FrÄn och med 1 januari 2005 mÄste alla noterade bolag inom EU följa gemensamma regelverk för sin koncernredovisning. Detta har inneburit att företagen har varit tvungna att anpassa sig efter nya regler. Vidare har EU stÀllt krav pÄ hur dessa nya regler ska efterföljas i de olika lÀnderna, dÀr bland annat Sverige har haft en övervakningspanel som dÄ sett till att de svenska företagen följer de regler och normer som gÀller. I NederlÀnderna dÀremot har det tidigare saknats en sÄdan motsvarighet och frÄgan nu Àr om detta har lett till att det finns skillnader i hur de tvÄ olika lÀndernas företag ger information i sina Ärsredovisningar?En ny regel som tillkommit i och med de nya regelverken Àr att företagen inte lÀngre fÄr skriva av goodwill, utan mÄste istÀllet göra en nedskrivningsprövning varje Är för att se om vÀrdet Àndrats.

Syftet med arbetet var att undersöka om kreativa arbetsmetoder kan inspirera elever i skrivandet. Vi avgrÀnsade oss till att arbeta med sagor, videofilm och Àmnet bild. Undersökningen genomfördes i en förstaklass med 18 elever under den verksamhetsförlagda utbildningen som varade i fem veckor. I undersökningen anvÀnde vi oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀterna besvarades av samtliga elever i klassen medan intervjun endast skedde med fyra elever.

Sammanfattning Mitt syfte med uppsatsen Àr att utforska om eftergymnasiala danselever upplever att Benesh Movement Notation kan var ett hjÀlpmedel i den praktiska dansundervisningen. Studiens syfte Àr Àven att förtydliga vikten av att koppla teori till det praktiska ut-övandet av danskunskap. Min metod i denna undersökning har varit att intervjua 12 eftergymnasiala danselever om deras upplevelser, det vill sÀga, fördelar och nackdelar med Benesh Movement Notation i praktisk danstrÀning, möjligheten att skriva egna anteckningar och i repertoararbete. Resultatet visar att genom att kombinera praktik och studier i Benesh Movement Notation utvecklar eleverna sin analysförmÄga i rörelse och sjÀlvstÀndigt tÀnkande i den praktiska danstrÀningen. Eleverna utvecklar vidare sin förmÄga att uttrycka sig och formulera sig verbalt i danstrÀningen, och fÄr en djupare kunskap i förmÄgan att tolka interpretationen..

Syftet med vÄrat utvecklingsarbete var att undersöka om medvetandegörande övningar pÄverkar och stÀrker ungdomars sjÀlvkÀnsla. Vi har genomfört vÄrt utvecklingsarbete i en Ärskurs sju vid en högstadieskola i SkellefteÄ kommun. Vi trÀffade klassen vid Ätta tillfÀllen dÄ vi arbetade med vÀrdering- drama- och tillitsövningar samt gruppdiskussioner. Vi anvÀnde av en enkÀt vid det första och sista tillfÀllet för att kunna utlÀsa ett resultat samt en strukturerad observation dÀr vi i förvÀg skrivit ner vad vi skulle titta pÄ. Eleverna har Àven fÄtt skriva en utvÀrdering av trÀffarna om vad de lÀrt sig.

I denna studie tas orsaker upp till varför elever inte svarar pÄ textuppgifter i matematik samt exempel pÄ hur lÀraren agerar under elevens problemlösningsarbete vilket Àr syftet med studien. Metoden som anvÀnts Àr aktionsforskning. Exempel pÄ svÄrigheter Àr sprÄkbrister i svenska och matematik, som stÀnger ute och orsakar lÄsningar för eleven. Andra orsaker Àr brister i lÀrandets grundförutsÀttningar som klassrumsklimat med arbetsro och lÀrarens förvÀntningar. LÀraren kan genom sitt sÀtt att förklara pÄ olika sÀtt nÄ eleven vilket leder till en progression.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om vad som Àr bra och fungerande metoder som stödjer barns lÀs- och skrivutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr vilka olika metoder som lÀrare anvÀnder för att frÀmja barns lÀs- och skrivlÀrande, hur lÀrare hanterar elevers olikheter vid lÀs- och skrivlÀrande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers lÀs- och skrivlÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort intervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norrbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna berÀttar att de anvÀnder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns lÀs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om vikten av variation av metoder dÄ de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsÀttningar..

Det har under lÄng tid existerat en diskussion gÀllande huruvida det finns en formel för att skriva musik som tilltalar alla. I detta arbete gjordes ett försök att ta reda pÄ om sÄ Àr fallet. Detta gjordes genom att analysera tio listettor frÄn Trackslistan och identifiera gemensamma nÀmnare sÄsom form, tempo, tonart, instrumentsÀttning och ackordföljd. Med hjÀlp av de gemensamma nÀmnarna skapades en idealform som borde tilltala flertalet lyssnare. En lÄt komponerades efter idealformen, och jÀmfördes i lyssningstest med andra variationer pÄ lÄten för att se om försökspersonerna föredrog idealformen.

W. Ickes, L. Stinson, V, Bisonette och S. Garcia (1990) standard stimulus paradigm Àr en metod för att mÀta avlÀsning av en individs tankar och kÀnslor. För att undersöka tjejer och killars empatiska avlÀsningsförmÄga testades gymnasieelever med Ickes metod.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vad verksamma lÀrare anser om dagens material för trumsetsundervisning pÄ nybörjarnivÄ, frÀmst material avsett för kulturskolan och liknande skolformer. För att undersöka detta valde vi att först dela ut ett mindre antal enkÀter och dÀrefter göra fyra djupgÄende intervjuer med aktiva och behöriga trumlÀrare som har erfarenhet av att arbeta med trumsetsundervisning inom kulturskolan. Det visade sig att alla intervjupersoner ansÄg att de undervisningsmaterial för nybörjartrummisar som existerar idag har mÄnga brister. Bland de brister som pÄpekades var t.ex. olika notationssÀtt, dÄligt play- alongmaterial, avsaknad av genrebredd och att mycket av materialet helt enkelt Àr förÄldrat.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ mer insikt i om det gÄr att hjÀlpa eleverna att finna skrivlust med hjÀlp av skrivövningar som stimulerar till fantasi och kreativitet. Vi genomförde sex skrivövningar som kopplades till olika teman, bland annat sagor och dikter. Dessa skrivövningar genomfördes i en Ärskurs fyra med arton elever. De metoder som anvÀndes för att mÀta resultat var loggfrÄgor och observationer, som genomfördes i hela klassen. Intervjuer genomfördes pÄ sex utvalda elever.

Det hÀr projektet Àr det sista och avslutande momentet pÄ vÄr utbildning Medie-design vid LuleÄ Tekniska Universitet och kallas för ett c-arbete. Tack vare moderniseringen av utbildningen som vi gÄr sÄ har vi numera möjligheten att göra ett konstnÀrligt arbete istÀllet för att skriva en vetenskaplig rapport. Det innebÀr att vi har lagt mycket tid pÄ att planera och framstÀlla en grafisk produkt och den hÀr rapporten redogör för vÄr process frÄn planeringsstadiet till den fÀrdiga produkten. Syftet med detta projekt Àr att vi ska lÀra oss hur boktryckningsprocessen fungerar och samtidigt öppna lÀsarnas ögon för hur stor skillnad mÀnniskor verkligen gör i samhÀllet. Vidare kommer vi som nyexaminerade mediedesigners att anvÀnda oss av detta grafiska arbete och visa upp det som en del av vÄr portfolio vid framtida arbetsintervjuer.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

En undersökning genomfördes i en delkurs av naturkunskap, dÀr undervisningen bedrevs genom öppna frÄgor. Fokus var att eleverna skulle anvÀnda sin kunskap. De fick presentera resultatet av arbetet i form av ett rollspel och genom att skriva en artikel. Syftet med arbetet var att Àndra elevernas instÀllning till naturvetenskap, speciellt i miljöomrÄdet.Resultatet av delkursen undersöktes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Den huvudsakliga slutsatsen var att flertalet elever upplevde naturvetenskap och miljö som mer engagerande och allmÀnbildande efter avslutad kurs.

Den hÀr uppsatsen Àr en diskursanalys av tvÄ didaktikböcker för svenskundervisning som förekommer pÄ lÀrarutbildningen: Reflekterande lÀsning och skrivning av Gunilla Molloy och StÀrk sprÄket stÀrk lÀrandet av Pauline Gibbons. UtgÄngspunkten för analysen Àr det som bland andra Ann Runfors och Kristina Gustafsson kallar normen om det oförhindrade jaget, det vill sÀga tanken om att den svenska grundskolan premierar de elever som pÄ ett oberoende och sjÀlvstÀndigt sÀtt frigör sig frÄn sin sociala och kulturella bakgrund och lÀr sig att analysera och ifrÄgasÀtta tillvaron för att fullt ut kunna vÀlja sina egna liv. Mina slutsatser Àr att bÄde Molloy och Gibbons verkar skriva under pÄ det oförhindrade jagets herravÀlde i det svenska samhÀllet, och att eleverna behöver lÀra sig ett sprÄk som ger dem möjlighet att agera som oförhindrade jag. Dock skiljer de sig Ät pÄ sÄ sÀtt att Gibbons tycks vilja lÀra eleverna att verka som oförhindrade jag, medan Molloy vill lÀra dem att vara det..

Sammandrag En studie om alfabetisering i Sverige. NÄgra lÀrares och kursdeltagares tankar om förutsÀttningarna att lÀra sig lÀsa och skriva. Studiens syfte Àr att belysa modersmÄlet och modersmÄlslÀrarens roll i undervisningen av analfabeter samt vad det innebÀr för individen att vara litterat och hur det pÄverkar en analfabets livssituation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka pedagogens arbetssÀtt i undervisningen. En kvalitativ metod har anvÀnts genom intervjuer med tvÄ lÀrarinformanter och tvÄ arabisktalande kursdeltagare som har gÄtt en alfabetiseringskurs. Metoder för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor Àr litteraturstudier i kombination med intervjuer. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar om hur informanterna upplever sitt modersmÄl och modersmÄlslÀrarens roll i undervisningen av vuxna analfabeter. Resultatet visar att alfabetisering genom modersmÄlslÀrare möjliggör för kursdeltagare att utveckla strategier, som gör vardagssituationen hanterbar. Forskningen bekrÀftar att ömsesidig respekt, meningsfullhet och anvÀndbarhet, samt delaktighet och medansvar Àr förutsÀttningar för mÄluppfyllelse. Nyckelord: alfabetisering, förutsÀttningar, litterat.