I mÄnga kommuner vÀljer man idag att organisera Àldreomsorgen pÄ olika sÀtt. En typ av entreprenad Àr de som driver detta i kooperativ form. Denna organisation skiljer sig frÄn den kommunala organisationen. Vi har valt att studera om det finns skillnader i hur personalen upplever sin psykosociala arbetsmiljö beroende pÄ hur verksamheten Àr organiserad. De verksamheter som jÀmförs i denna studie Àr ett kommunalt Àldreboende respektive ett kooperativt servicehus för gamla.

Sedan friskolornas start har skolmarknaden utvecklats och numera existerar det ett flertal variationer av organisationsformer samt driftsformer pÄ den Svenska marknaden. Teorin redogör för ett antal styrande incitament som Àr av betydelse för icke-vinstdrivande skolors existens, vilka frÀmst har observeras i skolor utanför Sverige. Baserat pÄ olikheter mellan lÀnder sÄsom Sverige och USA aktualiseras frÄgan om incitamenten kan appliceras pÄ den svenska friskolemarknaden. En kvalitativ studie har genomförts med tvÄ friskolor i StockholmsomrÄdet dÀr jag har sökt svar pÄ uppsatsens centrala frÄga; om incitamenten bakom icke- vinstdrivande skolor i teorin stÀmmer överens med realiteten? Resultatet antyder att skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ej Àr av den karaktÀren som teorin pÄvisar.

Stora förĂ€ndringar har Ă€gt rum inom Ă€ldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som Ă€r pĂ„ gĂ„ng att införa den. Kundvalsmodellen innebĂ€r att Ă€ldre personer med beviljad hemtjĂ€nst fĂ„r möjlighet att sjĂ€lva vĂ€lja utförare av insatserna och dĂ€rmed har möjligheten att vĂ€lja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebĂ€r sĂ„ledes att det finns minst tvĂ„ olika typer av utförare som kan utföra tjĂ€nsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms lĂ€n, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhĂ€ngare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation.

Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primÀra syfte Àr att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svÄgerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till mÄnga tankar, funderingar och framförallt Äsikter. Tanken med studien Àr att identifiera olika arbetssÀtt hos bÄde offentliga och privata bestÀllare med inriktning pÄ förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man pÄ ett visst sÀtt? Finns det nÄgon djupare bakomliggande tanke eller Àr det för smidighetens skull de jobbar pÄ ett specifikt sÀtt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dÄligt? Syftet med rapporten Àr sÄledes att studera upphandlingsförfaranden pÄ privat och offentlig marknad.

Dagens samhÀlle stÀller krav pÄ att information och kommunikation ska vara snabb och korrekt. En bredbandsmarknad vÀxer fram. Enligt regering och riksdag ska alla ha tillgÄng till denna teknologi. FrÄgan Àr nu om detta Àr möjligt? Syftet med uppsatsen Àr att söka svar pÄ frÄgan: Kommer alla som vill, ha tillgÄng till en bredbands-uppkoppling? Olika myndigheters rapporter och regeringens proposition ?Ett informationssamhÀlle för alla? har anvÀnts för att beskriva problemen kring och möjligheterna till bredbandsutbyggnad.

Syftet med undersökningen har varit att kartlÀgga de viktigaste nationalsocialistiska rörelserna i Sverige mellan Ären 1924 - 1950. Tonvikten i undersökningen har lagts pÄ Ären 1930 ? 1936 dÄ nationalsocialismen i Sverige anses ha haft sin höjdpunkt. De frÄgestÀllningar som besvarats Àr följande. Hur sÄg partibildningarna och deras aktiviteter ut och vilka personer lÄg bakom dessa? Vilka politiska krav pÄ samhÀllet stÀllde de nationalsocialistiska partierna? Hur mycket respektive litet inflytande fick nationalsocialisterna i samhÀllet och varför? Vilken pÄverkan hade nationalsocialisterna pÄ riksdagsdebatten? Vilket politiskt- och samhÀlleligt klimat rÄdde under den tid dÄ nationalsocialisterna hade sin höjdpunkt? Vilken syn hade statsmakten pÄ nationalsocialisterna och vilka ÄtgÀrder vidtogs mot dem? Metoden har varit att genom kvalitativa litteraturstudier och kompletterande arkivundersökningar fullgöra syftet och besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar.

MÄnga av vÀrldens ursprungsbefolkningar lever i nybyggarsamhÀllen, dÀr deras situation prÀglas av en social marginalisering och tyngs av sociala problem. För att kunna ge ett bidrag och ökad förstÄelse kring denna problematik Àr studien utformad som en kritisk diskussion kring medborgarskapet. Det statliga medborgarskapet Àr centralt, eftersom det definierar vilka individer och kollektiv som inkluderas respektive exkluderas i en politisk gemenskaps specifika rÀttigheter och skyldigheter. Trots ett inkluderande i det formella medborgarskapet, har ursprungsbefolkningarna dock haft svÄrigheter att ta del utav dessa rÀttigheter. Medborgarskapet vilar pÄ en konstruktion som utformats efter det hegemoniska nybyggar-kollektivets vÀrderingar.

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstÄr dÄ kommuneranvÀnder sig av det sociala nÀtverket Facebook. Arbetet Àr riktat ur ettkommunalrÀttsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnÀrvarande finns pÄ Àmnet. Arbetet stÀller Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundlÀggande rÀttsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ÀmnesomrÄdet genom en fallstudie av LuleÄkommun, som anvÀnder Facebook för att kommunicera med allmÀnheten. Slutsatsersom dras i arbetet Àr bl.a.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

Syfte: Studiens syfte Àr att studera hur Göteborgs Stads och Staffanstorps kommuns kommunikation har sett ut för att förhindra att en förtroendekris uppstÄr i samband med Uppdrag gransknings avslöjanden om deras anvÀndningav skattepengar. Metod och Material: Textanalys med hjÀlp av dialogisk analys av transkriberingarna av tvÄ avsnitt av Uppdrag granskning och texter publicerade pÄ kommunernas och inblandade bolags hemsidor. Teoretisk utgÄngspunkt i image repairtheory och situational crisis communication theory. Huvudresultat: Den vanligaste huvudstrategin i denna studie var att minska hÀndelsens anstötlighet. Detta resultat överensstÀmmer inte med vad aktuell forskning inom omrÄdet rekommenderar vid den typ av kris som Àr aktuell för denna studie. .

ABSTRACT Edman, J. 2014. Bostadsbyggande i Malmö. Kulturgeografiska Institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala Universitet Bostadsbyggande i Malmö Àr en uppsats som behandlar bostadsbrist problematiken med hjÀlp av en analys av lÀgesrapporter som berör bostadsbyggandet i Malmö. Arbetet Àr strukturerat kring den aktuella problematiken med bostadsbyggandet i Malmö som inte anpassat sig efter urbaniseringen och den ökade efterfrÄgan pÄ bostÀder.

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten Àr en högaktuell frÄga i finsk politik. BÄde pÄ statlig och kommunal nivÄ diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förÀndring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning pÄ problemet. Den pÄgÄende Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

FörÀldrabalkens innehÄll baseras pÄ kunskap om hur förÀldrar bör vara i förÀldraskap utifrÄn vad som förestÀlls vara bÀst för barn. I förÀldrabalken 1949 tilldelades rÀtten för förÀldrar att anvÀnda viss nivÄ av aga i barnuppfostran. Under mitten av 1950-talet kom de första rapporterna om otillÄten aga kom i Sverige. BarnavÄrdsnÀmnden var tilldelad ansvaret att omhÀnderta barn som for illa och placera dem inom samhÀllsvÄrd för att ge dem en skyddande omsorg. Under 2005 sÀndes dokumentÀren ?Stulen Barndom? och i den berÀttar sex medelÄlders mÀn om sin tid pÄ ett av Sveriges alla barnhem dÀr kroppslig bestraffning anvÀndes vid fostran.

BistÄndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem sjÀlva och mottagarlÀnderna. Samtidigt som relationen ska vara jÀmlik brottas bistÄndsorganisationerna Àven med problemen kring hur fördelningen av bistÄndsresurser ska bli sÄ rÀttvis som möjligt.Denna studie Àr en kritisk diskursanalys av sju Ärsredovisningar utgivna av den statliga svenska bistÄndsorganisationen SIDA/Sida Ären 1976/77 till 2005. I dessa Ärsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistÄnd och bistÄndspolitik.I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistÄnd i fyra olika diskurser. Dessa Àr BistÄnd som samarbete, BistÄnd pÄ grund av fattigdom, BistÄnd som uppgift och BistÄnd och rÀttvis fördelning.De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprÀtthÄllandet av en postkolonial bistÄndsdiskurs dÀr stereotyper kring bistÄndsgivare och ?tagare Àr mycket tydligt.