Public Service Àr ett svÄrdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras pÄ etermediernas möjligheter och begrÀnsningar, vilket har skapatsvÄrigheter nÀr Public Service har letat sig ut pÄ Internet. Kritik frÄn bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrÄgasÀtter Public Service-företagens breddning pÄwebben. De anser att grÀnserna för vad Public Service-företagen fÄr och inte fÄr göra Àralltför otydliga.Med hjÀlp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer frÄn Sveriges Television samt enfrÄn Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angÄende Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag pÄverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jÀmförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

Denna uppsats belyser hur de olika delarna av samhÀllsbyggnadssektorn arbetar med frÄgor relaterade till miljömÀssig hÄllbar utveckling. Genom att skapa en bild om hur samhÀllsbyggandets olika aktörer betraktar och arbetar med den hÄllbara utvecklingen Äterspeglas en bred bild av vad som hÀnder inom rÄdande stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ de olika fokuseringsomrÄdena som finns inom den hÄllbara stadsutvecklingen och uppmÀrksamma de skillnader samt likheter som existerar i synsÀtt och arbetssÀtt hos de olika aktörerna. Genom att jag har studerat de olika förhÄllningssÀtten behandlas allt frÄn kommunala strategidokument till miljöklassningssystem för byggnader som anvÀnds allt mer frekvent av byggherrar under de senaste fem Ären. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie samt en tredelad fallstudie dÀr kommunala översiktsplaner, anvÀndandet av miljöklassningssystem och branschspecifika tidskrifter granskats för perioden 2005?2009.

Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och dÀr arbetskraften stÀller upp frivilligt. Den hÀr studien har sin fokus pÄ hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar pÄverkas av förÀndrade förutsÀttningar i samhÀllet.Undersökningen som genomförts Àr kvalitativ och gjordes med hjÀlp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som anvÀnts vid mitt urval Àr att respondenterna mÄste vara med i en styrelse och dÀr som kassör eller ordförande.De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav tvÄ i Töreboda, tvÄ i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg.Vid studien har framkommit att:* De föreningsmÀnniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust pÄ framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen.* Det finns sÀmre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att mÄnga inte vill ta pÄ sig ett styrelseuppdrag och dÄ speciellt som kassör eller ordförande.* Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara sjÀlvfinansierade skulle det innebÀra katastrof för verksamheten.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt nÄgra grundlÀggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lÀrande tas upp samt lÀroplanen Lpo -94 och de nationella proven i Är 3. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet för kunskap och lÀrande.SyfteSyftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har anvÀnt mig av en hermeneutisk utgÄngspunkt i val av metod. Denna utgÄngspunkt har sin grund i att det inte finns nÄgon definitiv sanning utan sanningen Àr relativ utifrÄn det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har valt att undersöka med hjÀlp av intervjuer.

FrÄgan hur ett företags resultat skall fördelas mellan Àgare och övriga intressenter ger ofta upphov till diskussion. Bertmar & Molin (1977) konstaterar denna motsÀttning. Företagets investeringsplaner, sÄvÀl som likviditet och kapitalbehov, framhÀvs som inflytelserika faktorer för dess utdelning. DŽSouza & Saxena (1996) understryker vidare Àgarstrukturens inverkan pÄ utdelningen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att identifiera och beskriva viktiga faktorer som pÄverkar utdelningen i ett företag dÀr Àgandet Àr statligt.

Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av LantmÀteriet och har för avsikt att undersöka hur vanligt det Àr med ombud och bitrÀden vid lantmÀteriförrÀttningar samt anledningen till att sakÀgare vÀljer att anvÀnda ombud och bitrÀden. En studie har genomförts genom en datainsamling frÄn tvÄ olika lÀn, Stockholm och Blekinge. Underlaget utgörs av bÄde statliga och kommunala lantmÀteriförrÀttningar som registrerats under 2010. Studien ligger Àven till grund för en enkÀtundersökning som genomförts med syfte att hitta anledningar till varför mÄnga sakÀgare vÀljer att anlita professionella ombud dÄ detta innebÀr en kostnad som sakÀgaren enligt lagstiftning inte ska behöva svara för.Datainsamlingen som utfördes visade pÄ att det i Stockholm lÀn förekom externa ombud och bitrÀden, dvs. ombud/bitrÀden vilka inte redan var sakÀgare i förrÀttningen, i 4 % av de registrerade förrÀttningarna under 2010.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel gÄr tillvÀga för att skapa trovÀrdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen Àr genomförd pÄ informativ och extern kommunikation som finns pÄ bolagens hemsidor, varav tvÄ reklamfilmer Àven visas i svensk tv.Syfte: BÄda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation dÄ de genom sina statliga uppdrag mÄste uppnÄ ett vinstkrav och samtidigt begrÀnsa försÀljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa. Studiens syfte Àr att granska hur de bÄda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovÀrdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjÀlp av ett retoriskt och narrativt synsÀtt.Metod: En narrativanalys anvÀnds för att förtydliga berÀttelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnÄ ett pÄverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjÀlp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tÀnkas uppfatta deras image.

En ny tvÄngsvÄrdslag trÀdde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att stÀlla sÀrskilda villkor till patienter som vÄrdats i psykiatrisk slutenvÄrd för att fÄ bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan fÄ villkor stÀllda till att ta emot kommunal hÀlso-och sjukvÄrd samt kommunala insatser. TvÄngsvÄrd fÄr enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vÄrd och kommunen fÄr i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hÀlso-och sjukvÄrden upplever att vÄrda utifrÄn en frivillighet, som Àr beslutad utifrÄn en tvÄngsvÄrdslag. Undersökningen Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hÀlso- och sjukvÄrd.

MÄngfald Àr begrepp som anvÀnds ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska mÄlsÀttningar finns inga direkta direktiv pÄ hur mÄngfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstÄ hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstÄr och implementerar mÄngfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks dÄ skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera vÀrden och förhÄllningssÀtt till andra. För att erhÄlla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mÄngfaldsarbete pÄ skolor deltar Àven chefen för Resurscentrum för mÄngfaldens skola samt ansvarig pÄ Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:4.

Syftet med studien har varit att dekonstruera FN:s förstÄelse av hot över tid för att diskutera organisationens möjligheter att bekÀmpa dessa hot i relation till de förvÀntningar som FN har och har haft pÄ framtiden. Det analysen har visat Àr att hoten mot internationell fred och sÀkerhet inte lÀngre konstrueras som dispyter eller konflikter mellan nationer. IstÀllet Àr det ekonomiska hot, hot mot global goods, internationell terrorism, spridningen av massförstörelsevapen och individer i nöd som Ban Ki-moon konstruerar som hotbilder mot internationell fred och sÀkerhet, det vill sÀga det FN syftar till att motverka.Lösningen har alltid varit att hot emot internationell fred och sÀkerhet ska lösas inom ramen för FN, men sjÀlva lösningen har skiftat i karaktÀr. FrÄn att FN kan ses som en arena dÀr nationer fÄr möjlighet till samtal, till att FN ska verka som en neutral eller oberoende aktör, och slutligen att FN ska ta ledarskapet genom att hantera hoten genom organisationens komparativa fördelar och ingÄ partnerskap med bÄde statliga och icke-statliga aktörer för att bekÀmpa hoten. Vilket analysen visar dÄ de aktörer som Àr involverade för att Ästadkomma internationell fred och sÀkerhet har förÀndrats över tid.

Bilismen har lÀnge varit en stor del av samhÀllsplaneringen, vilket betytt att vi mÀnniskor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat vÄra stÀder pÄ ett optimalt sÀtt. Konsekvenser som trÀngsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa vÀlkÀnda problem fortsÀtter vi att planera för bilismen dÀr det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sÄdan reglering Àr parkeringsnormen som bestÀmmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation.I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys.Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun anvÀnder sig av vÀrdeladdade ord som visar ett stÀllningstagande för vissa parkeringsÄtgÀrder. DÀrmed Àr det tydligt att de bÄda kommunerna anvÀnder beteendepÄverkande ÄtgÀrder för att exempelvis minska bilanvÀndandet. .