigaste lokala aktörerna på miljöområdet och är därför intressant att studera. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aktörer som har makten över miljöområdet i Linköpings kommun samt möjliga orsaker till varför dessa aktörer innehar denna makt. Undersökningen har begränsats till energi- och avfallsområdet i Linköpings kommun.