Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) har visat sig vara ett framgÄngsrikt verktyg för att minska det stillasittande beteendet och öka den fysiska aktiviteten pÄ lÄng sikt. FörÀndringsprocesser Àr dock bÄde tids -och motivationskrÀvande och det gÀller för alla. Att förankra och implementera FaR i en organisation har dÀrför visat sig vara lÀttare sagt Àn gjort. Syftet med studien Àr att undersöka vad en företagshÀlsovÄrd i VÀstra Götaland anser om sitt uppdaterade FaR-koncept som arbetats fram och anvÀnts sedan början av Är 2014. Studien undersöker Àven hur man ser pÄ FaR-konceptets förÀndring över tid och vad som kan ha förbÀttrats eller försÀmrats med det nya upplÀgget.

PÄ Bravikens pappersbruk tillÀmpas idag ej skiftgÄende underhÄll, istÀllet anvÀnds en underhÄllsjour som kallas ut vid problem. T.ex. om en motor havererat. I dagslÀget sker en del av denna registrering pÄ papper, vilket medför att hanteringen blir tidsödande och ineffektiv. I det hÀr examensarbetet har vi utvecklat ett program som ska underlÀtta för vakten att registrera dessa jourtillfÀllen.ProgramsprÄket Java valdes för att utveckla programmet eftersom det gÄr att skriva applikationer som Àr direkt körbara frÄn en webblÀsare ? sk.

I takt med att allt fler företag vĂ€xer och etablerar dotterbolag och kontor i andra lĂ€nder ökar Ă€ven behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de omrĂ„den som alltfler företag satsar pĂ„ Ă€r att skapa en gemensam företagskultur som utgĂ„r ifrĂ„n tydliga och gemensamma vĂ€rderingar och som underlĂ€ttar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana vĂ€g för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke pĂ„ de kulturella skillnader som finns lĂ€nder emellan. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hĂ€nsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. VĂ„r analys visar att Klarna överfört sin företagskultur bĂ„de genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgĂ€nglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behĂ€ftad med flera initiala svĂ„righeter.

FrÄgan om hur ungdomar i UmeÄ vill bli bemötta av polisen samt vad de har för erfarenheter av densamme gjorde att författarna valde att skriva om detta Àmne. Syftet var att införskaffa kunskap om hur samarbetet fungerar i dagslÀget. Dels av egenintresse, men ocksÄ för polisen, ungdomar och övriga intressenters skull. Vi valde att arbeta med en 9:e klass i vardera Haga- ErsÀng- samt Minervaskolan .DÀr gjorde vi en enkÀtstudie samt djupintervjuer med tvÄ ungdomar frÄn varje klass. En ordningspolis frÄn UmeÄ samt rektor pÄ ErsÀngskolan intervjuades.

Problem: Kommunikation med patienter Àr en viktig del i hÀlso- och sjukvÄrdsarbete. DÀrför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hÀlso- och sjukvÄrd. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Litteraturstudie dÀr 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rÀdsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Uppsatsen behandlar hur olika tidsperioder har fört arvet av det andliga i konsten vidare genom historien. Jag benÀmner uppsatsen ?SpÄr av en andlig nÀrvaro?. Detta belyses genom en tillbakablick i konsthistorien frÄn det mÀnskliga skapandets tidiga yttranden och fram till 1900-talets början. Jag stÀller sedan frÄgan.

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur tvÄsprÄkiga elever beskriver vilka fördelar som finns med att vara tvÄsprÄkig samt problem med att lÀra sig modersmÄlet. Vi vill undersöka detta eftersom vi anser att det Àr angelÀget att ta reda pÄ vilka fördelar som kan pÄtrÀffas med att vara tvÄsprÄkig och vilka problem som kan uppstÄ med att lÀra sig modersmÄlet. Samtidigt vill vi undersöka vilken betydelse modersmÄlsundervisning har för tvÄsprÄkiga elever. För att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi en kvalitativ metod dÀr vi genomförde intervjuer med Ätta tvÄsprÄkiga elever. Intervjuerna visar att samtliga elever beskriver att det Àr vÀldigt bra att de kan deras modersmÄl eftersom de dÄ kan kommunicera med slÀktingar och vÀnner dÀr man talar ursprungssprÄket, men nÄgra anser att det ibland kan vara svÄrt att till exempel skriva, eller komma ihÄg ord pÄ modersmÄlet.

AbstractStefan Persson: TrÀ eller mÀssing? En studie av tre 1800-talstonsÀttares behandling av saxofon i orkestersammanhang. ? Uppsala: Musikvetenskap 1999. 60 p.Under 1800-talet skrevs, efter vad vi kÀnner till, endast tolv orkesterverk med saxofon i instrumenteringen.

Denna uppsats tar upp frÄgan om drivkrafter hos svenska personer som idag driver en blogg av personlig karaktÀr. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen lyder: ?Vad Àr drivkraften bakom bloggande hos svenska bloggare??. Bloggens popularitet och framfart de senaste Ären gör den lÀttillgÀnglig som lÀsare men ocksÄ som bloggförfattare, vem som helst kan idag enkelt skapa en egen blogg och börja blogga. Vad Àr det dÄ som driver svenska bloggare till att starta och sedan kontinuerligt driva en blogg? Vad skulle kunna fÄ en bloggare att sluta blogga? Empirin samlas in frÄn relaterad forskning och intervjuer av svenska bloggare med ett kvalitativt angreppssÀtt.

Tecken finns pÄ att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och stÀller grundlÀggande programmeringsprinciper pÄÀnda. Vad kan ett deklarativt förhÄllningsÀtt tillföra och vad innebÀr detatt programmera funktionellt? Variabler Àr en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur berÀkningar skall utföras av datorn.

System som bygger pÄ en underliggande databas behöver ett abstraktionslager mellan databasen och applikationen. Detta kallas för systemets datalager.Det Àr inte ovanligt att en stor del av programmerarnas tid gÄr Ät för att skriva programkod som hanterar datalagrets egenheter och för att transformera data mellan applikationen och datalagret.I ett objektorienterat datalager kan systemets domÀnmodell integreras i datalagret sÄ att det blir betydligt enklare och mer effektivt att arbeta med. Ett objektorienterat datalager lÄter dessutom applikationen navigera mellan objekten i databasen som om hela objektgrafen vore tillgÀnglig i applikationens primÀrminne. Hur information hÀmtas, nÀr den hÀmtas och precis vilken information som hÀmtas frÄn databasen Àr transparent för applikationen.Det Àr ocksÄ transparent nÀr uppdateringar som görs pÄ objekt i applikationens primÀrminne nÄr den underliggande databasen. Datalagret ger garantin att alla objekt, som förÀndrats inom loppet av en transaktion och som Àr nÄbara via navigering frÄn nÄgot objekt i databasen, kommer att finnas i databasen med korrekt tillstÄnd dÄ transaktionen avslutas.Ett objektorienterat datalager erbjuder sÄledes en striktare form av abstraktion Àn vad ett traditionellt datalager gör.Inom ramen för examensarbetet har jag utvecklat en prototyp av ett objektorienterat datalager, och i den hÀr rapporten presenterar jag: nÄgra allmÀnna koncept som rör datalager i allmÀnhet och objektorienterade datalager i synnerhet; hur dessa koncept kan designas; samt en kort översikt av prototypen..

SammanfattningDetta arbete handlar om hur den första undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrning kan bedrivas. UtgÄngspunkter för undersökningen var att jag anser att det Àr av stor vikt att lÀra sig lÀsa och skriva i dagens samhÀlle och det Àr ett högt prioriterat mÄl i lÀroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning tÀnkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen gÄr till. Jag ville ocksÄ veta hur man kan bedriva undervisning pÄ ett sÀtt som gynnar alla elever, eftersom alla lÀr pÄ olika sÀtt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i Àmnet.Min problemprecisering lyder:Hur kan man utforma lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?Detta omrÄde har i arbetet diskuterats utifrÄn olika litteraturstudier.

Det begrÀnsade körkortet som finns idag Àr till för att förare som inte fullt ut klarar det medicinska kraven för ett körkort, ÀndÄ skall kunna köra bil. Till exempel att om man har ett lindrigare synfel sÄ skall man endast fÄ köra dagtid. Problemet Àr att det inte riktigt fungerar, dels Àr det omstÀndigt och dels efterföljs inte reglementet som finns. Ett utav problemen som finns idag Àr att man först mÄste fÄ sitt körkort Äterkallat för att senare kunna fÄ det begrÀnsat. Ett av problemen Àr ocksÄ att fÄ ut information som gör att alla parter kan agera som de borde.

Examensarbetets syfte Àr att utforma rutiner och verktyg för att sÀkerstÀlla att relevant information om allvarliga och frekventa problem nÄr föregÄende processer. Den information som föregÄende processer tar emot ska vara av sÄdan karaktÀr att de vet vad de ska fokusera pÄ i sitt förbÀttringsarbete. StrÀvan har varit att ta fram ett felrapporteringsverktyg dÀr alla fel som pÄtrÀffas i produktionen ska kunna gÄ att rapporteras in. UtifrÄn den datainsamling som har gjorts via sekundÀr- och primÀrdata har den information som ska rapporters in tagits fram. Felrapporteringen ska ske i en Lotus Notes databas, detta för att programmet redan finns inom SDE`s vÀggar.