En debatt har förts under de senaste Ären kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmÄgan att subtrahera Àr svÄrare för elever att erövra, jÀmfört med förmÄgan att addera. Detta Àr en intervjustudie som bygger pÄ analys av 42 elevtest och nio pÄföljande intervjuer med elever i Ärskurs tvÄ. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna Àr dÄ barn i Ärskurs tvÄ lÀr subtraktion med hjÀlp av skriftliga rÀknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lÀra subtraktion med skriftliga rÀknemetoder.

Fortfarande idag sÀtter ordet JV skrÀck i mÄnga utlÀndska investerare pÄ grund av GPAC och andra misslyckade JV i Kina . Kina tÀnker inte göra omvÀrlden nÄgra gratistjÀnster, utan vill dra nytta av de fördelar man har av den stora billiga arbetskraften. Kineserna Àr vÀl medvetna om sin potential och kommer inte att ingÄ JV som inte passar dem. Motiven för kineserna att ingÄ JV med utlÀndska företag Àr i grund och botten bara steg i utvecklingen av bilindustrin. NÀr de vÀl fÄtt den kunskap de behöver för att kunna gÄ vidare sjÀlva kommer de nog inte att visa nÄgon vÀlvilja mot sina gamla partners.

I takt med allt mer ?slimmade? organisationer och ökade ekonomiska krav pÄ företagen stÀlls det dessutom högre krav pÄ de anstÀllda. De senaste mÄnadernas ekonomiska kriser över vÀrlden har dessutom lett till att mÄnga sÀgs upp frÄn sina arbetsplatser, men vad hÀnder med dem som blir kvar pÄ arbetsplatsen? Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om konsekvenserna av uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist blir ett arbetsmiljöproblem för de anstÀllda som blir kvar pÄ en arbetsplats efter en massuppsÀgning. Anledningen till att jag har valt att skriva den hÀr uppsatsen Àr att jag Àr intresserad av frÄgor om arbetsmiljö och hur anstÀllda pÄverkas av en ökad arbetsbelastning och vilka faktorer som pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön.

I sjuksköterskans arbete ingÄr att ansvara för patientens omvÄrdnad. Sjuksköterskan har med sin utbildning och erfarenhet omfattande kompetens inom omvÄrdnad och ska dÀrmed axla ansvaret som ledare. Vi sÄg det som viktigt att skriva om förutsÀttningar att arbeta personcentrerat, för att lyfta fram sjuksköterskans kompetens och öka samarbetet med andra yrkesgrupper. Vi sÄg att det fanns utvecklingsmöjligheter inom omrÄdet och ville dÀrför lyfta betydelsen av vad viktigt det Àr att arbeta personcentrerat. Syftet med studien var dÀrför att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vilka förutsÀttningar som fanns för att arbeta med personcentrerat förhÄllningssÀtt i den kommunala vÄrden av Àldre.

Den föreliggande uppsatsen handlar om lÀroböckernas framstÀllning av imperialismen i gymnasieÀmnet historia mellan 1956 och 2003. GenomgÄngen av lÀroböckerna följer fem teman; diskurs, mÀnniskan, historiesyner, kunskap och lÀrande samt anknytning till lÀroplanen. Dessa fem teman visar att lÀroplanens mÄl inte alltid följs, detta beror frÀmst pÄ författarna som ofta har ett idealistiskt sÀtt att skriva pÄ, förlagens krav pÄ gÄngbarhet spelar hÀr en viss roll. En lÀrarenkÀt visar att lÀrarna intar en mycket ambivalent hÄllning till sina lÀroböcker, de har en stark kritik mot lÀroböckerna men anvÀnder dessa flitigt. Det de mest saknar Àr mentalitetshistoria, lÄnga linjer den lilla mÀnniskan och kvinnan.

Den svenska veteranutredningen lyfter upp mediabilden frÄn Sveriges deltagande i internationella insatser som ett problem. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga skillnaderna i rapporteringen av hÀndelserna under Operation Artemis i Kongo 2003 utifrÄn Försvarsmakten och de fyra största dagstidningarna (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet) samt att undersöka om rapporteringen skiljer sig beroende av om det Àr en morgontidning eller kvÀllstidning. Analysen har gjorts utifrÄn ett narrativt perspektiv och tidningarna har analyserats utifrÄn kategorierna dagstidningsekonomi, sensationsjournalistik, objektivitet, vinkling och förenkling. Uppsatsen visar pÄ att det finns skillnader i hur bÄde Försvarsmakten och dagstidningarna rapporterade frÄn Operation Artemis. Uppsatsen visar ocksÄ pÄ att rapporteringen skiljer sig om det Àr en morgontidning eller kvÀllstidning som skriver artikeln.

INLEDNING OCH PROBLEM: NÀr jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lÀstes i klasserna sÀllan behandlades med samtal. Oftast lÀrde sig eleverna att skriva ?bokrecensioner?, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lÀsta. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ pÄverkan pÄ elevernas lÀsintresse. Syftet med studien Àr att undersöka intresse för boksamtal i grundskolans undervisning som pÄverkan till ökad förstÄelse av omvÀrlden med lÀsning av skönlitteratur.

Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av föresprÄkarna för New Public Management (NPM) som hÀvdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sÀtt att lösa vad de framhÄller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsÀttning, dÀr privata aktörer fÄr en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjÀnster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vÀgledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de fÄr det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville Àven förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsÀttning.

Internet Àr en betydande faktor för vÄrt levnadssÀtt idag. Tillsammans med dess utveckling har vi mÀnniskor kunnat ta del av samhÀllet pÄ betydligt fler sÀtt Àn tidigare. Att kunna vara delaktig i vad nÀra och bekanta Àgnar sig Ät, och att kunna ta del av utrikes- och inrikesnyheter finns bara nÄgra knapptryck bort. Vi uttrycker vÄra synpunkter via exempelvis sociala medier, diskussionsforum och kommentarsfÀlten pÄ nyhetssajter. Internet ger Àven mÀnniskor en möjlighet till att vara oidentifierbar.

Examensarbetets syfte Àr att belysa förskollÀrarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jÀmföra hur deras arbetessÀtt skiljer sig Ät beroende pÄ barnens Älder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktÀr, dÀr intervjuer var mitt sÀtt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfÀllen stÀlldes frÄgor som informanterna fick svara pÄ. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhÄller sig till det sociala samspelet i barngruppen. I studie framkom att samtliga förskollÀrare medvetet och kontinuerligt bÄde enskilt och i sina arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer.

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisvÀxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sÄngnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskÄdespelare har olika roller inom en pjÀs har musiker olika roller inom en lÄt.Ett mÄl med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble dÄ musikerna Àven medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestÀmde turordning för dem. I detförsta sÄngnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista bestÄr ensemblen av piano, elbas,trummor, trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.

Det hÀr examensarbetet fokuseras pÄ Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn nÀr de börjar i förskolan och skolan/sÀrskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna gÄr tillvÀga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har Àven tagit reda pÄ vem det Àr som bestÀmmer om det handikappade barnet ska gÄ integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i sÀrskolan. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjÀlp av penna och papper.

 Det huvudsakliga syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀraren gÄr tillvÀga för att ge eleven insikt i lÀsförstÄelse och hur vÀl lÀrarens arbete stÀmmer överens med kursplanemÄlen i svenska i Är 3. VÄr undersökning lyfter fram hur lÀrare stimulerar eleverna för att öka deras lÀsförstÄelse, vilka vÀgar som anvÀnds, deras innebörd och betydelse för eleverna. Genom samtal med fem lÀrare i Är 3 pÄ tre olika skolor i tvÄ kommuner försökte vi synliggöra de intervjuade lÀrarnas syn pÄ Àmnet samt fÄ en inblick i deras arbete med att ge eleverna en god lÀsförstÄelse.Undersökningens resultat visar att de viktigaste förutsÀttningarna för att lÀgga grunden till en god lÀsförstÄelse var enligt de intervjuade lÀrarna ordförrÄd, ordavkodning, flyt i lÀsningen och förkunskaper. LÀrarna anvÀnde svenska, det vill sÀga tala, lÀsa, skriva och lyssna i stort sÀtt all undervisning och de arbetade pÄ olika sÀtt för att tÀcka in alla moment och delar frÄn kursplanemÄlen i svenska i Är 3.Undersökningen visade att elevernas lÀsförstÄelse kan stödjas genom att lÀrarna stÀller frÄgor till texter pÄ olika sÀtt. Det framgick i vÄr undersökning vikten av att eleverna tillhandahÄlls olika textmaterial, anpassade texter som upplevdes meningsfulla för varje individ.

Bakgrund: Typ 2-diabetes Àr en sjukdom som i ökar Sverige. En viktig uppgift som sjuksköterskan har Àr att motivera patienter med typ 2-diabetes till livsstilsförÀndringar vad gÀller kost, motion, rökavvÀnjning och stresshantering och fÄr dessutom skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept. Intresset för komplementÀr och alternativ medicin (KAM) ökar i vÀstvÀrlden. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa möjliga effekter av yoga, tai chi och qigong pÄ ett urval objektiva och subjektiva parametrar hos vuxna personer med eller med risk för typ 2-diabetes. Metod: Litteraturöversikt, baserad pÄ 17 vetenskapliga studier.

SammanfattningInom den kommunala rehabiliteringen möter arbetsterapeuten personer med vitt skilda slag av sjukdomar och funktionsnedsÀttningar. En av de vanligare grupperna Àr personer, som av olika skÀl drabbas av kognitiva nedsÀttningar. Arbetsterapeuten bedömer personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar bl.a. med hjÀlp av olika bedömningsinstrument. Screening -instrumentet Mini Mental Test (MMT) Àr ett av de mest anvÀnda.