Stift elsen FÀrgfabriken har under de senaste Ären arbetet med ett projekt kallat Stockholm on the Move. De har samlat stadsbyggnadsaktörer och Stockholms invÄnare för att diskutera de kommande utmaningarna som stadens infrastrukturutveckling stÄr inför. Ambitionen har varit att informera och vÀcka debatt för nÄgra av de frÄgestÀllningar som regionen möter. Projektets fysiska form representeras av den utstÀllning som under fyra mÄnader fanns pÄ plats i FÀrgfabrikens lokaler. Detta arbete syftar frÀmst till att undersöka pÄ vilket/vilka sÀtt utstÀllningen engagerat deltagarna i projektet, och vilka förutsÀttningar för dialog, debatt, medborgardeltagande och medborgarinflytande som skapats. Studien bestÄr av tre delar, dÀr den första bestÄr av intervjuer med initiativtagarna till projektet; FÀrgfabriken och KTH.

Kommunikationen har en central roll i samhÀllsplaneringen och anvÀnds för att skapa visioner och mÄl, kommunicera till invÄnare och pÄverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. NÀr jag först började studera Àmnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet anvÀnds slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas Ät. Ett nÀrbeslÀktat begrepp Àr public affairs, en tjÀnst som erbjuder kommunikativ rÄdgivning i pÄverkansarbete.Det hÀr arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar pÄ tjÀnsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare.

Den hÀr studien Àr gjord för att beskriva och analysera skillnaderna och likheterna I bildpedagogiken hos den kommunala och waldorfdrivna skolan. Empirin bestÄr av tvÄ intervjuer med tvÄ rektorer tillika bildlÀrare i waldorfskolan och en jÀmförelse mellan styrdokumenten. Resultatet visar pÄ att waldorf lÀgger mer tid till bild utöver bildundervisningen..

SammandragSyftet med mitt arbete Àr att jÀmföra hur bokstavsinlÀrning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en Ärskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda pÄ om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det pÄverkar barnets fortsatta lÀs- och skrivinlÀrning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att sjÀlv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlÀrningstillfÀllena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag Àven ett mail med intervjufrÄgor till de tre lÀrarna/förskollÀrarna som de svarade pÄ och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar pÄ varför de jobbar som de gör, vilket synsÀtt som lÄg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lÀr sig bokstÀver bÀst. Mitt resultat visar att lÀrarna/förskollÀrarna jobbar pÄ olika sÀtt med bokstavsinlÀrning.

Vi som arbetar i skolan har ett demokratiskt uppdrag; vi ska förmedla demokratiska grundprinciper och i demokratins anda ska sĂ„lunda eleverna fĂ„ vara med och pĂ„verka sin studiekontext med allt vad den innebĂ€r i form av miljö och utbildningsinnehĂ„ll. I skolan handlar det om att eleverna ska fĂ„ utöva inflytande pĂ„ sin skolas fysiska miljö men ocksĂ„ sin utbildning och sitt lĂ€rande. En litterĂ€r studie har gjorts för att fĂ„ vetskap om vad som stĂ„r att lĂ€sa i bland annat styrdokument och forskning om elevinflytande. Att lĂ„ta eleverna vara med och pĂ„verka sin skolgĂ„ng Ă€r en sjĂ€lvklarhet vilken regleras i skollag, skolförordning och lĂ€roplan. Även i de kommunala och de lokala styrdokumenten regleras elevinflytande.

Den hÀr undersökningen syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur musik- och kulturskolans verksamhet kan se ut i framtiden. Jag vill fÄ en inblick i vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen av den kommunala musik- och kulturskolan, samt hur musik- och kulturskolan vÀljer att förhÄlla sig till dessa faktorer. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju som forskningsmetod för att dÀrigenom fÄ fram fyra instrumentallÀrares och tre musikledares tankar och erfarenheter.Resultatet visar pÄ flera faktorer som pÄverkar förvÀntningarna pÄ den kommunala musik- och kulturskolan varav de mest framtrÀdande Àr media, musikaliska trender, sociala faktorer och elevernas förvÀntningar pÄ undervisningen. Dessa faktorer pÄverkar musik- och kulturskolan bÄde som organisation och verksamhet, men ocksÄ sjÀlva undervisningen. Bland annat visar undersökningen att musik- och kulturskolan behöver förhÄlla sig till att dagens elever har nya uppfattningar om vad det innebÀr att musicera och att lÀra sig spela ett instrument.

Efter psykiatrireformen, 1995, ökade samhÀllsinsatserna för personer med psykiska funktionshinder inom omrÄden som boende och sysselsÀttning och delaktighet och gemenskap var viktiga ledord. I och med reformen startades flera aktivitetshus och i Göteborg finns sex kommunala aktivitetshus. I studien deltar tvÄ av Göteborgs kommunala aktivitetshus. Studien syftar till att undersöka betydelsen av dessa aktivitetshus för besökarna. Genom en kvalitativ metod med tio intervjuer med besökare och personal pÄ aktivitetshusen har information insamlats.

Bostadsformen med att bo i villa och egnahem har utvecklats under olika förutsÀttningar i Sverige under 1900-talet beroende pÄ konjunkturer och politiska ÄtgÀrder. Boendet i egnahem blev vanligt under 1900-talets början dÄ det var möjligt att bygga hus med lÄn ur statliga egnahemsfonder. EgnahemsomrÄdena var ofta tydligt detaljplanerade med mycket enhetliga mönsterplanerade trÀdgÄrdar. SamhÀllsutvecklingen pÄverkade Àven anvÀndningen av trÀdgÄrdar och vÀxtvalet över tid. Genom att jÀmföra olika tidsperioders generella avtryck med platsspecifika fÀltstudier Àr det möjligt att analysera dels vilket vÀxtmaterial som finns kvar i Àldre villaomrÄden, dels förÀndringar i vÀxtval och funktion.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om Àldre Syrianers deltagande i den kommunala ÀldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för Àldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, sprÄktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik Àr inte endast ett svenskt utan Àven ett globalt fenomen eftersom det kommer att stÀlla andra och högre krav pÄ Àldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte Àr att undersöka Àldre syrianers deltagande i den kommunala Àldreomsorgen. Dessutom Àmnas tvÄ frÄgestÀllningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga Àldreomsorgen. Dessutom rör frÄgestÀllningarna vad som kan pÄverka deltagandet i den offentliga Àldreomsorgen och kan det pÄverkas av religiösa, sprÄkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig pÄ en enkÀtundersökning innehÄllandes totalt 31 respondenter.

Examensarbete lÀrarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lÀrande och SpecialpedagogikAbstractIndividualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge.Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word dance is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2].

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva det formella styrsystemets förÀndringar i en organisation som gÄr frÄn affÀrsverk till bolag. UtgÄngspunkten för vÄr undersökning var litteratur som handlade om styrning i statliga verk, moderna styrformer samt det formella styrsystemet. Undersökningen genomfördes pÄ postkontoret i Boden och LuleÄ. Vi intervjuade totalt sex personer pÄ tre olika nivÄer i organisationen för att fÄ olika perspektiv pÄ förÀndringen. För att minska risken för missförstÄnd mellan oss och respondenten spelades intervjuerna in pÄ bandspelare.

Efter de organisatoriska förÀndringarna i vÄrd och omhÀndertagande av Àldre dÀr kommunen har tagit pÄ sig ansvar för vÄrd och omsorg av Àldre har personalens arbete pÄ Àldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. VÄrdbitrÀden och undersköterskor har i praktiken fÄtt ett stort ansvar för lÀkemedelhantering inom Àldreboenden. De har Àven blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vÄrdbitrÀden, som har deltagit i undersökningen hanterar lÀkemedel i sitt arbete, nÄgot som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras nÀr den reella kompetensen finns.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Enligt Förenta nationernas utvecklingsrapport för 2007/2008 Àr den globala uppvÀrmningen 2000-talets viktigaste frÄga. För att bromsa utvecklingen och skapa kontroll över klimatförÀndringarna mÄste hela vÀrldens totala utslÀpp av vÀxthusgaser minskas med 80% fram till Är 2050, utslÀpp av vilka 53% bestÄr av koldioxid. Den frÀmsta kÀllan för koldioxidutslÀpp utgörs av förbrÀnning av fossila brÀnslen vilket gör det intressant utifrÄn den globala uppvÀrmningens problematik att minska nyttjandet av denna energikÀlla. Under det andra vÀrldskriget skedde en nÀst intill total strypning av Sveriges tillgÄng till energi frÄn kol och olja vilket medförde en tvingad reducering av beroendet frÄn fossila brÀnslen. För att möjliggöra fortsatt drift av motorfordon övergick man till gengas som drivmedel.