Det svenska vÀlfÀrdssystemet har pÄ senare tid fÄtt kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhÀllet. Den statliga styrningen anses inte lÀngre kunna erbjuda de tjÀnster som samhÀllet behöver, varav olika förÀndringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom sÀkerhetspolitiken för att öka sÀkerheten i samhÀllet. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser Àr ett sÀtt som framhÄlls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte Àr att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gÀllande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för kommunal revision i tre svenska kommuner med tyngdpunkt pÄ gransknings- och prövningsprocessen. Vi ska jÀmföra processerna mellan dessa tre kommuner samt diskutera för- och nackdelar med att ha eget revisionskontor eller att anlita externt sakkunniga. Vi har anvÀnt oss av ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt och en kvalitativ metod. Empirin bestÄr av sex personliga intervjuer med en förtroendevald revisor och ett sakkunnigt bitrÀde, frÄn tre olika kommuner. Respondenternas uttalande om gransknings- och prövningsprocessen presenteras kommunvis.

Om man ser Rimboprojektet i ett samhÀllsperspektiv kan man sÀga att det har fler tankevÀckande insikter att förmedla:1) etikprojektet har inneburit en förÀndring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmÀrksamhet pÄ etikfrÄgorna i hela omsorgsförvaltningen2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt sprÄk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sÀtt att ta vara pÄ de resurser som finns inom organisationen har pÄvisats inom omsorgsförvaltningenSlutsatsUtbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt lÀge för att fortsÀtta att arbeta med etikfrÄgorna i förvaltningen för att tydligt formulera de vÀrderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrÄn en gemensam mÄlsÀttning dÀr alla fÄr delta pÄ lika villkor..

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) Àr en 50 poÀngskurs. Den Àr obligatorisk pÄ Estetiska programmet, bild och formgivning, och pÄ Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmÄlen ge grundlÀggande kunskaper inom bild- och formomrÄdet, analys och tolkning av bild- och formsprÄk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt Àr att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlÀrare pÄ gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda pÄ vad grundlÀggande kunskap i ovan nÀmnda kurs betyder för nÀrvarande i jÀmförelse med ett Àmneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgÄng av Àmnet bild visar pÄ en stor stoffbredd.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Problem: För nÄgra Är sedan var det vanligt att företag inte hade nÄgon internrevisor, istÀllet tog styrelsen hand om internrevisionen och sÄg till att företaget hade god intern kontroll. I och med Svensk kod för bolagsstyrning har förÀndringar skett och vi kan idag se att flera av företagen har infört en internrevisionsavdelning i bolaget.Syfte: Syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur internrevisionen har utvecklats och vilken funktion den fyller i ett företag samt vilka effekter det har för företaget och den externa revisionen.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts med fokus pÄ intervjuer med olika respondenter. En litteraturstudie har ocksÄ genomförts för att se hur utvecklingen av internrevision har sett ut de senaste Ären.Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att utvecklingen av internrevision har gjort att fler av de statliga företagen uppmÀrksammar internrevision, vi konstaterar att den interna revisionen blivit mer legitim. Internrevisorn har mÄnga funktioner, varav nÄgra av dessa Àr att se till att den interna kontrollen Àr god samt att företaget har bra rutiner sÄ att de uppsatta mÄlen uppfylls. De effekter vi ser Àr att kvalitén pÄ internrevision höjs i företaget och att dubbelarbete kan undvikas genom ett samarbete med externrevisorn..

Syftet med denna uppsats Àr att göra en fallstudie över Falköpings kommuns webbplats falkoping.se genom att undersöka olika faktorer som Àr viktiga att ta i beaktning dÄ en webbplats för offentlig service och dialog ska utformas.Jag börjar med att redogöra för de mÄl som regeringen satt upp kring vilken information som lÀmpar sig för en offentlig webbplats, för att dÀrefter visa pÄ vilka fallgropar den nya tekniken för med sig. Jag redogöra för landstingsförbundets slutsatser kring ovan nÀmnda faktorer och dÀrefter redogör jag Àven för Falköpings kommuns syn kring webbplatsens innehÄll och upplÀgg. Efter detta övergÄ jag till att undersöka betydelsen av en webbplats design och utformning. Avslutningsvis att redovisar jag resultatet av den enkÀtundersökning jag genomfört för att undersöka medborgarnas förvÀntningar pÄ en offentlig webbplats..

Syftet Àr att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar pÄ gymnasienivÄ. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivÄ pÄ nationella gymnasieprogram inom tvÄ kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att anvÀnda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvÀgar kvinnor och mÀn vÀljer, speciellt pÄ gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de tvÄ undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer Àn vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhÄllande Äterspeglar sig ocksÄ i de löneskillnader som Äterfinns för mÀn och kvinnor i arbetslivet.

Vi har undersökt vilket innehÄll som socialtjÀnstens enhet individ-och familjeomsorgen inom olika kommuner har pÄ sina hemsidor samt hur de har organiserat och koordinerat arbetet.Det visar sig att innehÄllsmÀssigt ser det vÀldigt lika ut med den information som erbjuds, det som skiljer hemsidorna Ät Àr aktiviteter och kontaktmöjligheter för anvÀndarna. En del kommuner erbjuder sina anvÀndare möjligheten till kontakt via email till berörd handlÀggare medan andra valt att enbart ha email till sjÀlva enheten eller nÄgon chef.Koordinationen kring sjÀlva arbetet sker i det flesta fall via muntlig kommunikation och ömsesidig anpassning. Endast en kommun har minskat koordinationen genom att anvÀnda standardprogram.Arbetets organisation utgÄr ifrÄn en grundlÀggande form av AD-hocracy..

FrÄn 1979 till 2004 kan tre faser i den iranska republikens postrevolutionÀraera identifieras, ofta refererade till som ?de tre republikerna?. Den förstarepubliken inleddes med den islamska revolutionen och avslutades medKhomeinis död 1989. Den andra prÀglades av konsolideringen av de statligainstitutionerna under president Hashemi Rafsanjanis styre frÄn 1989 till1997. Den tredje inleddes med en överraskande presidentseger för denreformvÀnlige Mohammad Khatami 1997 till 2004.Denna uppsats har sökt svara pÄ frÄgan vad för sorts islamsk republikIran har utvecklats till under sitt första kvartal och hur de politiskamaktspÀnningarna har sett ut och förÀndrats under denna period.Vi har utgÄtt frÄn Juan Linz kriterier om vad som karaktÀriserar enauktoritÀr regim, men pÄ grund av det iranska systemets inneboendespÀnningar som lagstadgats i konstitutionen och pÄ grund av den maktkampsom bedrivits inom de politiska institutionerna mellan semidemokratiskaföresprÄkare och semidiktatoriska, sÄ har vi varit tvungna att vidga vÄrtresonemang..

Detta examensarbete Àr en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet pÄ en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet Àr att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan nÀr det gÀller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd frÄn vuxna under tiden de gick dÀr. FrÄgorna som stÀllts har handlat om vilka pedagogiska hjÀlpmedel, vilken pedagogisk variation av Àmnen, storleken pÄ grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsÀttningar eleverna haft sedan de slutat pÄ IV.Jag har anvÀnt kvantitativ metod, med en enkÀt som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgÄng och deras sysselsÀttningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hÀmtats frÄn forskning inom psykologi och sociologi, men Àven statliga rapporter frÄn olika utredningar har ingÄtt.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgÄn, stödet frÄn vuxna och de arbetssÀtt de arbetade med i skolan övervÀgande positivt..

Syftet med vÄrt arbete var att studera de allmÀnna skolornas och de specifika Montessoriskolornas klassrumsmiljö och deras upplÀgg av lÀsinlÀrning. Valet av studieomrÄde Àr grundat pÄ att klassrumsmiljön har betydelse för lÀsinlÀrning. Vi ville ta reda pÄ om det fanns nÄgra likheter eller skillnader dem emellan och vad eventuella mÀtningar av deras resultat visade. VÄr undersökning Àr baserad pÄ observationer som vi gjort i tvÄ klasser i allmÀnna skolor, vilka Àr de som utgör huvuddelen av skolor i Sverige (Àven kÀnda som kommunala skolor), och tvÄ klasser i den specialiserade friskolan av Montessorimodell. Under vÄra observationer kunde vi konstatera att den allmÀnna och den specificerade pedagogiken har nÀrmat sig varandra: bÄda lÀgger stor vikt vid att ha barnet i centrum.

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

Today there is a large consensus about the importance of Swedish schools providingconditions enabling students to develop the ability to manage and learn through information technologies (IT). The goal of this study was to describe and examine how national education goals for the use of IT transformed into municipal IT-strategies for the school. A content analysis was conducted of thirty-eight municipal IT-strategies collected from Swedish municipal websites on the Internet. The content in the municipal IT-strategies was compared with the content in both the Swedish education act and the national curriculum. The results showed that the content in the Swedish education act and the national curriculum in fact was translated into municipal IT strategies, but that the range of strategies concerning technology, pedagogy and content in relation to IT was broad.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om litteratursamtalet som metod vid texttolkning utvecklade elevernas förstÄelse, om graden av sjÀlvinsikt rörande den egna utvecklingen och om intresset för skönlitterÀra texter ökade samt vad eleverna sjÀlva ansÄg om arbetsmetoden. Undersökningen gjordes i en grupp elever frÄn den kommunala vuxenutbildningen i LuleÄ som alla lÀste Svenska pÄ B-nivÄ. Metoderna som anvÀndes för att kunna dra slutsatser var tre enkÀter, observationer och fyra intervjuer. Av resultaten att döma kan vi dra slutsatserna att litteratursamtalet som metod utvecklade bÄde elevernas förstÄelse och grad av sjÀlvinsikt, att deras intresse för skönlitterÀra texter inte ökade utan lÄg kvar pÄ en relativt hög, konstant nivÄ samt att de tyckte att litteratursamtalet som metod varit givande..