This qualitative study was conducted to investigate how subordination and superiority emerges in the interaction between heterosexual couples between 20 to 30 years old, without children. Eight semi-structured interviews with four couples have been conducted to provide insight into how subordination and superiority is made in the interaction between the cohabiting couples. All interviews were transcribed and then manually categorized along specific main themes and sub themes. The empirical data were then assayed by a hermeneutic interpretation.   Three previous studies have formed the basis for this study, Det kallas kÀrlek by Carin Holmberg, the anthology, JÀmstÀlldhetens pris and Familjer i tiden by Christine Roman and Helen Peterson. The theoretical framework consists symbolic interactionism, and especially the concept of asymmetrical role-taking and also doing gender.

SammanfattningMed hjÀlp av intervjuer har jag studerat vad nio lÀrare pÄ sex olika skolor anser om skönlitteraturens betydelse för den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen. I forskningen finns inget svar pÄ vilken metod som anses bÀst för att lÀra sig lÀsa och skriva. DÀr beskrivs dÀremot att mycket beror pÄ lÀrarens personliga kunskaper. De svar jag fÄtt beskriver ett mycket stort engagemang hos samtliga lÀrare men att synsÀttet skiljer sig Ät en del. I olika hög utstrÀckning arbetar man med skönlitteratur i undervisningen.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Med detta arbete har jag försökt skapa förstÄelse för vad dyslexi innebÀr. För att fÄ ett brett perspektiv pÄ arbetet har jag utgÄtt dels ifrÄn olika forskningsteorier, dels ifrÄn intervjuer med speciallÀrare och dyslektiker. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar man dyslexi? Hur yttrar sig dyslexi i praktiken? Varför har en dyslektiker svÄrare att lÀsa och skriva Àn andra? Hur kan man hjÀlpa dyslektiska elever i skolan? Vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder kan man anvÀnda sig av? Vilka hjÀlpmedel finns för dyslektiker? Hur arbetar Förbundet mot lÀs- och skrivsvÄrigheter, FMLS? Hur ser den aktuella dyslexiforskningen ut? Jag har funnit att dyslexi Àr en medfödd defekt i hjÀrnan, men att man kan göra mycket i skolan för att underlÀtta för dessa elever. De kan t ex fÄ hjÀlp genom bandspelare, datorer och muntliga prov.

Det hÀr arbetet Àr en studie av fysiklÀroböcker och teorier om hur lÀrande gÄr till. Jag har undersökt tvÄ lÀrandeteorier som haft inverkan pÄ skolan och dess utveckling, nÀmligen behaviorismen och konstruktivismen, och försökt utröna hur de kan komma till uttryck i en fysiklÀrobokstext. De olika teorierna skiljer sig i grunden Ät, men i sin framstÀllning kan de ÀndÄ likna varandra. Det Àr dÀrför svÄrt att koppla ett visst sÀtt att skriva en lÀrobok pÄ till en viss syn pÄ lÀrande.Jag har ocksÄ sett pÄ om och hur dessa lÀrandeteorier kommer till uttryck i fem olika fysiklÀroböcker, dÀr den Àldsta Àr utgiven 1848 och den nyaste Àr frÄn 1997. Jag har dÀr upptÀckt bÄde likheter och olikheter mellan alla böcker.

Tidigare forskning visar att brÄk Àr ett omrÄde dÀr mÄnga elever har problem. Syftet med den hÀr studien Àr att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av brÄk. Elevernas kunskaper studerades utifrÄn en konstruktivistisk syn pÄ kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever frÄn kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av brÄk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att fÄ en bÀttre uppfattning om deras kunskaper.

Syftet med denna undersökning Ă€r att diskutera hur pedagoger arbetar med lĂ€sinlĂ€rning dĂ€r alla olika lĂ€sinlĂ€rningsmetoder finns tillgĂ€ngliga, och om lĂ€sinlĂ€rningen skiljer sig nĂ„got Ă„t nĂ€r det rör de lĂ€ssvaga eleverna. Arbetet utgĂ„r frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar; Hur arbetar pedagoger med barns lĂ€sinlĂ€rning, vilka metoder anvĂ€nder pedagogerna sig av vid barnens lĂ€sinlĂ€rningsarbete? Varför arbetar pedagoger med just detta/dessa metoder och arbetssĂ€tt? Är det nĂ„gon skillnad i arbetet och arbetsmetoden nĂ€r man arbetar med barn med lĂ€ssvĂ„righeter jĂ€mfört med arbetet med barn utan lĂ€ssvĂ„righeter? De metoder urvalsgruppen bestĂ„r av tre pedagoger som blivit intervjuade och ca 15 pedagoger som svarat pĂ„ enkĂ€ten, dessa arbetar alla pĂ„ tre olika kommunala skolor i den södra delen av Sverige. Empirin som samlats in har stĂ€llts mot den tidigare forskning som gjorts pĂ„ Ă€mnet, den tar bĂ„de upp olika lĂ€sinlĂ€rningsmetoder sĂ„ som Bornholmsmodellen, LTG och Skriva sig till lĂ€sning. Även nĂ„gra forskares Ă„sikter om barn och deras lĂ€sinlĂ€rning belyses tillsammans med empirin.

SyfteSyftet med intervjuundersökningen var att ta reda pÄ om eleverna medverkar i planeringen i Àmnet Idrott och HÀlsa och vad de kan pÄverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.Metod6 elever i Äk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning dÀr de först deltog i en gruppdiskussion. FrÄn dessa sex elever gjordes ett urval dÀr tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda pÄ hur vÀl eleverna kÀnde sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom Àmnet Idrott och HÀlsa . Vid intervjutillfÀllet anvÀndes papper och penna.ResultatEleverna ansÄg att lÀraren bestÀmmer det mesta i innehÄllet i Àmnet Idrott och HÀlsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med lÀraren var olika lekar och bollsporter.

NÄgon egentlig definition av begreppet stridsÄtgÀrd finns inte reglerat i MBL. I 41 § MBL tas det upp att det inte Àr tillÄtet att vidta stridsÄtgÀrd vars syfte Àr att utöva pÄtryckning i en tvist om kollektivavtalets giltighet eller bestÄnd. I 42 § MBL finns det ett förbud mot olovliga stridsÄtgÀrder. Det Àr Àven förbjudet för bÄde arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer att understödja eller medverka i otillÄtna stridsÄtgÀrder. I paragrafen finns Àven ett undantag som innebÀr att det Àr tillÄtet att vidta stridsÄtgÀrder mot utlÀndska företag för att försöka undantrÀnga utlÀndska kollektivavtal.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om lektioner, strukturerade för nÄgra olika intelligenser, kunde förbÀttra elevernas upplevelse av inlÀrningen. SÀrskilt ville vi granska hur trivsel och kÀnslan för matematik pÄverkats. Begreppet intelligens och multipla intelligenser skriver vi om i examensarbetet. Vi ville Àven undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan en svensk och en amerikansk klass nÀr det gÀllde just detta. Vi genomförde vÄr undersökning under slutpraktiken v.42 - 48, 2003.

NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.

I takt med att allt fler företag vĂ€xer och etablerar dotterbolag och kontor i andra lĂ€nder ökar Ă€ven behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de omrĂ„den som alltfler företag satsar pĂ„ Ă€r att skapa en gemensam företagskultur som utgĂ„r ifrĂ„n tydliga och gemensamma vĂ€rderingar och som underlĂ€ttar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana vĂ€g för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke pĂ„ de kulturella skillnader som finns lĂ€nder emellan. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hĂ€nsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. VĂ„r analys visar att Klarna överfört sin företagskultur bĂ„de genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgĂ€nglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behĂ€ftad med flera initiala svĂ„righeter.

NÀr mÀnniskor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försökabygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och kÀnslorrörande krisen. Vad kommer det sig att sÄ mÄnga vÀljer att visa upp sitt lidande i ett offentligtforum? Med hjÀlp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkringkrisbloggande för att skapa en större förstÄelse för detta nutida fenomen. Genom intervjueroch studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar fÄr möjlighet att pÄ egnavillkor göra sin röst hörd, sprida sin berÀttelse och reflektera över sin egen resa.

Detta arbete handlar om elevers kunskaper i att översÀtta en matematisk problemtext till en ekvation. Jag har dels studerat tidigare forskning inom omrÄdet och dels gjort en egen studie. Huvudsyftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om det finns problem för elever i Ärskurs nio att finna en ekvation som kan lösa en bestÀmd uppgift och i sÄ fall vilka Àr svÄrigheterna för eleverna. För att uppfylla syftet med detta arbete har jag valt att göra en litteraturstudie, en kvantitativ studie samt en mindre kvalitativ studie. I litteraturstudien tar jag bland annat upp vad algebra och ekvationer Àr för nÄgot, algebrans betydelse i skolan och vad tidigare undersökningar sÀger i det omrÄde jag undersöker.

Ibland anvÀnds i tvÄ dialekter olika ord för samma sak. Syftet med denna studie Àr att visa vad somkan automatiseras i sökandet efter ord-isoglosser. Detta undersöks genom att skriva och utvÀrdera ettprogram som genom att analasyera bloggtext söker efter ordisoglosser i Sverige. En isogloss Àr engeografisk grÀns mellan tvÄ olika sprÄkliga egenskaper, till exempel prosodi eller betoning, eller som idetta fall ord. Programmet mappar skribentens kommun till orden frÄn bloggtexterna i en databas.