Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med uppsatsen är att få mer kunskap om lågstadiepojkars attityder till dans. I bakgrunden beskrivs dansens historia med fokus på ideal och dansens status genom tiderna. Jag redovisar för hur dansundervisningen vuxit fram i skolan och fem aspekter till den. Vidare går jag in på manligt och kvinnligt, män och dans. Jag kopplar till styrdokument, tidigare forskning kring pojkar och dans samt hur dansen framställs i media idag.

Syftet med studien var att se hur förskollärare beskriver arbetet med utvecklingssamtal? Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. I studien deltog sex yrkesverksamma förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. Delar av resultatet visar att förskollärarna på de tre förskolorna arbetar olika med dokumentationer, förberedelser, genomförande, efterarbete i utvecklingssamtalet. Förskollärarna använder sig av olika dokumentationsmallar som underlag i arbetet med utvecklingssamtalet.

Democracy is a term that has been researched, and still is researched, a lot. In my education to become a teacher it has been the subject that interests me the most and I would like to be able to contribute to this research. The starting point of this essay is that in my experience there is a difference in how the national curriculum describes democracy and how the students I have met describes it. Therefore I wanted to investigate whether this also applies to a wider context than the students that I meet in my everyday life. The purpose of this essay is; to examine whether students in the ninth grade has the same view on democracy as the national means of control. The result I have attained through my work is that they somewhat share the same vision.

Denna uppsats syftar till att utreda hur Handelshögskolan i Stockholm har lyckats skapa och bibehålla ett starkt varumärke och vad som gör dess studenter attraktiva ur en arbetsgivares synvinkel. Frans Melins varumärkesmixmodell ligger till grund för undersökningen. Vår studie har varit kvalitativ och grundar sig på intervjuer med personer som har anknytning till Handelshögskolan i Stockholm samt företag som rekryterar studenter från högskolan. Vi har kommit fram till att det starka varumärket har sin grund i historien. Anledningen till att Handelshögskolan i Stockholm har lyckats med att bibehålla sitt starka varumärke beror på ett flertal faktorer.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I statens tjänst används idag hundar inom polisen, försvaret, Tullverket och kriminalvården. Med hjälp av statliga medel utbildas även ledarhundar. Vi har valt att rikta in oss på polisens, försvarets och Tullverkets hundar. Då vi inte vet så mycket om dessa hundar och inte heller har så mycket information om deras hälsa vill vi med detta arbete bilda oss en uppfattning om ämnet. Om vi ska kunna förstå om hundarnas liv som tjänstehundar är bra för dem eller inte måste vi ha kunskap om deras grundläggande behov.

Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika..

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför.

De flesta är överens om att mobbning handlar i stora drag om negativa och återkommande handlingar som riktas mot en person under en längre period av en eller flera personer. Det som kan skilja sig från en bok till en annan är definitionerna av negativa handlingar och tidsperspektivet.Syftet med mitt arbete är att undersöka hur de intervjuade skolorna upplever att de följer skolans mobbningsplan. Och hur de uppfattar att kollegerna på skolan följer den rådande mobbningsplanen. För att fånga det jag eftersöker i syfte och frågeställningar använder jag mig en kvalitativ metod i form av intervjuer med några lärare anställda på tre olika skolor i min och en grannkommun.Resultatet visar att både lärare, skola och hela samhället är medvetna om problematiken men ändå fortsätter fenomenet att växa. Det visar sig också att inte alla följer mobbningsplanen i vissa fall beror det på ovan och i andra på rädsla.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till lärande i matematik. Utgångspunkten för arbetet hämtade jag från erfarenheter ur mina tidigare praktikperioder. Genom min litteraturstudie har jag funnit att detta arbetssätt finns förankrat i styrdokument och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en åttondeklass i Luleå kommun med 25 elever. Under matematiklektionerna spelade jag bakgrundsmusik ungefär 30% av lektionen.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur Gustav Vasa framställts i olika läroböcker under tidsperioden 1919-2000 samt diskutera på vilket sätt de statliga läroplaner som utgivits under samma tidsperiod påverkat hur Gustav Vasa skildrats i läroböckerna. För att få svar på dessa frågor har vissa specifika delar av såväl läroplanerna som läroböckerna granskats utifrån ett antal på förhand fastställda kriterier. De granskningsresultat som framkommit har sedermera legat till grund för de slutsatser som utfärdas i uppsatsen. I uppsatsen framkom att de tidigast utgivna läroplanerna i huvudsak framhävde att kunskaper i den nationella historien och förmedlandet av en sund fosterlandskänsla var historieundervisningens primära fokus, alltmedan de senare utgivna läroplanerna i högre grad framhäver vikten av en ökad förståelse för andra folk samt vikten av ett breddat historiskt perspektiv. De resultat som framkommer ur läroboksanalysen är att det inte finns något stöd för att de tidigast utgivna läroböckerna i högre grad än de senare skulle försökt införliva en god fosterlanskänsla och en positiv nationell bild i undervisningen.