SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Fadderföretagsverksamhet vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (IHH) har uppmärksammats som en framgångsrik metod för att koppla akademisk bakgrund till praktisk verklighet och författarna har haft som syfte att analysera verksamheten och hur det kan implementeras vid Uppsala universitet (UU). Författarna har använt sig utav primärdata i form av intervjuer och sekundärdata i form av studier, samlingsverk och hemsidor. Vid analysen av fadderföretagsverksamhet används teorier kring incitament för att undersöka samarbetets långsiktiga hållbarhet samt teorier kring inlärningsmetodik och information om regeringens mål/krav på utbildning för att undersöka utifall verksamheten uppfyller något syfte. I analysen om huruvida fadderföretagsverksamhet går att tillämpa vid UU har organisationsstrukturella teorier om centralisering, decentralisering och byråkrati används. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att verksamheten uppfyller sitt syfte ur ett inlärningsmetodiskt perspektiv samt uppfyller även svenska lärosätens tredje uppgift, vilket är att samverka med det omgivande samhället.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur en organisation kan främja och tillvarata sin kreativa potential. För att finna svar på frågeställningen tog vi till en början till oss litteratur inom kreativitets-, organisations- och förändringsområdena och identifierade därigenom åtta viktiga, återkommande faktorer för att främja och tillvarata kreativitet. Dessa är vision, kontinuitet, delaktighet, mångfald, öppenhet, resurser, kunskapsförvaltning och motivation. Litteraturstudierna gav oss underlag för en kompletterande empirisk studie. I ett andra led gjorde vi alltså en kvalitativ studie för att visa på en praktisk lösning av problemet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på kvinnors rätt till utbildning och kvinnans plats i samhället i samband med riksdagsdebatten om läroverksreformen 1927. Genom denna reform skulle det bli ytterliggare förbättringar, mer lika vilkor för båda könen i vår utbildningshistoria. Utvecklingen av denna reform ledde till att kvinnor skulle få tillträde till de statliga läroverken och därmed kunde avlägga en högre utbildningsexamen. Genom denna undersökning vill jag lyfta fram de olika åsikterna om kvinnors rätt till utbildning på politisk nivå under mellankrigstiden i Sverige, för att vi som blivande lärare ska få en förståelse för andra länders situation idag när det gäller utbildning för flickor och pojkar..

Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda iSverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att ökasysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärderprövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Dennauppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare,nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.

Syftet med studien var att undersöka hur Malmö Högskola behandlar ämnet att upptäcka utsatta barn och hur ämnet har behandlats i lärarutbildningen historiskt sett. Metoderna som användes var internetenkäter som sändes till de studenter vid Malmö Högskola som läser mot de tidiga åren, intervjuer med programansvariga lärarutbildare för de program som läser mot grundskolans tidiga år, dokumentanalys av kurs-och utbildningsplaner och för att få ett historiskt perspektiv genomfördes en text- och innehållsanalys av statliga utredningar och propositioner som legat som grund för lärarutbildningen. Resultatet visar att Malmö Högskola inte i någon större utsträckning bearbetat ämnet och att studenterna känner att det saknats i deras utbildning. Lärarutbildarna redovisar även de en bristfällig undervisning i ämnet. Historiskt sett har inte ämnet inte heller behandlats.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  Frågeställningar: Hur arbetar idrottslärare med inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa? Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och inkludering används inom ämnet idrott och hälsa.

Den Europeiska Unionen är idag inne i en intensiv process som syftar till att ha en autonom förmåga att genomföra militära krishanteringsoperationer från år 2003. Denna uppsats syfte är identifiera eventuella brister i denna kapacitet. För detta ändamål nyttjas en metod av Gunnar Sjöstedt som i sin utvecklade form innebär att analys genomförs av gemensamma mål, resurser, managementsystem för hantering av kriser samt beslutsfattning. Hela analysen sker utifrån den realistiska teoribildningen som väl lämpar sig för att nå syftet. Det empiriska materialet utgörs av fördragstexter, ordförandeskapens slutsatser, relevanta officiella EU-dokument samt samtal med officiella EU-tjänstemän.

På Hälsocenter Västmanland arbetar personalen utefter samtalsmodellen lösningsfokus i möten med klienter. Lösningsfokus är en modell vars syfte är att skapa en framtidsbild i samband med en förändring, främst hos individer men även i grupper eller organisationer. Lösningsfokus är en modell som fokuserar på erfarenheter och resurser hos individer. Syftet med studien var att undersöka hur personalen på Hälsocenter Västmanland upplever att modellen lösningsfokus fungerar i möten med klienterna. För att svara på syftet användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 ? National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge.

Statliga byggnadsminnen är byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska värde är extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt äldre byggnader, är inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta är att hålla ett lämpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lämpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; Skyddsvärme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende på vad den byggnad eller det rum som studeras skall användas till och hur de unika förutsättningarna ser ut just där kan olika metoder vara olika lämpliga.

Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården, de har en viktig roll och potential när det handlar om att arbeta utifrån forskning samt med hjälp av den utveckla vården. Studier visar dock att sjuksköterskor utnyttjar tillgänglig forskning i begränsad omfattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som hindrar och, eller främjar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Sökningar har skett i databaserna CINAHL och PubMed med sökorden Nursing practice, evidence based/Evidence-based nursing som ämnesord och Barriers, Facilitate, Implementation och Utilization som fritextord. Därigenom har totalt 14 vetenskapliga artiklar identifierats, vilka litteraturstudiens resultat bygger på.

Bakgrund: Via den ökande immigrationen förändras patientklientelet och sjuksköterskor möter fler immigranter i deras dagliga arbete. Vissa immigranter kan inte tala det språk som är officiellt i det land de immigrerat till. Det leder till högre krav på sjuksköterskors kompetens.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med immigranter som inte talar det språk som är officiellt i det land personen immigrerat till.Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvantitativa/kvalitativa vetenskapliga artiklar. Manifest innehålls analysResultat: Sjuksköterskor upplevde att faktorer som påverkade kommunikationen var resurser, där tid och tolk var av betydelse. Kunskap, så som kulturkompetens.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lärares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av särskilt stöd på en fristående gymnasieskola. Frågeställningarna var: Vad innebär begreppet motivation för lärarna? Vilka faktorer upplever lärarna kan påverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lärare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd enligt lärarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lärare på en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lärarna tyckte motivation är av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier på gymnasiet. Lärarna såg inte någon skillnad på motivationsarbetet för elever i behov av särskilt stöd. Faktorer som de ansåg påverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte själv kan påverka.