Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlÀmnande. Det finns dock nÄgot spÀnnande i att skriva om sig sjÀlv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig sjÀlv. SÄ jag har i slutÀndan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande.Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, Àr inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavÀrlden; utan att jag Àr religös eller en anhÀngare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkÀrlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskÀlla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lÄnade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi fra?n familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta pÄ bilder men allteftersom jag lÀrde mig lÀsa sÄ var det nÄgra av de första böckerna jag lÀste.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar av skrivande i och utanför skolan. Med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningar som vad eleverna har för uppfattningar av vad, nÀr, hur och varför de skriver och vilken betydelse skrivandet har för dem, genomfördes en intervjustudie ur ett fenomenografiskt perspektiv med elever i Ärskurs 6. Eftersom studiens fokus ligger pÄ vad och hur elever tÀnker om sitt skrivande Àr den fenomenografiska ansatsen lÀmplig att utgÄ ifrÄn. Fenomenografin Àr intresserad av att beskriva de kvalitativa variationer av uppfattningar som finns kring ett specifikt fenomen, till exempel skrivande. I arbetet med studien fick 96 elever i Ärskurs sex skriva och berÀtta om sina uppfattningar och upplevelser av att skriva, bÄde i skolan och pÄ fritiden.

Genusdebatten Àr i allra högsta grad aktuellt i vÄrt samhÀlle. JÀmstÀlldhet Àr ett modeord och nÄgot de flesta vill skriva under pÄ. Som lÀrare Àr man en viktig del av jÀmstÀlldhetsarbetet dÄ inflytandet pÄ de barn man undervisar Àr stort. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka barns tanker om genus..

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som nÄgra pojkar i Ärskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsÄg att besvara tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur uttrycker nÄgra pojkar att anvÀndandet av skrivplattan stöder dem nÀr de skriver texter?? Hur beskriver nÄgra pojkar att skrivplatan förÀndrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det Àr centralt att studera hur individer lÀr; bÄde individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra mÀnniskor men ocksÄ av artefakter. Artefakten skrivplatta Àr central i denna studie.

Den sprÄkliga medvetenheten börjar utvecklas sÄ snart en mÀnniska har förmÄga att ta intryck frÄn omvÀrlden och utvecklas genom samtal,sprÄklekar och sagor. SprÄklig medvetenhet Àr en förutsÀttning för att kunna lÀra sig lÀsa och skriva. LÀsutvecklingen sker i flera steg och startar lÄngt innan den verkliga lÀsningen. Jag ville genom mitt examensarbete fÄ veta mera om hur jag som lÀrare kan hjÀlpa barn att lÀra sig lÀsa och skriva. Det Àr en nödvÀndig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lÀrare.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. VÄrt intresse ligger frÀmst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som lÀser första Äret inom det samhÀllsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med nÄgra av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gÀllande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehÄll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva.

Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andrasprÄksundervisningen. UtgÄngspunkten har varit att sprÄkinlÀraren tillika sprÄkanvÀndaren behöver kunskaper och fÀrdigheter pÄ flera olika nivÄer för att kunna anvÀnda sprÄket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller sprÄkförmÄgan mÄste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid sprÄkanvÀndning vad som Àr möjligt formmÀssigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. SprÄkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin sprÄkliga kompetens och var man befinner sig i sin sprÄkutveckling.

Vi valde att genomföra en undersökning baserad pÄ intervjuer med syfte att undersöka hur lÀrare resonerar kring handskrivandets roll i förhÄllande till ny skrivteknik. BÄde lÀrare pÄ högskolenivÄ och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur resonerar lÀrare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmÄga? Hur resonerar lÀrare om att anvÀnda datorer och andra skrivhjÀlpmedel i barns skrivande? VÄr undersökning kommer att belysas utifrÄn ett sociohistoriskt perspektiv.Uppsatsen tar upp Àmne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att frÄga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmÄga.

Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmÄga att uttrycka sig i skrift. SomlÄgstadielÀrare med 25 Ärs erfarenhet har jag lÀnge sökt en metod som underlÀttar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berÀtta om men har svÄrt att fÄ pÄ prÀnt.Funderingar har kretsat kring motoriska svÄrigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lÀrarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlÀrning pÄ dator Àrupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftsprÄksinlÀrning med datorns hjÀlp.Syftet med studien Àr att jÀmföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gÀller kvalitet och antal ord. UtgÄngspunkt Àr följande frÄgestÀllningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berÀttelser som Àr skrivna pÄ datorn jÀmfört medberÀttelser som Àr skrivna för hand?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig tangentbordet?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lÀrarna se i jÀmförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak Àr det Tragetons metod och Lundbergs teorier om lÀs- och skrivinlÀrning sombehandlas i litteraturgenomgÄngen dÄ dessa har skilda perspektiv pÄ skriftsprÄksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg stÄr för ett syntetisktförhÄllningssÀtt.

Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.

Hur skapar man en berÀttarstil med högt tempo? I det hÀr gestaltande arbetet skapar jag ett manus för finlÀndsk tv, utgÄende frÄn manusanalyser och narrativa teorier. Det fÀrdiga manuset anvÀnder sig av berÀttartekniker sÄsom Freytags pyramid och det sÀtt som jag försökt anpassa tekniken för att passa in i min egen berÀttarstil..

Studier visar att lÀsning av skönlitteratur i undervisningen frÀmjar sprÄkutvecklingen hos studerande med svenska som andrasprÄk. Syftet med denna litteraturdidaktiska studie var att ta reda pÄ om studerande i svenska som andrasprÄk, genom att lÀsa en skönlitterÀr roman, kunde utvecklas nÀr det gÀllde att tala, skriva, lÀsa, lyssna och utveckla sitt ordförrÄd. Jag ville Àven ta reda pÄ om de studerande kunde ta del av den svenska kulturen och andra studerandes kulturer samt hur de uppfattade dessa kunskaper. Metoden byggde pÄ att jag höglÀste romanen pÄ lektionerna och de studerande deltog aktivt genom samtal och diskussioner. De besvarade Àven en enkÀt nÀr arbetet med den skönlitterÀra romanen var klar.

Den sprÄkliga medvetenheten börjar utvecklas sÄ snart en mÀnniska har förmÄga att ta intryck frÄn omvÀrlden och utvecklas genom samtal,sprÄklekar och sagor. SprÄklig medvetenhet Àr en förutsÀttning för att kunna lÀra sig lÀsa och skriva. LÀsutvecklingen sker i flera steg och startar lÄngt innan den verkliga lÀsningen. Jag ville genom mitt examensarbete fÄ veta mera om hur jag som lÀrare kan hjÀlpa barn att lÀra sig lÀsa och skriva. Det Àr en nödvÀndig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lÀrare.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en inblick i hur deltagare i sjÀlvhjÀlpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus lÄg pÄ att undersöka huruvida det inom sjÀlvhjÀlpsgruppen fanns nÄgra verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. UtifrÄn mitt syfte har jag formulerat följande frÄgestÀllningar: Vilka förvÀntningar har deltagarna pÄ sjÀlvhjÀlpsgruppen? Vad fÄr deltagarna ut av att gÄ i en sjÀlvhjÀlpsgrupp? Hur har upplevelserna pÄverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr jag intervjuade sex deltagare frÄn fyra olika sjÀlvhjÀlpsgrupper inom en ideell verksamhet i VÀstra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrÄn systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk ÄterhÀmtning.